Sökresultat:
16779 Uppsatser om Kontantlösa banker i Sverige - Sida 29 av 1119
En kanon i historia - en kontroversiell frÄga i Danmark men tystnad i Sverige
Syftet med följande arbete Àr att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jÀmföra klimatet för historieÀmnet i Danmark och Sverige. Svend SÞdring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades pÄ materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att föresprÄkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motstÄndarna har en formal argumentation nÀr de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation nÀr de anser att urvalet av kanonpunkter Àr felaktigt. I jÀmförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt nÀr det gÀller den egna kulturen..
Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin? PrÀglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? -en fallstudie av SEB
VÄr frÄgestÀllning Àr följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?PrÀglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gÀllande aktiviteternas prÀgel av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta fÄ, sett utifrÄn ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vÄr undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har Àven iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter prÀglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssÀtt och sÄ Àven de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..
Muslim i Sverige
Detta Àr ett arbete om hur det Àr att bo och leva i Sverige som muslim. De muslimer som finns i Sverige idag har till största delen flytt frÄn sina hemlÀnder för att undvika krig, fattigdom och förföljelser. Alltfler muslimer Àr nu Àven födda i Sverige och tillsammans med det mindre antal konvertiter som finns i Sverige skapar de nu en svensk islam. För att fÄ insikt i hur det kan vara att leva som muslim i Sverige har jag lÀst litteratur som tar upp Àmnet. Jag har kommit fram till att muslimer stöter pÄ en mÀngd olika problem i utövandet av sin religion men att dessa problem pÄ vissa hÄll kan lösas genom ömsesidig respekt och genom kompromisser.
NÀr du Àr du Àr banken vi : Om röster och modellÀsare i SEB:s externa texter.
För banker finns en mÀngd utmaningar med att uttrycka sig i skrift nÀr man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och dÀrtill Àr ofta en mÀngd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvÀrlden och dess texter.I den hÀr uppsatsen undersöker jag intertextualitet och röster som finns i tre texter frÄn SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för tvÄ Är sedan och Àr omgÀrdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer.
En kvalitativ studie om kreditbedömning i banker : revisionens betydelse i processen
Today all private corporations are obligated by statutory audit. The government of Sweden appointed an investigation to conclude if the audit should be statutory or not. The investigator presented on the third of April 2008 a report (SOU 2008:32) that suggests abolishment of the statutory audit for approximately 97 % of all private corporations in Sweden. This will result in certain effects on the banks credit rating because of the fact that the banks trust the audited accounts to have been audited by an independent audit.The most important in the banks credit rating are: personal judgement, business concept, business plan and repayment ability. The banks also use the private corporations audited accounts in its credit rating.We conducted a case study by interviewing four bank officials in different banks in Skövde and Tibro.
Likviditetskrav : Ăr det nödvĂ€ndigt för svenska storbanker?
Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.
Tvister och oklarheter om fastighetsgrÀnser i Sverige med en utblick mot Norge och Danmark.
Syftet med rapporten Àr att undersöka hur mÄnga fastighetsbestÀmningar som behandlas pÄ grund av tvister om fastighetsgrÀnser i Sverige. Med utgÄngspunkt i Sverige har en granskning av fastighetsbestÀmningsprocessen sammanstÀllts, sedan har en utblick över Norge och Danmark genomförts.Sverige har ett rykte om att de har fÄ tvister om fastighetsgrÀnser i landet. I Norge förekommer det fler tvister om fastighetsgrÀnser Àn det gör i bÄde Sverige och Danmark. NÀr fastighetsÀgare Àr oense om fastighetsgrÀnsen kan det kallas för tvist. Tvister uppkommer pÄ grund av oklarheter, dessa oklarheter kan bero pÄ otydliga kartor eller att tydliga grÀnsmarkeringar saknas.Metoderna som anvÀndes i denna uppsats Àr: (1) en litteraturstudie dÀr relevant litteratur granskades; (2) en fallstudie dÀr dokumenterade fastighetsbestÀmningar i Sverige undersöktes; (3) en enkÀtstudie dÀr en person frÄn Norge och en person frÄn Danmark svarade pÄ frÄgor om bestÀmning av fastighetsgrÀnser.UtifrÄn litteraturstudien sammanstÀlldes resultat om hur fastighetsbestÀmningsprocessen gÄr till i Sverige, samt de motsvarande processerna i Norge och Danmark, oppmÄlingsforretning och skelforretning/skelafsÊtning.
MÄlkonflikt vid kreditbedömning : Bankens vinst- och miljömÄl
Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.
