Syftet med vår uppsats är att undersöka, dels teoretiskt enligt agentteorin, dels empiriskt, hur potentiella problem relaterade till informationsasymmetri mellan styrelse och VD förebyggs. Vi vill även undersöka vilka faktorer som ligger till grund för styrelsens val av metod för att förebygga dessa potentiella problem. Vår ansats är abduktiv, då vi har utgått från bland annat agentteorin vid insamlingen av empirisk data. Enligt vår analys av det empiriska materialet lägger företagen mer fokus på kontrollmetoden trust, och i viss mån managementstyrning, än vad vi enligt analysmodellen hade förväntat oss. Utifrån analysen har vi även dragit slutsatsen att institutionalisering kan spela en avgörande roll i ett företags val av Kontrollmetoder för att förebygga potentiella problem kopplade till informationsasymmetri..

Denna undersökning handlar om hur revisionspliktens avskaffande kommer att påverka byggbranschen. Det är de Kontrollmetoder som överentreprenörer samt skatteverket och ekobrottsmyndigheten har som står som fokus i undersökningen. Byggbranschen har länge haft problem med ekonomiskbrottslighet, i och med att revisionsplikten avskaffas så ser antagligen många underentreprenörer en möjlighet att friare kunna bedriva oseriös verksamhet.Det är inte enbart de oseriösa underentreprenörerna som kommer att drabbas utav dessa förändringar utan samtliga aktörer som ingår i denna undersökning. Men syftet med denna undersökning är att skapa en bild av möjliga förändringar för underentreprenörer, dvs. för små byggföretag som kan uppstå efter avskaffandet av revisionsplikten på grund av ändrade Kontrollmetoder.Viktigaste resultaten som undersökningen kom fram till var att revisionspliktens avskaffande i överlag inte kommer att påverka utformningen av framtida metoder och verktyg för kontroll.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika Kontrollmetoder.

Afrikansk hästpest (AHS) är en infektiös, vektorburen sjukdom som kan drabba hästdjur. Sjukdomen uppträder ofta subklinskt hos zebror och åsnor, medan mortaliteten hos hästar kan överstiga 90 %. Viruset sprids med Culicoides spp (svidknott), som även är vektorer för det närbesläktade blåtungeviruset (BTV). I nuläget förekommer ej AHS i Europa, men spridningen av BTV inom EU indikerar en möjlig risk för att även AHS ska kunna etablera sig. Klimatförändringar samt att hästar förflyttas i en allt högre utsträckning, bidrar också till en ökad risk för introduktion. Ett utbrott av AHS skulle medföra allvarliga konsekvenser för hästnäringen.

Buxbomskantade rabatter, raka gångar, symmetri, snirkliga gångar och oregelbundenhet det finns många saker som känns typiska för en allmogeträdgård. Formerna som är lånade från antikens vattenträdgårdar, renässansens stilträdgårdaroch medeltida klosterträdgårdar skapar tillsammans en trädgård med plats för allmogens nyttoväxter tillsammans med färgglada rabatter. De skånska allmogeträdgårdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skånska bönderna fått nya möjligheter till en egen trädgård. I samband med 1800-talets ?växtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer växter och kunskap om dessa även till de lägre samhällsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning från vår till höst.

Syftet med denna examensrapport har varit att undersöka hur Skanska arbetar med lufttätheten, samt att utvärdera de anställdas kunskap och attityd i frågan. Målet var att identifiera brister i processerna och visa på förbättringsåtgärder. Undersökningen har genomförts via litteraturstudier samt intervjuer med chefer och yrkesarbetare ute i produktionen. Arbetet innehåller en redogörelse för varför lufttätheten är viktig samt en kartläggning av befintliga metoder för läckagesökning och lufttäthetsprovning. Nio intervjuer genomfördes med sammanlagt tio respondenter av olika bakgrund och nuvarande position.

Groddar har de senaste årtiondena varit källan till ett antal stora matförgiftningsutbrott (både i Sverige och internationellt), varav de flesta har orsakats av olika serotyper av salmonella. Groddar anses vara ett risklivsmedel på grund av att:- fröerna vid skörd inte betraktas som blivande livsmedel (vilket gör att kraven på hygien inte är så stora)- risken för mikrobielltillväxt är stor under groddning, då denna sker i en gynnsam miljö för mikroorganismer med avseende på temperatur och fuktighet- det inte finns någon optimal kontrollmetod för att hindra mikrobielltillväxt under groddning. I Sverige tillämpas värmebehandling av fröerna innan groddning men groddar värmebehandlas inte före konsumtion. Biokontroll med bakteriofager har tidigare undersökts på fröer innan groddning samt andra livsmedel. En minskning av salmonellahalt har setts med upp till 3,5 log (99,97%).I den här studien undersöktes bakteriofagens påverkan av antal salmonellabakterier både i lösning och under groddning.