Biogasprocessen är en komplex anaerob nedbrytningskedja där olika mikroorganismer är inblandade. Vanligast är att biogas produceras i mesofil rötning (cirka 38 oC), men även termofil rötning används (> 50 oC).Svensk Biogas i Norrköping använder återstoden av etanoldestillationen hos en närliggande etanolproducent (drankvatten) som substrat. Substratets höga temperatur vid leverans motiverar termofilt rötningsförsök av drankvatten.Försöket genomfördes i 55 oC med två kontinuerligt omrörda tankreaktorer (CSTR) och en termofil ymp. Biogasproduktion av drankvatten undersöktes. Sätt att hantera och motverka höga ammoniumhalter, samt effekter av näringslösningstillsats undersöktes.

Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med den här undersökningen är att se hur pedagogerna på förskolorna arbetar med rörelse. Jag tycker att det finns många förskolor som behöver arbeta mer med rörelse och det finns många forskar rön som talar för hur viktigt det är att röra på sig. Samtidigt som rörelsestunderna på förskolan minskar kan vi också i dagens samhälle se hur många barn spenderar många timmar framför surfplattor och datorer. Därför vill jag se hur pedagogerna på olika förskolor tänker kring detta ämne och hur de arbetar med detta område på förskolan.  Vilka tankar har pedagogerna kring rörelsens betydelse för barns utveckling och hur ser planeringen av de strukturerade rörelsestunderna ut.  För att få reda på detta har jag i min studie använt mig av kvalitativa intervjuer för att få så givande svar som möjligt. Jag har intervjuat pedagoger (barnskötare och förskollärare) på sex olika förskolor, tre på landet och tre i staden.   I resultatet av denna undersökning kan vi se att de flesta av de medverkande förskolorna arbetar kontinuerligt med rörelse, vilket innebär att de har en planering med tydliga syften och utvärderar även dessa moment för att se vad man kan göra annorlunda och förbättra.   Att skapa rörelseglädje i förskolan handlar om att ha roligt och leka och lära tillsammans. .

Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

Detta arbete handlar om hur jag som folkmusikslagverkare genom självobservation kan lära mig en speciell spelteknik för att framkalla melodier på ostämda slagverksinstrument med fokus på tamburinen och hur denna kan simulera ett helt trumset med samma spelteknik. Syftet har varit att undersöka om det som slagverkare går att komma från rollen som en ackompanjemangsmusiker och istället ses som en melodispelare samt att se hur man kan utnyttja tamburinens fulla kapacitet för att hitta nya spelsätt och nya möjligheter.  För att göra detta arbete, och för att observera mig själv i min lärandeprocess, har jag använt mig av videoinspelning, ljudinspelning och kontinuerligt loggboksskrivande. Min teoretiska utgångspunkt i detta arbete är mästarläran och det är utifrån den teorin jag har bearbetat mitt datamaterial. I resultatet presenterar jag processen när jag, i relation till folkmusikgenren, har lärt mig att spela melodier på ostämda slagverksinstrument och att simulera att helt trumset på endast en tamburin. Jag har tydligt visat de tekniker jag har övat på för att lyckas med detta.

Studien bygger på en gruppdiskussion mellan tre lärare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstå olika idéer och åsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus på olika spänningsfält som framkommit under arbetets gång. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom området.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning bedrivs avancerad sjukvård där patienten blir övervakad kontinuerligt. En intensivvårdsavdelning skiljer sig från en vårdavdelning genom att det till exempel är högre personaltäthet. Patienterna kan bli sederade och graden av sedering påverkar minnet. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande för patienten, vilket gör att det kan vara svårt att minnas och att patienten kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Metod: Detta är en allmän litteraturstudie.

