Detta arbete rör sig inom det organisationsteoretiska området. Ämnet som behandlas är Kontrollspann och vad som påverkar och påverkas av detta. Vi har funnit att det finns en stor mängd olika faktorer som kan sägas påverka hur en organisation väljer eller bör välja att strukturera sig. I uppsatsens första del har vi försökt identifiera vilka effekter olika breda Kontrollspann kan tänkas ha för en verksamhet samt vilka rekommendationer som finns i den existerande forskningen kring Kontrollspann.I andra delen av uppsatsen undersöker vi Lunds universitetssjukhus akutmottagning, där man nyligen (2006) genomfört en omorganisation som bla innebar avsmalnande av första linjens chefers Kontrollspann. Vi har funnit att många av de effekter som man kunnat förvänta sig inte har inträffat i vårt exempelfall..

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations år 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har påverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag närmade mig problemformuleringen från olika perspektiv. Studien omfattar därmed en mångsidig kvalitativ analys av data från både styrdokument och intervjuer.Studien visar att det framförallt är de klassiska ?byråkratiska teoretiska? perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009.

I denna C-uppsats beskriver vi de organisations- och förändringsprocesser i välfärdssamhället som påverkat arbete inom vård och omsorg. Genom en kvalitativ studie av ett gruppboende i Halmstad studerar vi hur förändringsprocesser i välfärdssamhället påverkar enskilda verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi belyser förhållandet mellan enhetschef och anställda som arbetar på boendet, hur dessa i samspel med välfärdssystemet hanterar förändringar som sker inom organisationer. Trots minskade hierarkiska nivåer formas arbete inom vård och omsorg fortfarande av direktiv och riktlinjer, vilka är utformade av ledningen för organisationen där bland annat politiker och Socialnämnd ingår. Hur anställda är påverkade av dessa riktlinjer samt enhetschefens arbetsledning belyser vi i studien.  .

Denna studie har till syfte att analysera hur en utglesning av chefer påverkar en mellanchefoch dennes möjligheter att utföra sitt ledarskap ur ett kulturellt perspektiv. Den forskning somhar gjorts inom detta område har framförallt tagit sitt avstamp från det rationella perspektivet.Det perspektivet fångar inte de kulturella delarna i chefskapet. Det har gjorts studier ur ettrationellt perspektiv men inte lika mycket ur det kulturella perspektivet och det är det vi villbidra med till forskningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie men med delar urkvalitativ flerfallstudie för att kunna skapa en jämförande analys. Studien genomfördes påStadsdelskontoret Norr som är en del av Borås Stads organisation.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.