Fruktträd används sällan i stadsmiljö idag. Vanligare var det för hundra år sedan. Beror det på att staden har blivit en för ogästvänlig plats att växa på eller har fruktträden blivit bortglömda? I detta arbete söks svaret på vilka skötselproblem som är förknippade med odling av fruktträd i stadsmiljö. Förhoppningen är att detta arbete kommer kunna användas som en vägledning när trädplantering i urban miljö planeras. Arbetssättet har varit en litteraturundersökning där både böcker, vetenskapliga artiklar och trädplaner har beaktats.

Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte. Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten.

Stora Enso Skog har tillsammans med sitt drivningslag 601 utformat drivningskonceptet Rätt Metod. Syftet med konceptet var framförallt att förebygga de markskador som kan uppstå i samband med avverkning och skotning. Syftet var också att öka GROT-uttaget. Dock så förväntas konceptet generera flera ekonomiska fördelar i form av höjd produktivitet, ökat GROT-uttag och en bättre arbetsmiljö. Konceptet är dock relativt nytt och det har inte genomförts några jämförande studier som utvärderat dess eventuella fördelar. Studiens syfte var därför att undersöka hur medelkörsträckan och bränsleförbrukningen hos skotaren påverkades av det nya konceptet.

Denna uppsats är skriven inom ämnet Företagsekonomi och omfattar 15 högskolepoäng på C-nivå på Institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Tanken bakom vår uppsats är att ge en bild av vad controlled traffic farming (hädanefter förkortat CTF) är, samt om odlingstekniken kan ge bättre lönsamhet i svenskt lantbruk. Förhoppningen är därmed att uppsatsen skall ge en grundförståelse inom ämnet. CTF innebär att permanenta körspår anläggs och att all fälttrafik sker i dessa körspår. Följderna av detta blir således att åkermarken mellan körspåren övergår till att vara mer lucker, eftersom lantbruksmaskinernas markpackning koncentreras till körspåren. Markpackning är ett av de stora problemen i dagens jordbruk och målet med CTF är att öka lönsamheten genom högre fältavkastning till följd av bättre markförhållanden för grödan. Studien utgörs av en jämförelse mellan konventionell plöjningsfri växtodling och odling med systemet CTF.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle, då dess negativa påverkan på miljö, hälsa och arbetsförhållanden är klart mindre än den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen står för en fjärdedel av den klimatpåverkan svenska hushåll orsakar och även om medvetenheten kring detta ökat så saknar många människor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ påverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vår planet. Bananer är en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige är det land som konsumerar flest bananer per invånare av alla länder där bananer inte odlas. Bananer är även en av de varor där skillnaden mellan ekologisk och Konventionell odling är som störst.Syftet med den här uppsatsen är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på om livsmedelsbutiker bör fokusera på faktorerna miljö, hälsa och arbetsförhållanden i sin gröna marknadsföring för att öka försäljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av webbenkäter som skickats ut till en urvalsgrupp.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Röntgensjuksköterskans kompetensområde radiografi är under kontinuerlig utveckling där röntgensjuksköterskan har en viktig roll i att försöka möta patientens behov samtidigt som ansvaret ligger i att få en bild av tillräckligt kvalité med minimerad stråldos. Joniserad strålning medför en risk för stokastiska effekter vilket är ett argument för att optimera stråldos vid röntgenundersökningar. Olika projektioner påverkar hur strålningen fördelas i kroppen och vilka organ som erhåller en högre stråldos. Därför är det lämpligt att studera vilka projektioner som minimerar stråldos vid konventionella röntgenundersökningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om hur absorberad samt effektiv dos kan variera beroende på hur projektionsvinkeln är under konventionella röntgenundersökningar.

Griskött är det kött som konsumeras mest i Sverige, och en allt större del av köttet som konsumeras täcks av import. Utomhusproduktion av grisar skiljer sig mellan olika länder vad gäller både förekomst och utformning. Produktion utomhus likställs ofta med ekologisk produktion, vilket inte alltid är fallet eftersom det även finns konventionell utegrisproduktion. Det finns utomhushållna flockar som bidrar till det konventionellt producerade grisköttet i vissa europeiska länder, framförallt i Storbritannien och Frankrike. Moderna framsteg som elektriska stängsel, terrängfordon, öronbrickor i plast och förbättrade hyddor där suggorna kan grisa har bidragit till en mer konkurrenskraftig och lätthanterlig utomhusproduktion. Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kunskap om konventionell produktion inomhus och utomhus genom att jämföra de två produktionssystemen med avseende på reproduktivitet och produktivitet.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.

