Minskad klimatpåverkan genom mindre användning av fossila bränslen är centralt i miljöpolitiken. För Jämtlands län finns ett regionalt miljömål om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmålet att biobränsleproduktionen inom jordbruket ska öka från 0 TWh år 2005 till minst 0,2 TWh år 2015. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmålet. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har därefter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, där implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem.

I denna rapport redovisas ett examensarbete för högskoleingenjörer inom produktutveckling med inriktning industriell design. Arbetet är utfört på företaget Mase Brush AB i Eskilstuna och innefattar produktutveckling av ett kassettborstsystem. Kassettborstsystemet används till att sopa bort snö från flygbanor samt för att ta bort eventuella gummirester och smuts under sommaren.  Problemet studenterna fick baserades på en hypotes som skulle bevisas. Därefter har studenterna utvecklat ett koncept som löser problemet. Hypotesen innefattar teorier om en så kallad fläkteffekt som gör att ett luftdrag skapas som drar med sig snö till fel sida av systemet. Detta gör att flygbanorna inte blir helt fria från snö. Studenterna har bevisat hypotesen med hjälp utav enklare datasimuleringar samt tillverkat en prototyp som tester utförts på.

Rapporten är en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mål för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att analysera huruvida en iterativ arbetsform inger fler fördelar än nackdelar vid level design till Unreal Tournament 3. Rapporten tar i diskussionsform upp delar ur hela produktionen för att redovisa utmaningar, framsteg och lösningar författaren bemött. En inblick ges för hur en iterativ level design-produktion kan utföras och för- respektive nackdelar gällande olika delar av denna specifika process. Slutsatsen som dras hävdar att det för med sig många fördelar att lägga upp arbetet iterativt.

Under de senaste årtiondena har efterfrågan av pellets ökat. Produktion av pellets är en energikrävande process där torkning av sågspån är den del som kräver mest energi. Därför behövs, av ekonomiska och miljömässiga skäl, att energieffektiva lösningar skapas. I denna rapport studeras en möjlig effektiviserad energianvändning genom att ett befintligt värmekraftverk integreras med en anläggning för produktion av pellets. Värme till torkningen av sågspån tas i form av ånga och rökgaser ifrån Åmotfors energis värmekraftverk.

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader.

Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo åren. För dessa projekt gäller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring några aspekter som styrt mitt arbete och som gäller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett.

Konsumenterna har idag en ökad efterfrågan av kött från välmående grisar. Det har bidragit till att grisproducenterna har ett ökat intresse av att använda strömedel för att få bättre djurvälfärd i produktionen. Syftet med detta arbete är att ta reda på vilken inverkan halm, torv och spån har på beteende- och produktionsmått. Exempel på normala beteenden hos grisar är sitta, ligga, bygga bo och födosök. Exempel på onormala beteende är bitning, såsom öronbitning och svansbitning.

Genom åren har människan kontrollerat sättet att föda upp grisar på genom olika uppfödningssystem och avel. Trots detta har inte grisarnas beteende förändrats märkbart. De har fortfarande i stort sett samma naturliga beteende som vildsvinet, vilka de härstammar från. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa vad som kan hända om grisar hindras från att utföra sina naturliga beteenden och presentera vad forskningen har kommit fram till gällande de vanligaste beteendestörningarna hos gris. Informationen är hämtad från artiklar som har sökts fram i olika databaser. Grisar i det vilda spenderar 8 timmar per dag åt att böka och födosöka samt ägnar mycket tid åt att utforska och gyttjebada.

Barnet tillägnar sig språket genom vardaglig social interaktion med sin nära omgivning, därför är den kommunikativa miljön runt barnet och föräldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska föräldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om föräldrarnas sätt att använda gester förändrades när barnens tal blev mer komplext. Åtta föräldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, när barnen var 16 och 20 månader gamla, vilket innefattar tiden för övergången från ett- till tvåordssatser. Förekomst av förälderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jämförelser med barnens gestanvändning genomfördes, samt en tvär-kulturell jämförelse med en studie av italienska mödra- barnpar.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna..

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att användas som verktyg i klimatarbetet. Syftet är att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrågan på skogsresurser ur produktion och miljöaspekt kräver åtgärder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfären har gjort kolsänkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem såsom EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..