Syfte: Personalomsättning är ett omfattande problem i fastighetsmäklarbranschen. Eftersom vi utbildar oss till fastighetsmäklare, är studien av intresse för oss då vi vill få insikt i personalomsättning och vilken betydelse ledarskapet har för medarbetarna. -          Syftet med vår studie är att undersöka hur ledarskapet kan påverka personalomsättningen inom fastighetsmäklarbranschen i Sverige.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod. Datainsamlingen har utförts i form av semistrukturerade intervjuer. Vi har utfört totalt 16 intervjuer, fördelat på 11 medarbetare och 4 ledare. 14 av intervjuerna har utförts face-to-face, och två har skett via telefon.

De senaste tre åren har ca 34000 personer i Sverige varit sjukskrivna för någon typ av stressreaktion, under det sammanfattande diagnosnumret F.34, anpassningsstörningar och svår stress, som i verkligheten kan rymma allt från lättare till mycket svåra tillstånd.Ett av de formulär som används vid arbetslivsrehabilitering är Maastricht Vital Exhaustion Index. Det används både vid kartläggning och vid värdering av insats. Det består av 23 frågor rörande förekomst av symtom och besvaras enligt 3-gradiga svarsalternativ (Ja=2, Vet ej=1, Nej=0). I en redan identifierad sjuk grupp har det visat sig att höga poäng (=hög stressnivå) på denna skala gav ökad risk för såväl hjärtinfarkt, depression samt stroke.SyfteAtt kartlägga en personalgrupp enligt Maastricht Vital Exhaustion Index hos personal vid ett bank/finansbolag med Kontor i Stockholms innerstad. Metod och undersökt gruppStudien som var en enkätstudie gällde anställda som var i tjänst vecka 7 och 8 2008.Enkäten utdelades till 46 personer.

Det blir allt vanligare att effektivisera företag i syfte att uppnå en ökad flexibilitet och anpassning till samhället. I och med de förändringar som genomförs på företagen förväntas individen att vara flexibel och anpassa sig därefter. Skanska som är ett byggföretag har gjort en stor förändring i arbetssättet på sitt huvudKontor i Stockholm. Denna studie undersöker hur förändringen gått till, och hur medarbetarna på företaget upplever den psykosociala arbetsmiljön i samband med detta utifrån olika faktorer.Utgångspunkten i denna studie är den psykosociala arbetsmiljö och den förändring av arbetssätt som utförts på företaget. Det intressanta är att se hur dessa samverkar och hur individerna på företaget upplever sin nya arbetsplats.

Det har inom området marknadsföring skett en förskjutning av fokus, från enbart aktioner i syfte att öka försäljningen till att företag i dag vill skapa en relation med sin kund. Tanken bygger på att företagen ur ett långsiktigt perspektiv ska vinna på att delta i relationen, även om relationen ibland medför ökade kostnader, andra uppoffringar och utbyten av bland annat känslig information. Vi har undersökt fenomenet genom att läsa litteratur inom området samt utfört en egen undersökning av Roupéz kunder där vi fått fram vilka faktorer som är viktiga för att en långsiktig relation ska existera. Vi har också haft tillgång till tidigare undersökningar som gjorts åt Roupéz. Roupéz är verksamma inom profil och presentreklambranschen. Deras mål är att på ett enkelt och rationellt sätt stärka kundens varumärke genom att fördjupa kundrelationen och öka teamkänslan hos personalen. Roupéz startades år 1989 och har Kontor i Värnamo, Jönköping och Växjö. De faktorer som är viktiga vid skapandet och bibehållandet av en relation av affärskaraktär är enligt litteraturen, vår egen studie och de tidigare undersökningarna att företagen arbetar i interaktion där det sker utbyte socialt, utbyte av information men även utbyte i processer så som produktion.

This thesis of 15 hp has been implemented at Halmstad University, in collaboration with Saab Dynamics in Linköping. Saab Dynamics is a company operating in the defence industry where competition is tough. This necessitates new ways to increase efficiency in the company, which is the basis for this thesis. Saab Dynamics wants to introduce simulation driven design. Since Saab Dynamics engineers have little experience of simulation, required a user methodology with clear guidelines.

Kubera Production som har sitt Kontor i Skellefteå är en strategisk kommunikationsbyrå som interesserar sig för hur kulturella skillnader mellan hemsidor kan analyseras och dokumenteras. Inledningsvis presenteras de två frågorna som ligger bakom den här rapporten. De är:Hur påverkar kulturella skillnader utvecklingen av nya hemsidor runt om i världen?Hur kan man eventuellt se och dokumentera de kulturella skillnaderna?Målet är att skapa en broschyr med klara riktlinjer som företaget kan ha använding av vid etablering utomlands. Vad som inte ingår i det här arbetet är grundliga undersökningar av ett land och dess kultur.I teoridelen kan läsaren ta del i hur hemsidor framställs, vilka program som kan användas men också om internationell marknadsföring och vad som är viktigt vid utlandsetablering av ett företag.