SammanfattningBakgrund: Sjuksköterskor ställs kontinuerligt inför omvärldsförändringar som inte går attpåverka. Det innebär att ständiga förändringar i arbetsmetoder genomförs och att all personalhela tiden är i behov av utbildning. Allt syftar mot att göra kvalitetsförbättringar för bådepersonal och patienter.Syfte: Att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser av implementeringen av ettförbättringsarbete, i detta fall införandet av triage på en akutmottagning.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördesi fokusgruppsintervjuer och materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur analysen framkom det övergripande temat enönskan att känna trygghet under enimplementeringoch fyra kategorier; kommunikation, planering och målsättning,förändringsbenägenhetoch kompetensutveckling som beskriver akutsjuksköterskorsupplevelser av implementeringen av ett förbättringsarbete.Slutsats: Under en implementering behöver ledningen ha kunskap om ovanstående resultat.Sjuksköterskorna beskriver åtgärder för att skapa möjligheter och undanröja hinder för attkunna uppnå trygghet under implementeringen. Det kan vara att t.ex.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

Vårdatmosfär är ett komplext fenomen som är avgörande för hur vårdtagare och vårdpersonal kommer att trivas på en vårdenhet. Det finns en mängd studier gjorda vad gäller vårdatmosfär men de saknas studier som beskriver helheten. Syftet med studien var att sammanställa kunskapen om faktorer som bidrar till en god vårdatmosfär. En systematisk litteraturöversikt gjordes där kvalitativa, kvantitativa och översiktsartiklar integrerades. Resultatet baserades på en analys av 20 artiklar bestående av tre dimensioner: delaktighet, relationen till vårdpersonal, fysisk miljö samt 12 faktorer som påverkar dessa.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste diabetestypen bland barn och ungdomar, med ett insjuknandeantal som ökar kontinuerligt varje år. Tonåren är en viktig tid för utvecklingen och mognaden, och att leva med en kronisk sjukdom kan bidra till familjekonflikter och osäkerheter som kan påverka självständigheten och livskvalitén.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukdomens inverkan på livskvaliteten hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1.Metod: Studien gjordes enligt en beskrivande litteraturstudie med systematisk sökning och med fokus på ungdomar mellan 13-18 år med typ 1-diabetes. Resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som kvalitetsgranskades enligt protokoll och analyserades med inspiration av innehållsanalys.Resultat: Att uppnå god livskvalitet handlade mycket om utveckling och självständighet, vilket kunde hämmades på grund av överbeskyddande föräldrar, rädsla att vara annorlunda samt krävande behandling och egenvård. För att uppnå god livskvalitet krävdes en medvetenhet av sjukdomen och kroppsliga förmågor och begränsningar, samt en mognad och motivering att ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling.Slutsats: Familjen, egenvården och osäkerheten att passa in i omgivningen är centrala faktorer som har inverkan på ungdomarnas livskvalitet. Sjukvårdens stöd åt både ungdomarna och föräldrarna är viktigt för att ungdomarna ska kunna uppnå självständighet och god livskvalitet..

Den sjukgymnastiska behandlingsformen basal kroppskännedom (BK) syftar till att integrera kroppen i den totala identitetsuppfattningen, förbättra kroppsmedvetande och öka förmågan till kroppsbehärskning. Det krävs ett kontinuerligt övande under en längre tid för att få en förståelse av de kroppsliga och psykiska förändringar behandlingen kan ge. Utbildning i BK som behandlingsform ingår i alla sjukgymnastutbildningar i Sverige. På sjukgymnastprogrammet vid Luleå tekniska universitet (LTU) kommer studenterna i kontakt med BK vid två olika tillfällen. Första gången de stöter på behandlingsformen är i termin 2, för att sedan i termin 5 återkoppla till ämnet.

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsättning för att vi ska kunna kombinera olika typer av information som tidigare varit avgränsade. Ett resultat av denna mediekonvergens är e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid kommer att finnas ute på marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten som sker då olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna uppsats baseras på behandlade e-papperstidningen och de förväntningar, baserat på tidigare erfarenheter, som de tilltänkta användarna har på detta nya medie. Målet var att få fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningsläsarna i framtiden ska välja att läsa sin tidning på e-papper.

Abstrakt Den här studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om ämnet kränkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmärkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förståelse om kränkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till ämnet. Det vill säga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förändras. Samtidigt måste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av ämnet sättas i relation till de lagar och förordningar som åligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien är en kvalitativ undersökning där urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i både enskilda och fokus-gruppsintervjuer. Syftet med studien har varit att lyfta fram ämnet kränkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstå förskolepedagogernas medvetenhet och tal om ämnet.

Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.