I början av 2011 Àndrade Sverige lagen (1984:3) om kÀrnteknisk verksamhet. Detta innebÀr att det nu Àr möjligt att ersÀtta befintliga kÀrnkraftsreaktorer med nya i nÄgon av vÄra tre kÀrnkraftsanlÀggningar. StrÄlsÀkerhetsmyndigheten har dÀrför bestÀmt att deras författningssamlingar mÄste uppdateras dÄ de författningssamlingar som anvÀnds idag bara rör befintliga reaktorer och inte nya. Med nya krav och regler mÄste de företag som Àr involverade i kÀrnkraftsindustrin förbereda sig sÄ att de vid start av utbyggnadsprocessen har den kunskap som behövs. För att ta reda pÄ vad som Àr nytt pÄ omrÄdet inom kontrollordning och provningsomrÄden har Finland och USA studerats.

I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..

Examensarbetet handlar om en jÀmförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem pÄ gymnasienivÄ. Syftet Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv analysera hur de tvÄ olika skolsystemen pÄverkar undervisning i Àmnet biologi. JÀmförelsen Àr baserad pÄ bÄda lÀndernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmÀnt tillgÀnglig pÄ myndigheternas informationsplattformer och stöds med lÀrarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden Àr att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem dÀr ansvaret ligger pÄ delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger pÄ varje enskild kommun. En stor skillnad finns i bÄda lÀndernas slutexamen. Det tyska ?Abitur? som ger högskolebehörighet Àr ett helhetsbetyg av alla kurser som ingÄr i antagningskraven under de sista tvÄ Ären och prestanda i slutexamen.

Projektets fokus var att anpassa en armatur (frÄn LUXO Sverige AB) till den nya LED­tekniken (Ljusemitterande dioder). Under processens gÄng utvecklades olika funktioner för att öka armaturens flexibilitet i placering och ljusstyrning.TvÄ koncept togs fram, en vÀggarmatur och en bordsarmatur, bÄda med teleskopfunktion och flexibelt stÀllbar arm. Armaturen kan placeras pÄ nattduksbordet och har Luxos stilrena drag dÀr formen följer funktionen med dekorativa detaljer.Dessutom finns ovanliga funktioner i belysningssammanhang som exempelvis en USB-kontakt. Resultatet av projektet blev en sÀngarmatur som har goda utsikter att bli den första SvanenmÀrkta belysningsarmaturen i Sverige..

Kina Àr idag en av vÀrldens ledande ekonomier och placerar sig pÄ andra plats gÀllande landets BNP. Under de senaste Ären har tillvÀxten av Kinas turistnÀring ökat i en snabb takt. En av de bidragande faktorerna bakom detta Àr att regler och grÀnser har luckrats upp och ger kineserna möjlighet att besöka allt fler destinationer vÀrlden över. FrÄn Är 2000 till 2012 har Kinas utrikesturism ökat frÄn 10 miljoner resor till 83 miljoner. Med sin stadiga Ärliga befolkningstillvÀxt berÀknar UNWTO, United Nations World Tourism Organization, att 100 miljoner kineser kommer att resa redan innan Är 2015.

This report discusses the IT archetypes "governance strategy" and how it could be linked to the IT benefits at the company. The study is based on IT investments that have taken place in ten banks operating in Sweden today, where the reality was modeled on the basis of a questionnaire survey and an additional interview. The aim was to examine whether it is possible to find any correlation between the governance in the banks and obtained benefits for an IT investments.While the competition is intensifying in most companies there is a greater demand for efficiency in IT. The need for IT solutions is greater than ever and the number of IT investments is increasing significantly in most workplaces today, especially on banks. But even if the investments are increasing in numbers it does not necessarily mean that all types of investments are effective and beneficial to the company.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har pÄ senare Ärtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krÀvs det idag att man bÄde tar sitt ansvar utifrÄn det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat anvÀnda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet.Bankerna ser sig sjÀlva idag som stora aktörer i samhÀllets pÄverkan att strÀva framÄt. DÀrför tar man sig an det samhÀllsansvar som man förvÀntas att ta av samhÀllets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta Àr det som kÀnnetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s.

