Sökresultat:
1168 Uppsatser om Kontinuerligt enstycksflöde - Sida 58 av 78
Val av borrklass kopplat till MWD, bergklass samt
vattenflöde vid projektet HallandsÄs
De Ă„terstĂ„ende tvĂ„ tredjedelar av tunnlarna igenom HallandsĂ„sen kommer att slutföras med hjĂ€lp av fullortsborrningsteknik. Tunnelborrmaskinen (TBM) Ă€r en sköldad maskin som har möjlighet att gĂ„ i öppet sĂ„ vĂ€l som slutet lĂ€ge. Slutet lĂ€ge innebĂ€r att utrymmet framför borrhuvudet trycksĂ€tts av en slurryblandning med Ă„tta bars mottryck som begrĂ€nsar vatteninlĂ€ckaget samt stabiliserar fronten. Ăven förbehandling av bergmassan genom skölden eller genom borrhuvudet Ă€r möjlig för att begrĂ€nsa vatteninlĂ€ckaget och stabilisera bergmassan framför fronten. TBM:en Ă€r utrustad med borriggar frĂ„n Atlas Copco som har möjlighet att anvĂ€nda sig av MWD-teknik (measure while drilling).
Interaktiva tavlor -Bara att införskaffa och sÀtta igÄng, eller? : En undersökning om vilka faktorer som pÄverkar införande och anvÀndande av interaktiva tavlor i klassrummet
Syftet med denna undersökning har varit att utifrÄn pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor anvÀnds utifrÄn sin interaktiva potential i klassrummet - vilka pÄverkansfaktorer kan urskiljas för införande och anvÀndande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har Àven belyst motiven för satsningarna, anvÀndningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer pÄverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudie, en mindre enkÀtundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrÄn min tolkning valt att satsa pÄ interaktiva tavlor utifrÄn arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare Àn inlÀrningsaspekter. Organisationerna har pÄverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgÄr dels frÄn lÀrarens kompetens, vÀrderingar och intressen, dels till den praktik dÀr individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.
Miljoner pÄ spel : Hur svenska storbanker arbetar med intern kontroll för att förhindra, upptÀcka och ÄtgÀrda individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet.
Bakgrund: Under senare Är har skandaler inom svenska banker uppmÀrksammats. Det har senare visat sig att mÄnga skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begÄs pÄ grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhÀllet men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker Àr inte sÀrskilt utredd.Syfte: Studien Àmnar bidra med en förstÄelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hÀnvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.
Frontex, ett försvar mot immigrationen i EU?
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera om inrÀttandet av Frontex har bidragit till att immigrationen i EU framstÀlls som en utveckling vilket riskerar EU:s inre trygghet. Frontex samordnar verksamheten för EU medlemslÀnders grÀnskontrollmyndigheter. Det hÀvdas att EU:s yttre grÀnser stÄr inför starka immigrationstryck vilket innebÀr att en effektivisering av grÀnsarbetet Àr nödvÀndig för att stÀrka sÀkerheten.Materialet analyseras utifrÄn sÀkerhetiseringsprocessen som innebÀr att en politisk frÄga pekas ut som risk. Denna risk behöver inte nödvÀndigtvis existera utan enbart presenteras och argumenteras som sÄdan. Den frÄgestÀllning som besvaras görs sÄ utifrÄn utvalda dokument publicerade om Frontex samt intervjuer.
En historias dolda kraft : en fallstudie pÄ SaltÄ Kvarn om storytelling och varumÀrkesuppbyggnad i sociala medier
PÄ en marknad dÀr vÀlutvecklad teknik och kunskap inte lÀngre fungerar som ett konkurrensmedel Àr det svÄrt för företag att skapa och tillhandahÄlla en unik produkt. Med ett starkt varumÀrke kan företag differentiera sig frÄn andra aktörer med liknande produkter. Ett sÀtt att bygga upp varumÀrket Àr att anvÀnda marknadsföringsstrategin storytelling. Storytelling handlar om att berÀtta kÀnsloladdadade historier som berör mÀnniskor. NÀr företag anvÀnder storytelling kan ett mervÀrde skapas dÄ företagets vÀrderingar förmedlas genom historieberÀttande.
Flödesgrupper och andra framgÄngsfaktorer för ökad flexibiltet i verkstÀder utifrÄn ett Lean-perspektiv
I denna rapport beskrivs effekterna av att införa flödesgrupper och andra Lean-principer i en verkstad med avseende pÄ flexibilitet i volym och produktmix. Fallstudier har gjorts pÄ tre tillverkningsföretag dÀr man har infört flödesgrupper; Sandvik Coromant (Sandvik), Atlas Copco Tooling (Atlas) och Volvo Construction Equipment (VCE).Efter att ha analyserat resultaten frÄn fallstudierna kan konstateras att företag med hjÀlp av flödesgrupper och andra Lean-principer kan öka flexibiliteten i produktionen. De besökta företagen har erhÄllit liknande fördelar med avseende pÄ flexibilitet efter införandet av flödesgrupper. Efter införandet fick man en kortare total genomloppstid för produkterna i verkstaden, vilket Àr indirekt kopplat till flexibilitet i bÄde volym och produktmix. Den minskade genomloppstiden kunde erhÄllas dels tack vare enklare materialflöden och mindre rörelsestrÀckor för operatörer nÀr maskiner flyttades nÀrmare varandra till flödesgrupper.
