Klassrummet Àr den sjÀlvklara arenan för inlÀrning i skolan. Men vilka motiv finns det till att kliva ut ur det traditionella sammanhanget och istÀllet anvÀnda skolans utemiljö som lÀrandemiljö? I min undersökning fokuserar jag pÄ skoltrÀdgÄrden som en plats för lÀrande, men ocksÄ pÄ vilken social betydelse den kan ha. En skoltrÀdgÄrd som anlÀggs och bedrivs av lÀrare och elever tillsammans kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg. Hur ser kunskapsinhÀmtningen ut dÀr? FörÀndras relationer mellan lÀrare och elever nÀr man förflyttar sig frÄn den konventionella lÀrandemiljön? Förs praktiska och teoretiska kunskaper nÀrmare varandra?Idag Àr det ovanligt att skolor har en skoltrÀdgÄrd men i folkskolans Sverige var det ett vanligt fenomen.

Denna rapport analyserar ekoslÀckning för en full duplex högtalartelefon. Systemet bygger pÄ en LMS-algoritm som har implementerats pÄ en TMS320C3 1 signalprocessor. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undertrycka ekon genom utnyttja sÄ mycket som möjligt av processoms kapacitet. Möjligheterna för att tvÄ eller fler personer skall kunna tala med varandra pÄ att ledigt sÀtt genom en högtalartelefon pÄverkas mycket av de ekon som finns i systemet. Högtalartelefonens mikrofon fÄngar upp ljudet ifrÄn sin egen högtalare och skickar detta ljud tillbaka genom telefonnÀtet. Utan nÄgon form av ekokontroll uppstÄr ett irriterande eko av sin egen röst i telefonen. Ju lÀngre fardröjning som telefonnÀtet tillför, ju mer irriterande blir ekot. Konventionella högtalartelefoner anvÀnder röstaktivering av mikrofonen för att bli av med ekot.

I ett nordiskt perspektiv Àr andelen kvinnor som föder hemma fÄ, frÄn mindre Àn 1/1000 kvinnor i Finland, till cirka 20/1000 kvinnor i Danmark och pÄ Island. I Sverige Àr antalet planerade hemförlossningar cirka 1/1000. FrÄgan om planerade hemförlossningar har varit kontroversiell genom tiderna, i Sverige och övriga vÀrlden. Trots att pappor varit nÀrvarande i samband med förlossningar i flera decennier finns det lite forskning som studerat deras upplevelser, speciellt i samband med förlossning i hemmet. Syftet med föreliggande studie var dÀrför att beskriva pappors upplevelse av en planerad hemförlossning.

Examensarbetet gÄr ut pÄ att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna frÄn den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens lÀn. Företaget Northland Resources planerar att pÄbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och dÀrefter skeppa ut det frÄn hamnen. De första Ären handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per Är, men siktet Àr instÀllt pÄ att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per Är. PÄ grund av företagets brytning kommer ökningen av vÀgtransporter mellan frÀmst Kaunisvaara och Svappavaara (dÀr omlastning till jÀrnvÀg sker) öka markant. För att bibehÄlla ett fungerande transportnÀt bör transportinfrastrukturen utökas pÄ ett eller annat sÀtt, och ett bra sÀtt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bÀst för hela samhÀllet Àr att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet Àr inriktat frÀmst pÄ att göra en analys över transportalternativen jÀrnvÀg eller elvÀg, jÀmfört med referensalternativet baserat pÄ vanlig vÀg med konventionella lastbilar.

Fisk har under senare Är uppmÀrksammats som ett nyttigare och mer miljövÀnligt alternativt till kött. Efterhand har det dock kommit larm frÄn forskare runtom i vÀrl-den att fisket inte sker pÄ ett miljömÀssigt uthÄlligt sÀtt, vilket sÄledes hotar bÄde fiskbestÄnd och livsmiljöer. Ett sÀtt för konsumenter att pÄverka skulle kunna vara att vÀlja miljömÀrkta fiskprodukter. För att dessa produkter ska fÄ genomslag pÄ marknaden krÀvs dock att konsumenterna vet att de finns, deras innebörd och kÀn-ner igen dem i butiken. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kunskaper och Äsikter som finns om miljömÀrkta fiskprodukter.

Box- och spiltstallen uppkom under militÀrtiden, de har sedan följt med till dagens samhÀlle och klassas som det traditionella inhysningssystemet. Box- och spiltstall Àr det vanligaste inhysningssystemet som anvÀnds pÄ svenska ridskolor. Under senare tid har fler inhysningssystem börjat komma fram, sÄ som lösdrift med Active stable. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) anser inte att lösdrift Àr lÀmpligt som inhysningssystem pÄ ridskola. De tycker att det inte Àr tillrÀckligt sÀkerhetsmÀssigt och att ridskolan ska stÄ tillgÀnglig som fritidsgÄrd för eleverna, vilket de inte anser Àr möjligt med lösdrift som inhysningssystem.

