Sök:

Sökresultat:

2168 Uppsatser om Konventionell produktion - Sida 14 av 145

Grundstötning? : En kvalitativ undersökning om sjökortets tillförlitlighet

Arbetet handlar om sjömätning, både hur det går till i dag och hur det gick till förr. Jag har också forskat i alternativa metoder som skulle kunna komplettera konventionell sjömätning.Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur många oupptäckta grund det finns kvar i den Svenska skärgården.Metoden för att få fram bra och trovärdiga uppgifter har varit att intervjua personer som på ett eller annat sätt sysslar med sjömätning. För att kunna beskriva sjömätningens historia har jag tagit hjälp av litteratur.Resultatet av min undersökning är att sjökortet i huvudsak stämmer någorlunda med verkligheten. Det finns dock vissa undantag, ofta stämmer sjökortet sämre i skärgårdar där få yrkesfartyg opererar..

Tillverkning av svenska kontorsmöbler: metoder för att skapa
ett rationellare flöde

AB Edsbyverken planerar för en ökad produktion de närmaste åren, de tror sig veta att flaskhalsen för täcklackerade produkter befinner sig i lackeringsavdelningen och då framförallt i den stora lackeringslinan. De har önskemål om en övergripande översyn av avdelningen. Den övergripande översynen har som mål att detektera och reducera/eliminera onödigt arbete genom olika åtgärder. Resultaten visar att de många bristerna beror på sviktande rutiner och en ovilja hos de anställda att ta upp brister som de upptäcker. De åtgärder som har genomförts är av en i princip kostnadsfri natur.

Outsourcing : av industriell produktion

Företag verksamma inom tillverkande industrin outsourcar i allt större grad. Outsourcing kan både ses som en trend och som ett sätt att söka profitera på en ökad globalisering. Outsourcing är dock förknippat både med ökade och minskade kostnader. För att företag skall lyckas skapa lönsamhet krävs det att de lyckas optimera nettonyttan av egna och andras aktiviteter. Syftet med uppsatsen är att studera hur outsourcing av industriell produktion påverkar företags värde och värdestruktur.

Introduktion till Certifierad Grafisk Produktion på Jernström Offset

The aim for this thesis was to develop a proposal of documentation, containing rules and procedures, which JernströmOffset needs to acquire the Certified Graphic Production certification. A fundamental part was to study the materialissued by Sveriges Grafiska Mediaförening, to clarify the requirements that must be met to obtain the certification. Therecommendations found in the CGP material must also be considered.Based on the requirements and recommendations of Certified Graphic Production, a mapping of the workflows atJernström Offset was performed. It was done by interviewing employees from different departments at the company,this to get a clear understanding of the operations carried out throughout the production flow and the final qualityfollow-up.During our reviewing process we found that a number of changes, in terms of working environment and practices,must be made at the company. As a result of this we propose some appropriate actions to be implemented.The documentation was finally written, through the requirements and recommendations of Certified GraphicProduction and then applied to Jernström Offset?s work procedures..

3D-skrivare ur ett tillverkningsperspektiv

I detta examensarbete har en studie genomförts av hur väl 3D-skrivning kan tillämpas i Volvo Cars i Skövdes produktion. En litteraturstudie har genomförts för att åskådliggöra de olika 3D-skrivningsteknikerna och deras användningsområde. För att på ett överskådligt sätt jämföra de olika teknikernas duglighet har en bedömningsskala utvecklad av Nasa använts. Denna skala benämns som Technology Readiness Level (TRL). Den teknik som bedöms som mest lämplig med avseende på fullskalig produktion samt prototyptillverkning är Selective laser melting (SLM).För att åskådliggöra fördelar med 3D-skrivare har en förenklad 3D-modell av Volvos cylinderblock I5D modellerats.

Att identifiera och förstå estetiska kunskapskvaliteter

Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det.

Ett mer självförsörjande Norrland : Är det möjligt för Västerbottens län att öka den ekologiska trädgårdsodlingen?

Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts.

Hur bygger jag ett funktionellt stall för lösgående kor?

Mina föräldrars släktgård utanför byn Annelöv i Landskrona kommun står inför valet att nyinvestera i större mjölkproduktionsanläggning eller att på sikt avveckla nuvarande mjölkkobesättning. Eftersom vår familj vill utveckla gården och kunna fortsätta försörjasig från dess produktion så är det nu aktuellt att bygga nytt kostall för en utökad besättning. Hur stor besättningen kan bli styrs av tillgången på mark för vallodling då gödselspridningsareal ej är några problem att få från grannar.Gården:Efter en faktainsamling från litteratur, internet och personliga intervjuer har jag ritat två förslag till planlösningar för ett nytt stall. De båda förslagen har mycket gemensamt när det gäller utfodringsstrategier och mjölkning. Jag har valt att planera för ett mjölkningssystem med fiskbensgrop som har plats för 2x7 kor.