Trygghet och sÀkerhet i 60-talets bostadsomrÄden. Exemplet Dalbo i VÀxjö.
Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och
gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens
bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts.
Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till
förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo
En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i
socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen,
tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under
60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes.
Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt
arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.
VarumÀrkespersonlighet : Hur uppfattar konsumenter olika varumÀrkens personligheter?
VarumÀrkespersonlighet blir en allt viktigare del i företagens strategiska marknadsföring. Studier visar att om man applicerar drag frÄn mÀnskliga personligheter pÄ ett varumÀrke kommer man att effektivare kunna marknadsföra sig mot sina mÄlgrupper. Men inte bara mÀnsliga personlighetsdrag Àr ett verktyg i detta syfte, utan företagen kan Àven likna sitt varumÀrke vid arketyper, vilka kort kan sÀgas vara vÀsen som ofta förekommer i sagor och legender. Denna studie Àmnar att studera hela fenomenet med varumÀrkespersonlighet frÄn konsumenternas perspektiv. Det vill sÀga hur konsumenterna, som i dett fall Àr respondenterna, uppfattar ett visst varumÀrkes personlighet.
HÀlsoprofilerade skolor ? var ligger fokus? : En studie om hÀlsoarbetet pÄ tvÄ grundskolor i Stockholm
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att jÀmföra hur tvÄ hÀlsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hÀlsa. FrÄgestÀllningarna som studien stödjer sig pÄ berör dels skolornas arbetssÀtt med hÀlsobegreppet, hur elevernas instÀllning till skolan Àr samt elevernas skattade hÀlsa.MetodInledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna pÄ Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkÀtundersökning pÄ 56 elever i skolÄr 9 pÄ berörda skolor.ResultatArbetssÀtten med hÀlsa pÄ de bÄda skolorna varierar dÄ Torsviks skola vill lÀgga större vikt vid den psykiska hÀlsan och skapa en bredare uppfattning kring hÀlsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hÀlsoprofil valt att fokusera mer pÄ fysisk aktivitet dÄ eleverna pÄ profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hÀlsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden lÄter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt.
Konstruktionsritningar till övningshus för elever pÄ Ebersteinska Gymnasiets Byggprogram
PÄ Ebersteinska gymnasieskolan har byggprogrammet fÄtt sponsring pÄ byggmaterial som ska anvÀndas till att bygga upp ett mindre hus. Huset ska byggas av eleverna pÄ byggprogrammet och pÄ sÄ sÀtt ge dem trÀning pÄ att lÀsa och bygga efter fÀrdiga ritningar. Projektet med det mindre huset Àr relativt nytt och pÄ grund av det finns inga ritningar eller direkta förslag pÄ hur det skall kunna se ut. För att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av huset har lÀrare pÄ skolan beslutat att dela upp det mindre huset i tre lika stora delar. Anledningen med det Àr att varje del ska representera en hustyp.
EMPATITR?TTHET En litteratur?versikt om sjuksk?terskors upplevelser
Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande,
empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba
personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup
fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r
m?ngfacetterade.
Det kost(ar) : En undersökning om den ohÀlsosamma kÀrleken till kosten
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ undervisning om kost i relation till hÀlsa. Följande frÄgestÀllningar formulerades:Hur uppfattar lÀrare elevernas kunskap om och relation till mat?PÄ vilket sÀtt appliceras kost i undervisningen?Vad vill lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa uppnÄ med kostundervisningen?Metod: Studien har följt en kvalitativ karaktÀr med intervju som metod. Fyra lÀrare som Àr verksamma pÄ olika högstadier och gymnasier i Stockholms lÀn har muntligt svarat pÄ ett i förvÀg bestÀmt frÄgeformulÀr dÀr de getts möjlighet att individuellt uttrycka huruvida de stÀller sig i frÄgan hur kostaspekten kommer till uttryck i deras undervisning. Som teoretisk utgÄngspunkt har studien utgÄtt ifrÄn ett lÀroplan- och ramfaktorteoretiskt mönster.Resultat: Det framkommer ett splittrat synsÀtt pÄ elevers kunskapsnivÄ till mat.
Ung i Karlskrona - Lupp-undersökning 2009
Uppsatsens syfte Àr att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun
upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhÀlle och
inflytande, trygghet, hÀlsa, arbete, information och framtid. Avsikten Àr ocksÄ
studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhÄller sig till nationella
mÄl för ungdomspolitik. Kommunens arbete stÀlls i relation till tidigare
utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie
Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik.
Lupp stÄr för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.
FörbÀttring av sjukskrivningsprocess med Sex Sigma och mikrosystem perspektiv
Bakgrund: SjukfrÄnvaron i Sverige 2004 var högst i VÀsteuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog ÄtgÀrder för att minska sjukfrÄnvaron. En del var att ge incitament för att sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hÀlso- och sjukvÄrdens ledningssystem, delvis pÄ grund av förÀndrade krav och dÀrmed brister i lÀkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken KÀrnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med sjukskrivning.Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbÀttra kvaliteten pÄ lÀkarintygen, skapa mÄl och rutiner i sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet Metod: UtifrÄn ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbÀttringsomrÄden pÄ informationsutbyte till patienter och lÀkare samt utformande av mÄl och skriftliga rutiner.
Att st?rka det friska och skjuta upp funktionsneds?ttningar ? H?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande insatsers p?verkan p? den sk?ra ?ldre personens h?lsorelaterade livskvalitet
Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens
l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande
?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och
behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande
befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden
blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.