Röntgenläkarna väljer ofta att byta undersökningsteknik för att fastställa misstänkt patologi som inte går att diagnostisera med en metod. Vid röntgenundersökningar av sinus (bihålor) så kan läkaren välja mellan konventionell röntgen eller en datortomografiundersökning. Skälet är att diagnoser som tumör, benpåverkan eller ansiktstrauma inte avbildas lika bra med den konventionella metoden. Syftet med den här studien är att jämföra datotomografi och konventionell röntgen vid sinusundersökningar, vilka för och nackdelar som de olika metoderna har, hur bildinformationen och diagnostiken skiljer sig, vilka risker som finns med joniserad strålning samt vilka biologiska effekter strålningen har på människan. Intervju har gjorts med odontologi läkare som berättat om för och nackdelar med de olika metoderna, och litteratur och artiklar har gett kunskap för att komma fram till resultatet.

Examensarbetet "Skapandet av en modernistisk trädgård" är resultatet av ett samarbete mellan en TRING odlare och en TRING designer som bestämde sig för att arbeta gränsöverskridande och dra nytta av varandras specialområden för att skapa en vacker och hållbar trädgård i modernistisk anda till ett fritidshus i Stora Rör på Öland..

Utförandet av radikal prostatektomi, det vill säga borttagande av prostatakörteln vid prostatacancer, har tills nyligen utförts antingen med traditionell öppen kirurgi eller med laparoskopisk kirurgi, så kallad titthålskirurgi. I slutet av 1990-talet introducerades emellertid ett tredje alternativ för utförande av detta ingrepp, nämligen den robotassisterade kirurgin. Användandet av denna typ av kirurgi, som är en vidareutveckling av den konventionella laparoskopiska kirurgin, medför såväl konstaterade som potentiella fördelar. Till dessa hör en ökad precision i ingreppen, vilket orsakar mindre smärta och blödning, samt eventuellt även bättre resultat angående urininkontinens och impotens vilka är vanliga biverkningar av radikal prostatektomi. Användandet av robotassisterad kirurgi istället för öppen respektive konventionell laparoskopisk kirurgi för utförande av radikal prostatektomi har förutom intressanta medicinska aspekter även relevanta ekonomiska aspekter.

Sverige marknadsförs mer och mer som ?Det nya matlandet?. Trenden med närproducerad och hantverksmässig mat ökar allt mer. Detta är något som entreprenörer tagit fasta på och förädlar hela kedjan från odling/produktion till en unik produkt. Dessa företagare bygger upp sina företag för att klara av konkurrensen från detaljhandeln.Marknadsföringen för dem måste ske på ett innovativt sätt för att locka kunder ut på landsbygden och till just dem själva.Detta arbete utgår från en så kallad kvalitativ undersökning där entreprenörer har intervjuats om hur de byggt upp sina företag samt hur de arbetat med marknadsföringen.Studien visar att företagarna satsat på sina kunder och att de har en hög servicenivå för att kunna erbjuda kunden det lilla extra och medför att de återkommer.

Virkestransporter står för ca 25 % av de totala anskaffningskostnaderna för skogsindustrin. Implementeringen av High Capacity Transports (HCT) i syfte att reducera transportkostnaderna och minska miljöpåverkan för att bibehålla en hög konkurrenskraft för svensk skogsindustri har på senare tid fått ett ökat intresse. Ett av dessa HCT-fordon är ST-kran, där ST står för ?Större Travar? och är en kranbil som utvecklats för rundvirkestransporter med en bruttovikt på 74 ton vilket är 23 % högre än en konventionell 60 tons kranbil. Syftet med detta examensarbete var att undersöka besparingsmöjligheter för rundvirkestransporter genom införande av ST-kran hos Södra Skogs eget åkeri. Studien delades upp i tre faser.