Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ?nya krig? och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen.

AbstractThe aim of this study is to investigate how a picture book for children is transformed into an easy-to-read version for children who have just started reading. I examine two versions of Emil of Lönneberga. One of the books is the orginal picture book of Emil in Lönneberga and was written by Astrid Lindgren (1963), while the other is an easy-toreadversion of the book, as adapted by the author Helena Renvall (1977). I have conducted a comparative study as a text and picture analysis of the material, with the focus on the adaptation of the original story. The adaptation in this case is a revision intended to make the story easier to read and more accessible to today?s children.

Den 20 augusti år 2013 trädde Maritime Labour Convention 2006 i kraft. Denna studie har genom intervjuer med nautiska befäl ombord på svenskflaggade fartyg och genom en litteraturstudie, undersökt hur effekten av den nya Konventionen upplevts. Syftet med studien var att få insikt i hur Konventionen påverkat besättningsmedlemmar samt undersöka hur kraven efterlevs och vilka förändringar som behövts göras ombord med avseende på arbetstid, vilotid och bemanning. I intervjuerna framkom det att inga större förändringar har gjorts ombord i samband med implementeringen av Konventionen. Detta eftersom större delen av Konventionens krav redan varit implementerade i svensk lagstiftning.

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s Konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lättas upp? med hjälp av förströelse i form av glada och lättsammabilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art.Utifrån FN:s Konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sägas leva upp till dessa båda kriterier.Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Studien handlar om hur missbrukare och anhöriga ser på bemötandet från polisen. Den ger även en bild av hur polisen ser på sitt bemötande med ovannämnda. I rapporten beskrivs hur en familj med alkohol problematik kan fungera, samt vilka faktorer som kan underlätta för en sådan familj när de kommer i kontakt med polisen. Enkäter har lämnats till både missbrukare, anhöriga och poliser, för att få information om dera erfarenheter. De har fått beskriva tankar och känslor kring sitt missbruk, sin anhörigsituation och sitt arbete.

AbstractEssay in political Science (c-level) by Karin Forsling, Spring 2007A school for the best interest of the child? - The Swedish School System according to the UN Convention on the Rights of the Child.Supervisor: Stig MontinThe purpose of this essay is to investigate how the Swedish governments work with the im-plementation of this convention and what progress has been made. The inquiry of this study is to describe how the changing in the Swedish School System correspond to the national strat-egy for implementation of UN Convention on the Rights of the Child in Sweden and how the political protagonists.I have read some of the most relevant documents from the authorities and organisations work-ing with children?s rights in Sweden and papers and communications from the political pro-tagonists.Since UN Convention on the Rights of the Child was ratified by Sweden in 1990 the work for implementation has been quite successful but there are still lots to do. There are still some problems in School such as bullying, insulting, insecurity and lack of peaceful and harmoni-ous school environment.

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s Konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i Konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rättighetsteorier och analyser.

Jag har ett huvudsyfte och ett delsyfte med denna uppsats. Huvudsyftet är att studera familjehemmet som ett komplement till det biologiska hemmet och delsyftet är att se i vilken utsträckning John Stuart Mills teorier är tillämpbara i Förenta Nationernas (FN) Konvention om barns rättigheter. För att kunna genomföra studien kommer jag att ha följande frågeställningar: Vilka barn ska enligt lagstiftningen placeras i familjehem? Vilka mål finns det med en familjehemsplacering? Hur går en utredning till när ett barn ska placeras i familjehem? Vad krävs av familjehemmet för att barn ska placeras där? Jag behandlar endast familjehem i Sverige och de barn som uppfyller kraven för att placeras i familjehem. Slutsatsen är att barn som utsätts för bland annat misshandel och sexuella övergrepp i det biologiska hemmet kan placeras i familjehem.

The purpose of this study is to examine the implementation of the Convention on the elimination of all forms of discrimination against women, CEDAW, in Uppsala local council and county council. The aim is to examine how the respondents, in their daily work, understand and implement the convention as well as how they consider the prerequisites for a successful implementation. The study was conducted using qualitative interviews with three civil servants and four politicians. The theoretical approach was implementation theory whose concepts willingness, comprehension and capability were used as tools for the analysis. The results portray CEDAW as a well-known treaty amongst the respondents but at the same time absent in local politics and everyday work.

I denna uppsats undersöks begreppet ?barnets bästa? med utgångspunkten att granska vilka olika föreställningar som finns och har funnits kring vad detta innebär. Detta begrepp är inte nytt för vår tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas Konvention om barnets rättigheter som antogs 1989. Barnets bästa är dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förändras därför ständigt.Metoden som ligger till grund för denna uppsats är dels en genomgång av litteratur och dels en textanalys av två historiska källmaterial bestående av en proposition från 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar från 1997, SOU 1997:116.

Den största delen av vår svenska kust gränsar till Östersjön, vilket gör att vi alla påverkas av dess miljötillstånd. Östersjön är ett förorenat innanhav med ett känsligt djur- och växtliv. Östersjön är redan, utan de antropogena föroreningarna, ett ogästvänligt habitat att leva i för både djur och växter. Detta beror delvis på att vattnet är bräckt och att arterna måste anpassa sig till dessa förhållanden, dels att det råder en naturlig syrebrist i vattnet. Även andra faktorer spelar in.

Ämnet barn i sekter är bristfälligt belyst. För 12 år sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hänt. Sekter tenderar att isolera sig från samhället vilket gör det svårt att komma åt barnen, både för insatser samt studier. Uppsatsens syfte är att belysa barns situation i sekter samt vilka svårigheter det kan medföra för barnen själva samt dem som ska hjälpa, framför allt socialtjänsten. Studien är kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats.

Sedan FN:s Konvention om barns rättigheter har barns inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen stärkts i de frågor som rör barnet. Konventionen hävdar att det är barnens rätt att bilda och uttrycka sina egna åsikter samt att dessa ska respekteras och tas på allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande är ovärderligt i de frågor som berör dem men att projekt sällan vet hur man ska gå tillväga för att lyckas uppnå ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus på vad barnen kan tillföra samt varför det är viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvägagångssätt där barnen fått möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin närmiljö på ett varierat och kreativt sätt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv är komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan åstadkommas utan barnen.

Ska människor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna fråga har varit omtvistad gällande rättigheter och är skiljelinjen mellan liberal och kommunitär teori. När det gäller minoriteters rättigheter har de ofta fallit mellan dessa två tankegångar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa människors rätt på ett tillfredsställande sätt. Ursprungsbefolkningar har därför fått leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrån deportationer till regelrätta massaker. Som ett försök till att skapa rättvisa förhållanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en Konvention för ursprungsbefolkningars rättigheter nämligen ILO 169.