Ăr det karaktĂ€ristiska dragen pĂ„ vĂ€g att försvinna? : - En studie om finanskrisens pĂ„verkan pĂ„ svenska venture capital-bolag
SammanfattningDet finns i dagslÀget för lite riskkapital i Sverige. Det krÀvs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges nÀringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering Àr en nödvÀndighet i varje företag. VC-bolag Àr en viktig finansieringskÀlla för smÄföretag i startgroparna. SmÄ företag har som regel ingen tur nÀr det gÀller lÄn frÄn banker.
Riskhantering i svenska banker
Syftet med studien Àr att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II pÄverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella lÀget. TillvÀgagÄngssÀttet för problemstÀllningen Àr deduktiv och en kvalitativ metod anvÀnds. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och dÀrefter förklaras begreppet kapitaltÀckning och vad som dÀri ingÄr. I empirin sammanstÀlls hur respondenterna ser pÄ riskhantering och regelverket Basel II samt deras Äsikter om det finansiella lÀget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning dÄ reglerna för bedömningen har stramats Ät hÄrdare Àn tidigare. DÀrmed sÀnker bankerna betydligt sina risker vid utlÄning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fÄtt tillÄtelse att anvÀnda sig av intern riskklassificeringsmetod.
Varför politisk polarisering i Thailand?
Bakgrund och problem: De finansiella rapporterna för bankerna och dess analysvÀrde har kommit att ifrÄgasÀttas och aktualiseras i samband med finanskrisen. Eftersom bankernas verksamhet blir allt mer komplex, samtidigt som bankerna utgör ett fundament för ett vÀlfungerande samhÀlle Àr vikten av att kunna bedöma stabiliteten i en bank högst aktuell. VÀrderingen av en banks verksamhet och riskerna kopplade till stabilitet Àr svÄrare att bedöma i en bank Àn för ett icke finansiellt företag. Vikten att identifiera de nyckeltal som kan förutspÄ stabilitet i den enskilda banken och minska bristen pÄ transparens leder till forskningsfrÄgan: Vilka nyckeltal har ett högt prognosvÀrde nÀr det gÀller att utvÀrdera huruvida en bank kan anses vara stabil utifrÄn ett externt perspektiv?Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att finna nyckeltal som kan anvÀndas för att prognostisera stabiliteten i en bank.Metod: För att uppnÄ syftet med studien presenteras en litteraturgenomgÄng som karaktÀriserar en stabil bank och riskerna kopplade till verksamheten.
Vilka faktorer pÄverkar storleken pÄ bistÄndet?
DĂ„ bistĂ„nd i mĂ„nga fall inte fungerat som förvĂ€ntat har det bildats stark kritik dĂ€r man menar att det Ă€r ineffektivt. En del av bistĂ„ndsforskningen tittar pĂ„ vilka faktorer som kan göra bistĂ„ndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige Ă„r 2007 genomförde en Landfokusering dĂ€r valde man ut 33 lĂ€nder för fortsatt samarbete. Ă
r 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur mÄnga lÀnder Sverige ger bistÄnd till. I den hÀr uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvÀrsnittsanalys dÀr jag vill studera sambandet mellan storleken pÄ bistÄndet Är 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till lÀnder som redan fÄr mycket bistÄnd av andra. Resultatet visar Àven att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetslÀnderna Àn övriga bistÄndsmottagare..
But This is life : En kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige
But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige Àr ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig sjÀlva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de Àr kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskÀnsla och vad som hÀnder nÀr man saknar detta. Respondenterna tvÄ mÀn i skilda Äldrar och familjesituationer och en kvinna kÀmpade alla med att försöka hitta sig sjÀlva i Sverige att skapa en hÄllbar svensk- irakisk identitet och förstÄ sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien sÄ har respondenterna fÄtt svara fritt utifrÄn ostrukturerade intervjusamtal dÀr de har fÄtt diskutera om vad som Àr viktigt för dem i sina liv och hur de ser pÄ sitt framtida liv..
Jag hÄller pÄ och lÀr mig : En studie om hur ensamkommande ungdomar upplever sin sociala identitetsprocess i Sverige
Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste Ären ökat och statistik visar att mÄlgruppen fortsÀtter att vÀxa. Att bosÀtta sig i ett nytt land innebÀr en förÀndringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon mÄste sÄledes aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhÀllet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ensamkommande ungdomar Àr delaktiga i identitetsförÀndrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta pÄ olika orter i Sverige.
Sveriges kosovoalbaner - En fallstudie över en grupp i Södra Sverige
Kosovoalbanerna Àr i Sverige en relativt ny invandrargrupp. DÀrigenom Àr kunskapen om deras kulturella och sociala förutsÀttningar ganska okÀnt..