Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.   Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan.

Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik från 1992, har idag börjat visa sina tydliga spår. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara på möjligheten att välja skola så faller poängen med det. Då blir det bara de elever som har föräldrar som har en akademisk utbildning och som har en bättre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att välja skola. Undersökningen är baserad på fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen ämnar att besvara är vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrån de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

Vårt syfte i vår studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot målet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslärare på olika skolor. Vi ställde olika frågor till idrottslärarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgänglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en skola för alla? innehåller lärarnas upplevelser av arbetet mot målet en skola för alla.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion är ute i verksamheterna samt om samtalet används i syfte att uppnå ett mål. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma på två grundskolor i mellersta Skåne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder på att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lärande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmärks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Den fysiska miljön är viktig när vi vill skapa en skola som är lämplig att möta alla elever. Denna undersökning försöker ta reda på vilka krafter som styr utformandet av en ny skola. Genom intervjuer kartläggs projekteringen av fyra nybyggda skolor. Genom fältstudier granskas också slutresultatet, det vill säga den färdiga skolan. En arkitekt intervjuas och en pågående projektering av en skolombyggnad studeras.

SyfteStudiens syfte var att belysa hur några personer inom skola och socialtjänst beskriver samverkan, mellan sina verksamheter, med fokus på anmälningsskyldigheten.Våra frågeställningar var:? Hur ser personalen inom de olika verksamheterna (skola och socialtjänst) på samverkan för att förbättra för barn i behov av särskilt stöd?? Hur beskriver de olika yrkeskategorierna arbetet kring anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 kap. 1 §?TeoriDen forskningsinriktning vi fann lämpligast för vår undersökning faller, till viss del, under den systemteoretiska teorin, eftersom vi skulle studera system och då syftade vi på organisationerna skola och socialtjänst som system.MetodVår undersökning är en kvalitativ intervjustudie och totalt intervjuades sex personer från skola och socialtjänst. Undersökningen gjordes i en (1) kommun.

Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lärare och föräldrar, detta framgår tydligt i läroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete är att belysa och beskriva hur kontakten mellan föräldrar och skola fungerar. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av intervjuer. De intervjuade är lärare och föräldrar på en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar föräldrar och lärare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer.

Forskningsarbetets fokus ligger på begreppen en skola för alla och elever med särskilda behov. Syftet är att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med särskilda behov med hjälp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vänds mot varandra för att finna de binära motsatserna i den svenska skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien används en kvalitativ metod bestående av fokusgrupper omfattande nio lärare från en svensk högstadieskola.

Studien syftar till att undersöka på vilket sätt skola och socialtjänst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte är även att kartlägga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlättar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frågeställningar är:1. Vilka samverkansformer finns mellan skola och socialtjänst?2.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.