Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens Kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom Kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens Kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom Kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens Kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom Kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens Kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom Kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

I arbetet har olika grundläggningsmetoder för Kontaktledningsfundament undersökts och dokumenterats. Kontaktledningsfundament är ett fundament, tillverkat av betong med varierande utformning och storlek beroende på vilken typ det är. Dess funktion är att bära upp Kontaktledningsstolpen med tillhörande stag och ledningar. Syftet med examensarbetet var att ta fram vilka grundläggningsmetoder för Kontaktledningsfundament som är godkända av Banverket. Studera metoderna, främst de nya borrmetoderna och utföra en jämförelse av dessa metoder som baseras på teknik och ekonomi.

Studien är genomförd inom ramen för ett forskningsprojekt med titeln ?Evakuering från tåg ? MTO-perspektiv, erfarenhetsåterföring och riskidentifiering?, som genomförts på uppdrag av Banverket. Inom projektet har en datainsamling genomförts hos olika svenska järnvägsföretag från september 2005 till juli 2008. Dessa data har sammanställts och analyserats, och redovisas i denna rapport.Syftet har varit att identifiera och analysera problem- och förbättringsområden genom att samla in data från ett stort antal genomförda evakueringar och från olika datakällor. Materialet syftar därmed till att ge underlag för järnvägsföretag och trafikledning för att förbättra hanteringen av evakueringar, såväl när det gäller säkerhet, som personalens arbetssituation och omhändertagande av resenärer.Frågeställningarna har berört kommunikation, information, resenärers behov av hjälp, utrustning och hjälpmedel, rutiner, personalens utbildning och träning samt hur ombordpersonalen och resenärerna har upplevt evakueringssituationen.Den huvudsakliga datainsamlingen har bestått av enkätdata från ombordpersonal och resenärer.