Neoliberalism står för så mycket mer än att bara vara en ideologi som tar steget ifrån statens kontroll. Förutom att ideologin strävar åt ekonomisk frihet finns det också andra tydliga attityder som riktar sig till samhället i helhet; den enskilda individen, den anställde och staden. Neoliberalismen har påverkat planeringen mycket. Framför allt har tron på marknadens goda effekter förstärkts, medan staten har fått ett betydligt lägre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gäller framför allt aktörer från den privata sfären. Stadspolitiken har också förändrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhållningssätt och ett tydligare fokus på att marknadsföra staden.

I svensk lagstiftning finns ett starkt skydd för fiskevården som ska tillämpas vid fastighetsbildning och som medför att en fiskerätt uppdelas. Bestämmelserna kring delning av fiske, som finns i FBL 3:8, representerar ett starkt allmänt intresse och är juridiskt tvingande för fiskerättsinnehavaren. I korthet innebär det att en fiskerätt inte får delas genom fastighetsbildning på sätt som medför olägenhet av någon betydelse för fiskevården. Det är lantmäteriet som i sin roll som fastighetsbildningsmyndighet ska pröva om en uppdelning av fiske medför olägenheter för fiskevården. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lantmäterimyndigheten tolkar och tillämpar FBL 3:8 vid delning av fiske.

Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet.

I takt med att samhället förändras så förändras också synen på ledarskap och dessutformning. Denna studie koncentreras på det delade ledarskapet och hur det fungerar ipraktiken. Den går alltså bortom det traditionella ledarskapet och söker sig vidare mot detmindre uppmärksammade delade ledarskapet. Det är av intresse att se hur man ser påmål, både internt och externt, för att se om man har en enad bild om hur man uppnårmåluppfyllelse.Tidsbristen är ett problem inom skolverksamheten och det har uppmärksammats inomdiverse studier tidigare, dock kvarstår problemet. Rektorerna belastas för mycket medexempelvis administrativa arbetsuppgifter och detta görs blanda annat på bekostnad avdet pedagogiska och skolans utveckling.

Employer Branding är ett managementkoncept vars primära syfte är att attrahera och behålla personal. Nyinstitutionell teori redogör däremot för att organisationers motiv att översätta samt tillämpa ett managementrecept så som Employer Branding är att framstå som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett Kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillämpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrån ett selektivt urval.

Syftet med studien var att beskriva hur marknadskommunikationen påverkade potentiella kundgrupper vid byte av Kontorslokaler, samt hur andra faktorer påverkade beslutsprocessen. De teoretiska ämnesområden som studerades var industriell marknadsföring, industriella inköp och industriella inköpsbeteenden. Preferenser vid byte av lokaler var ett annat teoretiskt område som låg till grund för undersökningen. I den empiriska undersökningen genomfördes fallstudier av nio företag som ansågs vara potentiella kunder till att hyra lokaler i en Kontorsfastighet norr om Stockholm city. Datainsamlingsmetoden var personliga intervjuer, där den person som intervjuades från varje företag skulle ha varit delaktig under beslutsprocessen.

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgränser för hur lång tid människor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnått maximal tid i sjukförsäkringen blev man utförsäkrad och fick ett erbjudande att gå ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet går ut på att kartlägga individernas arbetsförmåga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet är det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik från arbetsförmedlingen och Försäkringskassan visar dock att det är en ganska stor del som går tillbaka till sjukförsäkringen efteråt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar möjligheten för deltagare att komma närmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handläggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera några särskilda faktorer eller förutsättningar som avgör om deltagare i programmet går vidare mot arbetsmarknaden eller går tillbaka till sjukförsäkringen.

Bakgrund: Arbetsmiljöverket konstaterade vattenskador och mögelproblem vid en inspektion 2008 på ArbetslivsKontoret och Introduktionsenheten i Södertälje kommun.Personalen hyste oro för sin hälsa. Undersökningen försökte klarlägga om personalens upplevda besvär med inomhusklimatet i en Kontorsfastighet kunde ha samband med de vatten- och mögelskador som konstaterats. Personalen stod i begrepp att flytta till en annan Kontorsfastighet.Syfte: Syftet var att genom en enkätundersökningar se om personalens upplevda problem med inomhusklimatet var avvikande från det normalt förekommande i Kontor, samt om personalen upplevde en förbättring av inomhusklimatet efter flytten.Undersökt grupp: 53 personer som arbetat i de vattenskadade lokalerna. Samma personer tillfrågades efter flytten, och 43 personer svarade denna gång.Metod: Örebroenkäten MM 040 NA KontorResultat: Den första enkäten i februari 2009 visade en hög frekvens av klagomål på temperaturförhållanden,?dålig? luft, lukter samt allmänsymtomen.

Uppsatsens titel lyder: Lika men inte identiska, En jämförande studie av danska och svenska första linje chefer. Studiens syfte är att undersöka skillnader och likheter mellan chefer på förstalinjenivå på sex stycken företag med Kontor på både den svenska och danska sidan runt Öresundsområdet. Vi fokuserar dels på deras upplevelser som första linje chef och hur deras medarbetare ser på sina chefer och detta görs utifrån Geert Hofstedes fyra kulturdimensioner. Det primära tillvägagångssättet har utgjorts av en deduktiv ansats där semistrukturerade intervjuer med första linje chefer gjorts, samt med hjälp av enkäter undersökt deras medarbetares åsikter i ämnet. Både manliga och kvinnliga första linjechefer har intervjuats på plats med hjälp av en intervjuguide.