Intresset kring lÄgenergibyggnader blir allt större och sÄ kallade passivhus, med god isolering, hög lufttÀthet och vÀrmeÄtervinning, byggs i allt större utstrÀckning i Sverige och andra europeiska lÀnder. Vissa frÄgetecken har dock uppkommit kring inomhusklimatet i husen och risken för bÄde under- och övertemperaturer. En annan viktig aspekt Àr hur husens egenskaper pÄverkar vÀrmelasterna och hur detta i sin tur pÄverkar energiförsörjningssystemet. I detta examensarbete undersöks dessa bÄda aspekter ? vÀrmelastegenskaper och innetemperaturer ? i fyra likadana nybyggda flerbostadshus i Falkenberg.

Min hemstad SÀffle har varit medialt exponerad i dokusÄpor sedan början av 2000-talet. PÄ webbplatsen YouTube lÀggs privata klipp upp om staden och mÀnniskorna som lever dÀr. Vad fÄr exponeringen för konsekvenser? Undersökningens syfte vill synliggöra pÄ vilka sÀtt en mindre stad presenteras och konstrueras i rörliga bildmedier. Hur ser nÄgra av SÀffles ungdomar pÄ hur deras hemstad framstÀlls och de dokusÄpadeltagare som representerar staden? Jag reste till SÀffle för att intervjua fyra elevinformanter som gÄr i Ärskurs nio pÄ en grundskola om hur de ser pÄ mediernas framstÀllning av staden.

Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella rapporter fÄr pÄ dels synen pÄ redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar Àven till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: DÄ det studerade fenomenet Àr relativt nytt har vi anvÀnt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlÀgga tidigare outforskat omrÄde. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har anvÀnt ett upplÀgg dÀr respondenterna tillfrÄgats om sina Äsikter i en enkÀt och delats in i grupper som har olika intressentförhÄllande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Genom Ären har mÀnniskan kontrollerat sÀttet att föda upp grisar pÄ genom olika uppfödningssystem och avel. Trots detta har inte grisarnas beteende förÀndrats mÀrkbart. De har fortfarande i stort sett samma naturliga beteende som vildsvinet, vilka de hÀrstammar frÄn. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa vad som kan hÀnda om grisar hindras frÄn att utföra sina naturliga beteenden och presentera vad forskningen har kommit fram till gÀllande de vanligaste beteendestörningarna hos gris. Informationen Àr hÀmtad frÄn artiklar som har sökts fram i olika databaser. Grisar i det vilda spenderar 8 timmar per dag Ät att böka och födosöka samt Àgnar mycket tid Ät att utforska och gyttjebada.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kommenterare, det vill sÀga lÀsare som skriver kommentarer till artiklar pÄ olika tidningssajter, och redaktioner förhÄller till och anvÀnder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfÀlt knutna till nyhetsartiklar pÄ nÀtet. Vidare Àr syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förÀndrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 Àr landets största samt 3 Àr de största i norra Sverige, tillfrÄgades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nÄ nÀr de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik anvÀnds i analysen bÄde för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvÀrt om.

Inom arkitektbranchen Àr tÀvlingar ett vanligt arbetssÀtt men samtidigt ett unikt förfarande för arkitekter som akademisk yrkesgrupp. Vi hade inga tidigare erfarenheter av arkitekttÀvlingar och sÄg examenssarbetet som ett bra tillfÀlle att bygga erfarenheter inför yrkeslivet. VÄrt gemensamma examensarbete Àr en undersökning av tÀvlingsformatet som arbetssÀtt och genomförs genom att delta i den allmÀna idétÀvlingen OpenGap InNatur_2. DÀrefter kommer vi att utvÀrdera och reflektera över vÄrt deltagande och resultatet i tÀvlingen. VÄrt mÄl Àr att kunna erbjuda landskapsarkitekter och studenter vÀrdefull inblick i vad denna typ av tÀvlingar innebÀr och den specifika problematik som vÄrt val av tÀvling förde med sig. InNatur_2:s tÀvlingsuppgift bestod av att arbeta fram ett idéförslag pÄ ett besökscentrum för ett valfritt skyddat naturomrÄde.

En stor del av Trafikverkets budget gÄr till att reparera och underhÄlla vÄra broar. UnderhÄllsÄtgÀrder orsakar ocksÄ trafikproblem med stora miljöutslÀpp och samhÀllskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lÄng livslÀngd pÄ 120 Är Àr det viktigt att planera för lÄngsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhÄllsÄtgÀrder. Genom att anvÀnda mer underhÄllsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidslÀppen.MÄlet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur stora besparingarna Àr genom att svara pÄ frÄgan: ?Vilka fördelar erhÄlls av att anvÀnda mer underhÄllsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, vÀxthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrÄn den information som framkommit genom en litteraturstudie. P. surinamensis Àr en vÀxtskadegörare som Àter pÄ unga vÀxtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds botaniska trÀdgÄrd. En botanisk trÀdgÄrd Àr ett exempel pÄ en kÀnslig miljö. Med en kÀnslig miljö menas i det hÀr fallet att djur, vÀxter och ett biologiskt vÀxtskydd Àr bestÄende faktorer i miljön och att hÀnsyn för dessa bör visas vid en bekÀmpning.