Bakgrund och problemdiskussion: Det har inom ekonomistyrningen sedan länge varit ett stort fokus mot ett företags kostnader och vad som driver kostnader inom ett företag. Under senare år har det dock propagerats för att kunden ska en starkare inverkan på ett företags ekonomistyrning. Det hävdas även att ekonomistyrning med ett tydligt kostnadsfokus har kommit skuggan av ett företags förmåga att skapa värde för kunden. Under årens lopp har det utvecklats modeller såsom ABC-kalkylering och aktivitetsbaserad styrning vilka syftar till att skapa värde för kunden. Dessa modeller betonar dock kostnader framför intäkter och förklarar inte till fullo vad som skapar och driver såväl intäkter som vinst inom företag.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

År 2013 var den globala omsättningen för modeindustrin ca 76 tusen miljarder svenska kronor (Office of Textiles and Apparel, 2014). Bara i Sverige omsattes det 229 miljarder svenska kronor år 2012 inom denna sektor, en ökning på 11 % från föregående år (Tillväxtverket, 2014). Att modebranschen är under ständig utveckling och ökar i tillväxt kan man se då dessa siffror stiger varje år. Statistik från 2014 visar att trots denna ökning så överlever endast 47 % av nystartade modeföretag de tre första åren (Statistic Brain, 2014). Så hur lyckas man som modeföretag i early stage-fasen att med begränsade resurser stärka sitt varumärke och hålla sig kvar på marknaden? I denna studie berörs olika delar så som traditionell marknadsföring, okonventionell marknadsföring, branding samt transparens, där huvudfokus ligger på företag i early stage- fasen av sin uppstart.

Tjänstekonsumtionen har numera gått om produktkonsumtionen och svarar därför nu för en större del av Sveriges BNP. Om tjänstekonsumtionen ökar bör rimligtvis även antalet tjänsteföretag öka och ett sätt för dessa företag att öka sin konkurrenskraft är att ändra kundens roll i processen. I branscher som definieras av att varje kund och varje uppdrag ser olika ut (om än med vissa återkommande inslag) är det svårt att som företag använda sig av standardisering och utformning av styrdokument för kvalitetssäkring. Det är därför av stor vikt att företagen vet hur kunden upplever samarbetet, då det är kunden som värderar kvaliteten på en tjänst. Vår problemformulering lyder således Hur kan små kompetensbaserade företag arbeta med co-creation i en kompetensstyrd bransch för att förbättra kundens upplevelse av samarbetet? Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns några skillnader och likheter i upplevelsen av samarbetet mellan tjänsteleverantören och kunden där fokus ligger på själva processen mellan företag och kund.

Titel:      Media, en del i utvecklingen av företagens hållbarhetsredovisning?-       En studie med fokus på hållbarhetsredovisningens utveckling och mediernas påverkan Författare: Malin Larsson och Anna Brunbäck Handledare: Andreas Jansson         Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Utbildning: Examensarbete, Civilekonomprogrammet ?Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, redovisning, 4FE03E Bakgrund: Idag är redovisning av hållbarhet vedertaget hos många företag och fler och fler företag väljer att frivilligt redovisa sitt hållbarhetsarbete. Ökningen av hållbarhetsredovisningen kan ses som ett sätt för företagen att tillmötesgå det ökade trycket i samhället på hållbarhetsfrågor. Samhällets förväntningar på företagen kan enligt Agenda Setting Theory påverkas av vilka frågor som uppmärksammas i media. Syfte: Syftet med studien är att förklara utvecklingen av hållbarhetsredovisning över tid det senaste decenniet i börsnoterade större bolag. Fokus ligger speciellt på om de samhälleliga förväntningarna utifrån medias rapportering påverkar omfattningen och innehållet i företagets hållbarhetsredovisning. Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats där hypoteser formulerats utifrån befintliga teorier.

Krav är nödvändiga egenskaper hos en produkt för att på bästa sätt tillfredställa en slutanvändare. I takt med att antalet kunder ökar, ökar även mängden krav. I dagens samhälle är det inte helt ovanligt att ett system har en koppling till internet och därför även dess applikationer. Vidare får internet en allt större inverkan på vår vardag, vilket gör att krav och behov behöver tillfredställas för en allt bredare publik. Detta ställer högre krav på en fungerande och tillförlitlig webbutveckling samt en förmåga att kunna se till alla intressenters behov och önskningar i takt med att dessa bara blir fler och fler.  Behovet av en fungerande och tillförlitlig kravhantering har ökat.

