Bakgrund: Kunskap har på senare år erkänts som en viktig resurs för att uppnå konkurrensfördelar. Problemet som företag möter är hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.Avgränsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av våra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförståelse kring företaget är viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. Helhetsförståelsen uppnås genom de fyra kunskaperna och tar främst sin utgångspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Mitt examensarbete handlar om den utfasade snickerimaskinen överfräsen. Maskinen försvann från verkstäderna för mer än 30 år sedan och den erfarenhetsbaserad kunskapen om hur den användes finns hos före detta verkmästare och arbetare. Genom platsbesök och intervjuer på verkstäder och föreningar dokumenterar jag den immateriella kunskap som inte går att finna i litteraturen. Jag kommer sedan själv göra praktiska tester på maskinen för att verifiera den nyvunna kunskapen men också för att undersöka om maskinen har några användingsområden i det moderna snickeriet..

Vår upptäcktsresa bygger på att få fram så mycket information som möjligt om vad tyst kunskap är. Vi har intervjuat yrkesmän som besitter lång rutin från både våra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att säga om vad begreppet tyst kunskap innebär. Vi frågade även hur vi som lärare på bästa sätt skall lära ut kunskap som är tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lära ut och sätta ord på ett handlande som är svårt att sätta ord på. Med våra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket är och hur man ser eller genomför ett jobb på ett fackmannamässigt sätt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lära ut och att man skall berätta om den tysta kunskapen.

Vårt syfte med följande arbete är att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn på begreppen omsorg och kunskap i träningsskolan samt gymnasiesärskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats då vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet på. Mönstret som träder fram i vår studie är att medvetenheten är stor bland pedagoger. Så länge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg så kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Vi vill med denna uppsats visa på exempel hur företag aktivt kan arbeta med KM med stöd av IT, samt vilka vinster detta kan ge. Genom en fallstudie har vi undersökt hur fyra företag tillvaratar medarbetarnas kunskap så att den kan lagras och återanvändas. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att företagen antingen har någon form av belöningssystem och/eller en företagskultur, som uppmuntrar medarbetare att dela med sig av sin kunskap. Undersökningen visar även att alla företag, oavsett bransch lagrar kunskap som används i den dagliga verksamheten. Den visar också att företag överför kunskapen till systemet på ett stringent sätt för att den skall vara sökbar.

Svenska skolelever presterar allt sämre på internationella matematiktester och det förs enständig öppen debatt om detta. Detta är min granskande studie i vad som händer i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gå på djupet i en berättelse försöker jag reda utvad som händer under ytan när undervisningen inte fungerar. Allt oftare stämmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar påtyst kunskap och kollektiv kunskap..

Bakgrund:Samtidigt som konsulter måste tillhandahålla ny och professionell expertis verkar de i en föränderlig omgivning där gårdagens kunskap snabbt blir utdaterad. Få studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstå om osäkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsättningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förståelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet består av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger där datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsättningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt är ett öppet arbetsklimat där samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Syftet med arbetet har varit att undersöka varför en så udda teknik som skånsk knyppling fortfarande utövas. Efter en historisk tillbakablick har en rad intervjuer gett svar på vilka som idag knypplar, vilken åldersgrupp det är, varför man börjar knyppla, varför man fortsätter och vilken tillfredsställelse knypplingen ger. Förutsättningar som behandlas är knypplingens status, dess nätverk samt Hemslöjdens och museernas betydelse.En viktig del behandlar hur lärandet går till när denna kunskap överförs. Det gäller både den tysta kunskap som sitter i kroppen men också det logiska tänkande som krävs för att förstå hur en spets är uppbyggd. Utövare har upptäckt att tekniken ställer höga krav på både kroppen och intellektet..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa.Hur bra anser eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten från denna studie visar att de flesta eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på idrottslektionerna jämfört med elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. .

Bakgrund För att uppnå en god prestationsförmåga är det viktigt att tillföra energi och näring före, under och efter träning. Det finns ett flertal rekommendationer som beskriver hur detta kostintag bör se ut.Syfte Att jämföra svenska elitinnebandyspelares och motionärers kunskap gällande etablerade kostrekommendationer i samband med träning, samt att undersöka om deltagarna anser sig ha kunskap gällande kost för att optimera sin prestationsförmåga, var den eventuella kunskapen förvärvats och om det finns intresse för mer kunskap.Metod En kvantitativ metod, i form av en enkät, användes. Till databearbetningen utformades en rättningsmall, som baseras på rekommendationer från American Dietetics Association and Dietitians of Canada, Sveriges Olympiska Kommitté och Uppladdningen - Ladda för Innebandy. Vid statistiska test sattes en signifikansnivå till p<0,05.Resultat I studien deltog 79 elitinnebandyspelare och 101 motionärer. Ingen skillnad kunde noteras mellan grupperna vad gäller kunskap om kostrekommendationer i samband med träning.

Patienter med bensår är vanligt förekommande i vården och nutrition bör vara en del av behandlingen. Sjuksköterskans kunskap och attityd till nutrition kan således påverka omvårdnaden av bensårspatienter i hög grad. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nutritionsstatus och läkning hos bensårspatienter samt sjuksköterskans kunskaper och attityder om nutrition. Metoden är en studie där tio artiklar har granskats utifrån vetenskaplighet och kvalitet. Resultatet visar att många bensårspatienter ligger i riskzonen för undernäring och har brist på ett eller flera näringsämnen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa.Hur bra anser eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten från denna studie visar att de flesta eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på idrottslektionerna jämfört med elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. .

Denna kandidatuppsats analyserar hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet i Nacka församling utifrån ett religionsteologiskt perspektiv. Användandet av en empirisk teoretisk modell nämligen ?4 voices of theology? framtagen av Action Research ? Church & Society (ARCS) i Storbritannien har gjort det möjligt att beskriva hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet och hur denna självförståelse påverkar den religionsteologi som förmedlas ur ett svenskkyrkligt perspektiv. Genom att använda den empirisk teoretiska modellen bestående av fyra olika aspekter av teologi; adopterad, normativ, formell och operativ teologi har bilden av den svenskkyrkliga självförståelsen blivit tydligare. Den empiriska teorin har sedan ställts mot ett material från gruppintervjuer där företrädare för Nacka församling involverade i Guds hus-projektet; både anställda och förtroendevalda har blivit intervjuade utifrån frågeställningar som berör den svenskkyrkliga självförståelsen av Guds hus-projektet och religionsteologi. Efter att ha analyserat materialet är slutsatsen att Guds hus-projektet religionsteologi i synnerhet är en kontextuell och erfarenhetsgrundad religionsteologi. Guds hus-projektet har lett fram mot Diapraxis, vilket innebär att religionsteologin har omvandlats och blivit praktik. Församlingens företrädare uttrycker själva att vad man gör inom Guds hus-projektet är att vilja ta ett steg bortom religionsteologin till vad man själva beskriver som en ?uppenbarelseteologi? eller ?kärleksbudets teologi?. Begränsningarna i analysen är att den enbart baseras på företrädare från Svenska kyrkan, Nacka församling, vilket är ett av de tre samfund som Guds hus-projektet utgör.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet är beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror på individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, används för att avgöra hur kunskapsmakten påverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsättningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och därigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmåga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter från ett kunskapsintensivt företag.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.