P3 Dokumentär: från idé till färdig produktion

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket präglas av tidsbegränsade anställningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag därför ta chansen att undersöka hur processen att sälja in en produktion till SR går till och jag undersökte därför hur man går tillväga när man producerar en dokumentär för Sveriges Radios P3, från idé till färdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lära mig hur processen går till och dessutom få dokumentären såld och sänd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete från idé till färdig produktion då jag själv skrev programförslag till P3 Dokumentär och sedan producerade en dokumentär efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mål var att följa de rådande diskurserna för att ha en större chans att få sålt in dokumentären.

Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem

Som ett led i att minska växthuseffekten och den globala uppvärmningen gäller det att minskautsläppen av koldioxid. En stor del av den koldioxid som släpps ut inom energisektornkommer från elproduktion i kolkondenskraftverk. Dessa utsläpp kan minskas genomutbyggnad av kraftvärme, det vill säga samtidig produktion av värme och el. Ett sätt att göradet är att komplettera befintliga, småskaliga värmeverk med elproduktion via enproduktionsintegrerad ORC-krets (Organisk Rankinecykel). Syftet med den här studien är attge en uppfattning om de tekniska och ekonomiska förutsättningarna, vid installation av enproduktionsintegrerad ORC-krets.

Från produkt till processinriktat arbetssätt

Tidigare har slöjden varit mer inriktad på produktion. Med vår senaste läroplan har slöjdprocessen fått en betydande roll. Vi är medvetna om att pedagogiska förändringar sker långsamt, men med vår enkätundersökning vill vi se om elever är delaktiga i processen och om lärarna arbetar utifrån skolverkets kursplan 2000. Vi vill även se om lärarna arbetar med den förståelseinriktade kunskapen. Vi har vänt oss till 100 elever och 10 lärare som arbetar i år 5 med slöjd.

Layoutplanering inför sammanfogning av höghållfast plåt

Duroc Rail AB i Luleå har för avsikt att börja sammanfoga höghållfast plåt medelst laserhybridsvetsning. Detta examensarbete syftar till att planera den framtida layouten av produktionsutrustningen hos Duroc. Arbetet utgår från konventionell layoutplanerings teorier och FMEA teorier. Ett studiebesök hos plåtleverantören Swebor företogs i början av arbetet. Därefter undersöktes olika transportmöjligheter för plåten.

Mikroalgbaserad biogas - ett raffinerat bidrag till en hållbar stadsutveckling

I detta arbete undersöks möjligheterna att använda mikroalger som råvara för produktion av biogas, både genom en litteraturstudie och genom en förstudie för hur en pilotanläggning för hållbar odling av mikroalger för biogasproduktion skulle kunna initieras. Utgångspunkten är hållbarhet, vilket innebär att odlingen av mikroalgerna baseras på befintliga, outnyttjade samhällsflöden. Avloppsvatten och koldioxidutsläpp är exempel på flöden som kan orsaka negativ miljöpåverkan i form av klimatförändringar, övergödning och försurning. Om dessa resurser istället får utgöra närings- och kolkällor vid odling av mikroalger för produktion av biogas utnyttjas dessa resurser istället till att generera hållbart producerad energi. När biogasen ersätter fossila bränslen ökar miljövinsten ytterligare.

Förstudie för produktionshöjande åtgärder: en fallstudie på
Munksunds sågverk, Piteå

Munksunds sågverk är ett högeffektivt furusågverk fokuserat på tillverkning av kundanpassat trä. Årsproduktionen 2004 var cirka 417 000 m3 sågad vara vilket motsvarar omkring 2430 m3 per anställd och år. Munkssundssågens mål för år 2009 är att öka sin produktion till 3300 m3 per man och år. Det innebär en ökning med cirka 36 procent jämfört med produktionen 2004. Syftet med detta examensarbete är att verifiera och prioritera parametrar som påverkar sågens effektivitet, samt att ta fram en åtgärdsplanering för att nå en produktionsökning med 36 procent till 2009.

Barriärer vid implementering av miljöåtgärder för minskat näringsläckage från lantbruket : En intervjustudie med fokusgrupper av lantbrukare i Östergötland och Södermanlands län

Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts.

<- Föregående sida 14 Nästa sida ->