Sökresultat:
281 Uppsatser om Kontinuerliga uppföljningar - Sida 10 av 19
SpÄrvÀgskonstruktioner : UnderlÀtta valet av spÄrvÀgskonstruktion
Stockholms spÄrvÀgar vÀxer i allt snabbare fart, och det Àr allt fler kommuner som Àr intresserade av den typen av transportmedel. NÄgot som idag Àr en brist inom spÄrvÀgsindustrin i Stockholm Àr kunskap och erfarenhet om spÄrvÀgsÀmnet. Drift och underhÄll har varit minimal eftersom det inte har prioriterats sedan TvÀrbanan öppnades. Detta har lett till för tidig reinvestering av gatuspÄr i mÄngmiljonbelopp.DÄ det förekommer olika förutsÀttningar som mÄste tas hÀnsyn till i form av buller, mÄn om plats och geoteknik finns det mÄnga konstruktioner att vÀlja mellan nÀr en spÄrvÀg ska byggas. Denna rapport har som syfte att underlÀtta val av spÄrvÀgsinvesteringar i framtiden.
 Hinder och problem med metoden FaR inom PrimÀrvÄrden. :  En intervjustudie.
Metoden fysisk aktivitet pÄ recept började anvÀndas 2001 inom primÀrvÄrden, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att anvÀnda metoden FaR inom primÀrvÄrden. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan.
KartlÀggning av ytjÀmnheten efter kallvalsning för olika kallvalsade kvalitéer samt trimvalsningens pÄverkan pÄ ytjÀmnheten
Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga ytjÀmnheten pÄ stÄlbanden efter kallvalsning samt hur den erhÄlla ytjÀmnheten pÄverkas av trimvalsningen. Detta för att undersöka om det Àr möjligt att minska ner anvÀndandet av nÄgon valsyta i Tandemverket vid SSAB BorlÀnge. Genom att mÀta ytjÀmnheten pÄ stÄlband av olika kallvalsade kvalitéer efter kallvalsning och trimvalsning, mÀta ytrÄheten pÄ texturerade valsar före och efter anvÀndning samt genomföra test med nya ytkombinationer har ett antal resultat genererats. TvÄ test dÀr Docol 200 band som skulle levereras med bandyta 23 valsades med en grövre yta i Tandem (valsyta 48 istÀllet för 34) Àn vad som Àr brukligt och sedan trimvalsades med ordinarie valsyta visade att det Àr möjligt att klara kraven pÄ Ra-vÀrde för bandyta 23 Àven pÄ band som kallvalsats med en grövre valsyta Àn i vanliga fall. Dock Àr det inte sÀkerstÀllt att kraven för yta 23 alltid kan uppnÄs pÄ band kallvalsade med grövre valsyta.
Kommunövergripande verksamhetsmÄl kopplade till god ekonomisk hushÄllning
Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmÄl och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushÄllning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur kommuner tillÀmpar lagens krav pÄ god ekonomisk hushÄllning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet pÄ verksamhetsmÄl, dess koppling till god ekonomisk hushÄllning och graden av mÄluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet faststÀllas.AvgrÀnsningar: Lagstiftningen omfattar bÄde kommuner och landsting, vi har valt att avgrÀnsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nÀmndspecifika mÄl i studien.Metod: Budgetdokument samt Ärsredovisningar för Är 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. InnehÄllsanalys har tillÀmpats vid analys av nÀmnda dokument.Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet pÄ god ekonomisk hushÄllning.
Kapacitetsprofil för svenska dambordtennislandslaget
I föreliggande examensarbete har en kapacitetsprofil tagits fram för det svenska dambordtennislandslaget. Ett testbatteri har tagits fram och resultaten frÄn fystesterna redovisas i studien.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att utveckla och testa en kapacitetsprofil för det svenska dambordtennislandslaget. Ytterliggare ett syfte var att jÀmföra ett urval av resultaten frÄn testerna med de tester som gjordes 2007.FrÄgestÀllningarna som ingick i studien var:Hur ser damernas kapacitetsprofil ut och hur fördelar de sin trÀningstid i dag? Har damernas kapacitetsprofil förÀndrats sedan 2007? Om det har skett nÄgra förÀndringar i delkapaciteter i sÄ fall inom vilka och i vilken omfattning har detta skett? MetodStudien baseras pÄ fystester och enkÀter. Urvalet som ingick i studien var strategiskt och bestod av fyra dambordtennisspelare i Äldrarna 17-26 Är som ingick i landslaget.
Haveriutredning gÀllande vÀxellÄda tillhörande sotblÄsare modell IK-SD
Pappersbruket BillerudKorsnÀs AB Àr idag en av Sveriges ledande tillverkare och leverantör av förpackningspapper, kartong samt wellrÄvaror. Företaget har en framtida mÄlsÀttning att i tillverkningsprocessen bli sjÀlvförsörjande pÄ energi och detta genom en intern förbrÀnning av biobrÀnsle i form av bark och flis i sodapannor. Sodapannan utgör pÄ sÄ sÀtt fabrikens energidistributionssystem. Vid den kontinuerliga förbrÀnningen av svartlut följer stoft och slagg med rökgaserna och fastnar pÄ sodapannans vÀrmeytor som bestÄr av rörpanel. Detta Àr problematiskt dÄ slagg pÄ vÀrmeytorna försÀmrar vÀrmeupptagningen och gör den ineffektiv.
Matematikyftet, vad hÀnde sen? : En studie kring Matematiklyftets inverkan pÄ ett arbetslags bedömningsarbete.