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

Det första Baselfördraget har kritiserats kraftigt för sin okÀnslighet för lÄntagares riskattribut. Empiriska undersökningar sÄ som Arak, Corcoran 1996 visar hur lÄga risker hos kreditvÀrdiga aktörer passerar ouppmÀrksammade av banker. Hos obligationsmarknaden premieras dock de lÄga riskerna vilket speglas i lÀgre kreditkostnader för de kreditvÀrdiga aktörer som sökt sig dit. Uppsatsen utreder de förmodade framstegen inom Baselfördragen i deras förmÄga att kvantifiera samt prisjustera för kreditrisk. I detta syfte definieras och testas tre kreditprissÀttningsmodeller.

Kreditderivat Àr ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling pÄ stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit pÄ den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar anvÀndandet av kreditderivat i Sverige. BÄde positiva och negativa faktorer avhandlas pÄ ett objektivt sÀtt med relevanta kÀllor av olika slag. Fokus ligger pÄ grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att göra en kartlÀggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och smÄföretag i GÀvle.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i GÀvle. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering dÄ respondenterna fick svara fritt pÄ vÄra frÄgor. Vi har Àven valt en lÄg grad av struktur. Vi utgick ifrÄn ett antal förutbestÀmda frÄgor men fyllde Àven i med följdfrÄgor nÀr det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer dÀr vi inte riskerade att gÄ miste om anvÀndbar information.Resultat & slutsats: Det resultat vi kommit fram till Àr att nÀr det gÀller att bedöma kreditpropÄer för smÄföretag Àr det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt lÀggs vid personen.

Den produktiva skogsarealen i Sverige som Àr grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha stÄr pÄ torr mark (personlig kommunikation Göran KÀmpe, 2015). Problematiken i södra Sverige Àr att gran planteras pÄ allt för torra marker, eftersom att tall anses för osÀkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och nÀr tillvÀxten avtar för granen pÄ torrare marker i sydöstra Sverige med hjÀlp av bestÀmning av stÄndortsindex (SI).  HöjdtillvÀxten har, med hjÀlp av borrning/kapning pÄ olika trÀdhöjder, rekonstruerats i granbestÄnd för en hel omloppstid. Detta har utförts pÄ tvÄ olika lokaler dÀr tall hade varit det naturliga valet och dÀr granen bedöms lida av vattenbrist. FokusomrÄdet Àr ifall höjdtillvÀxten och SI avtar för granen pÄ tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation pÄ granknytning.Resultatet visar att granbestÄnden har ett betydligt högre stÄndortindex i ungskogsfasen jÀmfört med nÀr bestÄndet Àr Àldre.

Under de senaste Ären har de flesta bankerna i Sverige gÄtt frÄn att vara traditionella administrativa tjÀnsteföretag till att utvecklas mot försÀljningsorganisationer. Detta har pÄverkat de bankanstÀlldas arbetssituation sÄ att de ska kombinera att vÄrda kundrelationen genom att lyssna pÄ kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nÄ försÀljningsmÄl Àr stor. FörÀndringen kan kopplas till att fler banker numera Àr vinstdrivande företag och mÄste se till aktieÀgares och andra parters intressen, dÀrtill har konkurrensen hÄrdnat. Det Àr denna förÀndring vi har fördjupat oss i för att se vilken pÄverkan det haft pÄ bankpersonalens arbete.VÄr problemformulering lyder:Vilka effekter har utvecklingen mot en försÀljningsorganisation haft pÄ personalens arbete inom banksektorn och hur uppmÀrksammas dessa av ledningen?Med denna uppsats försöker vi att öka förstÄelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn.

Syftet med uppsatsen Àr att den ska bli ett underlag för norrlÀndska företag som vill stÀrka sitt varumÀrke i bÄde norra och södra Sverige med en norrlÀndskt prÀglad visuell identitet. Ett företag eller en organisation kan med en visuell identitet utrycka sig grafiskt pÄ samma sÀtt varje gÄng för att bygga upp en visuell igenkÀnning. Alla företag har en visuell identitet oavsett om de medvetet byggt upp den eller om de inte bryr sig. 15 respondenter i södra och norra Sverige har deltagit i en halvstrukturerad intervju bestÄende av ett frÄgeformulÀr och en visuell undersökning för att uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar bÄde likheter och skillnader mellan sörlÀnningens och norrlÀnningens bild av Norrland.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.