Bakgrund och problem: En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem.Syfte: Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet.Avgränsningar: Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning.

Under de närmsta 10 till 15 åren uppskattas omkring 180 000 företag behöva genomföra ett generationsskifte eller ett ägarbyte av något slag. Detta pga. det omfattande nyföretagandet som ägde rum under åren efter andra världskriget. Uppskattningsvis, kommer så många som hälften av dessa företag att läggas ned pga. misslyckade ägarskiften.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer.

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit.

Stadium AB är ett av de största detaljhandelsföretagen i Sverige, som designar, köper och säljer sportutrustning samt sportmodeprodukter. I Stadiums butiker säljs både produkter från märkesleverantörer, exempelvis Adidas och Nike, samt varumärken med egen design, exempelvis SOC, 4D och Everest. Stadium befinner sig i en bransch där kundernas efterfrågan ständigt förändras med mode och säsong. Detta gör branschen komplex och medför att det ställs stora krav på varuförsörjningen till butikerna så att produkterna kommer i rätt volymer och vid rätt tidpunkt till respektive butik. Anledningen till detta är att undvika bristkostnader eller att bli tvungna att rea ut produkter med minskade intäkter som följd.I dagsläget använder sig Stadium av så kallade boxar för att introducera och fylla på butikerna med produkter.

Mönsterformgivare på den svenska marknaden verkar i en växande bransch som är svår att slå sig in och särskilja sig på. Många arbetar även som egenföretagare vilket innebär att individens personlighet till stor del påverkar hur varumärket uppfattas. En möjlighet att stärka eller marknadsföra sitt varumärke är genom storytelling, där sanna historier används för att spegla företagets kultur och värderingar, vilket kan bidra till en unik position på marknaden. Det finns sedan tidigare forskning som visar hur storytelling kan användas för att bygga ett varumärke och som marknadsföringsstrategi. Dock har inga studier inom storytelling som riktar sig mot egenföretagare, mönsterformgivare eller den svenska marknaden identifierats.

Byggbranschen i Sverige är en väldigt säsongsvarierad bransch. Detta medför att företag tillverkar mot lager under sen höst och vinter för att klara av att möta en hög efterfrågan under sommarhalvåret. Samtidigt menar Lars Olofsson, platschef på Plannja i Järnforsen, att det är viktigt att hålla leveransöverenskommelser eftersom byggprojekt vanligtvis samordnar beställningar av material tillsammans med hjullastare, plåtslagare, grävmaskiner etc. i en detaljplan. Om leveranser då försenas kostar det väldigt mycket pengar när övriga aktiviteter och resurser blir stående.

Stadium AB är ett av de största detaljhandelsföretagen i Sverige, som designar, köper och säljer sportutrustning samt sportmodeprodukter. I Stadiums butiker säljs både produkter från märkesleverantörer, exempelvis Adidas och Nike, samt varumärken med egen design, exempelvis SOC, 4D och Everest. Stadium befinner sig i en bransch där kundernas efterfrågan ständigt förändras med mode och säsong. Detta gör branschen komplex och medför att det ställs stora krav på varuförsörjningen till butikerna så att produkterna kommer i rätt volymer och vid rätt tidpunkt till respektive butik. Anledningen till detta är att undvika bristkostnader eller att bli tvungna att rea ut produkter med minskade intäkter som följd.I dagsläget använder sig Stadium av så kallade boxar för att introducera och fylla på butikerna med produkter.

Den svenska äldreomsorgen har sedan länge varit en strikt offentlig angelägenhet. Sedan början av 1990-talet har dock stora förändringar skett. Bland annat har en alltmer tydlig uppdelning mellan beställare och utförare etablerats. Utförardelen har successivt fått ett större inslag av privata entreprenörer och år 2003 motsvarade denna marknad ca 11 miljarder eller 14 % av landets totala äldreomsorgssektor. Marknaden har gått ifrån att domineras av ca 10 medelstora aktiebolag i slutet av 1990-talet till enbart 4 stora koncerner 2006.