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett arbetslags förutsÀttningar och uppfattningar om kollegialt lÀrande och formativ bedömning har pÄverkat deras undervisning efter att ha deltagit i Matematiklyftet. Arbetslaget samt deras rektor har intervjuats och en analys av de texter som behandlar bedömning frÄn tvÄ moduler i Matematiklyftet har genomförts för att svara pÄ syftet. Under fortbildningen har arbetslaget getts tillfÀllen att prova olika metoder för att arbeta med formativ bedömning i sin undervisning, dÀr de fastnat för nÄgra av dem och fortsatt anvÀnda efter Matematiklyftets slut. De har upptÀckt ett samband mellan bedömning och undervisning, att de inte behöver ses som tvÄ skilda delar som krockar med varandra utan att de kan samverka och komplettera varandra. Arbetslaget har Àven fÄtt upp ögonen för vikten av kollegialt lÀrande i planering av undervisning.
Den kontinuerliga publiceringen pÄ nÀtet : En undersökning av nyhetsflödet pÄ Expressen.se och Aftonbladet.se
Denna c-uppsats behandlar webbpubliceringen pÄ Expressen.se samt Aftonbladet.se. Uppsatsen Àr en uppföljningsstudie av en tidigare uppsats som behandlade webb-publiceringen pÄ SvD.se, med fokus pÄ hur artiklarna uppdaterades. Denna uppsats studerar de fyra högst placerade nyheterna och deras rörelse pÄ Aftonbladet.se samt Expressen.se. Vi har utgÄtt frÄn en metod utvecklad av medieforskaren Michael Karlsson för att studera denna rörelse. Vi vill samtidigt utvÀrdera tidigare nÀmnd metod.
Radonundersökningar i tvÄ flerbostadshus i Avesta kommun.
SammanfattningRadon i flerbostadshus Àr Àmnet för detta examensarbete. BostadsrÀttsföreningen Tallmon Àger tvÄ flerbostadshus i Skogsbo, Avesta. I dessa tvÄ flerbostadshus har radonmÀtningar gjorts under den senaste mÀtperioden. Dessa mÀtresultat tillsammans med tidigare kÀnda mÀtresultat har sammanstÀllts i en tabell. DÀr gÄr att avlÀsa att i 18 av totalt 26 uppmÀtta lÀgenheter har radonhalten nÄgon gÄng varit över det gÀllande riktvÀrdet för radonhalt i bostÀder.Det har Àven gjorts ett mindre antal kontinuerliga korttidsmÀtningar med hÀnsyn pÄ radon.
OESP-paradigmet som ett komplext adaptivt system
Problem: Under senare Är har mer organiska idéer prÀglat det strategiteoretiska tÀnkandet. En ansats till att dels vidareutveckla de organiska tankegÄngarna och dels sammanföra rÄdande strategiparadigm till en enhetlig modell har gjorts av Farjoun (2002). Modellen som blev resultatet kallas OESP-paradigmet och bÀr med sig likheter med vad som kallas ett komplext adaptivt system. Men genom att anta OESP-paradigmet som ett komplext adaptivt system följer ocksÄ vissa implikationer. Dessa konsekvenser förklaras med hjÀlp av delar frÄn komplexitetsteorin.
Svensk fotboll : En nationalekonomisk studie om externa parametrars inverkan pÄ slutplacering i Allsvenskan 1994-2010.
Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.
Lösning av optimala styrproblem med finita elementmetoden. En studie i FEniCS.
I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.
RESURSERS BETYDELSE FĂR ETT FĂRBĂTTRINGSARBETE- förutsĂ€ttningar för skapandet av en lĂ€rande organisation
I den hÀr utvÀrderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbÀttringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan pÄ arbetsprocessen i förbÀttringsprojektet. Vi har ocksÄ undersökt hur vÀl de resurserna överensstÀmmer med teorier om vilka förutsÀttningar som Àr viktiga för att skapa en lÀrande organisation enligt vÄr teoretiska ram. UtifrÄn vÄra resultat har vi ocksÄ valt att komma med nÄgra förslag pÄ förbÀttringar för framtida projekt. UtvÀrderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region SkÄne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat pÄ teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare.
Utveckling av flytvÀst för den aktiva sjörÀddaren
Rapporten behandlar den designprocess som genomförts under utvecklingsarbetet av en flytvÀst Àmnad för de aktiva sjörÀddarna i Svenska sjörÀddningssÀllskapet. MÄlet med projektet har varit att undersöka sjörÀddarnas behov och sedan uppfylla dessa med en ny optimerad flytvÀst. Den ska innehÄlla funktioner som förenklar rÀddningsarbete utan att minska den enskildas sÀkerhet, den ska ha en identitetsstÀrkande och för mÄlgruppen tilltalande funktion och design.Projektet syftar till att utveckla befintliga kompetenser inom produktutveckling och komplettera med kunskaper inom sjörÀddning och textildesign. Initialt medverkade gruppen i sjörÀddningskurser för ökad förstÄelse och möjlighet att studera fördelar och brister med dagens utrustning. Under arbetet genomfördes intervjuer för att ta del av mÄlgruppens Äsikter och önskemÄl.OmvÀxlande kreativa metoder tillsammans med kontinuerliga funktionstester hjÀlpte till att utveckla en vÀl genomarbetad och fungerande flytvÀst.
BensinefterfrÄgan, skatt och koldioxidutslÀpp : En ekonometrisk studie av privat efterfrÄgan pÄ bensin i Sverigen för Ären 1960-2010
Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.