Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

På uppdrag av Kliniskt Tränings- och Simulerinscentrum (KTC) kom författarna till denna studie i kontakt med ämnet simulationsträning. Simulationsträning introducerades under 50-talet i den medicinska världen. Sedan dess har det gjorts många framsteg och förbättringar på området, i takt med att kraven ökar på sjuksköterskans arbetsuppgifter. Syftet med den här studien var att studera effekter av simulationsträning. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar vilka behandlar simulationsträning och dess effekter.

Den här fallstudien fokuserar på fyra personer som får hjälp av socialtjänsten och som upplever att de har psykisk ohälsa. Terapisessionerna varierade, beroende på problematik, mellan 12-16 gånger och terapeuten, Anna Sonrei, har fått medgivande av samtliga deltagare att genomföra studien och visa kommande material. Frågeställningen har varit hur patienten upplever den kognitiva och beteendeteapeutiska behandlingen, om patienterna enligt självskattningsformulären Becks Anxiety Inventory (BAI) och Becks Depression Inventory (BDI/BDI-II) visar skillnad i hur de mår samt om patienterna upplever att terapin har någon påverkan i deras liv framöver. Resultatet visade att patienterna överlag upplevde terapin som positiv, att de fått en personlig kontakt med terapeuten, att de fått klarhet i sina problem och kan förstå sig själva bättre. Självskattningen (BAI, BDI/BDI-II) visade, med varierat resultat, en förbättring hos alla patienter och de tror även att terapin har en påverkan i deras liv framöver.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom och behandlingen av den. Författarna har utgått från Willman m fl (2006) evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund för studien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade av författarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom i resultatet fram till tre olika temaområden: informationsmaterial och hjälpmedel, informatörer och stödgivare samt behov av information.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mångkulturellt och även sjukvården kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgår från de mänskliga rättigheterna och bygger på respekt för individen.Syfte: att belysa vårdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vården.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick från teori om interkulturell omvårdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvårdnad var de två mest framträdande.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material.

Syftet var att studera högstadie- och gymnasieelevers syn på en bra lärare vilket jämfördes med deras lärares uppfattningar om detsamma. Avsikten var att upptäcka skillnader och likheter mellan de två elevgrupperna, samt mellan elever och lärare. Vi tillämpade en metod där försökspersonerna fick utveckla sina egna åsikter genom fri uppsatsskrivning under titeln Vad kännetecknar en bra lärare?. Vi använde textanalys som metod för att granska materialet.

Under examensarbetet utfördes en undersökning och testning mot en nyutvecklad backend server för ett ärendehanteringssystem hos företaget Navigate Consulting. Syftet med testen är att utvärdera funktionaliteten som är nödvändigt för att skapa systemet, hitta eventuella flaskhalsar som kan uppstå vid utvecklingen samt utvärdera hur kommunikationen mot back-end servern fungerade i praktik.Kravet av testningen mot ärendehanteringssystemet var att det skulle vara i form av en prototyp som grafiskt kunde demonstrera hur funktionaliteten kunde implementeras samt att det var ett webbaserat gränssnitt som kunde köras på en Tomcat 7.0 server. Det beslutades att det grafiska gränssnittet och kommunikationen mot back-end servern skulle ske med Java EE.Kommunikationen mot back-end gjordes via JSON-RPC som är ett lättviktigt RPC som kommunicerar via http. Utvecklat speciellt för JavaScript kunde det dock anpassas för att användas med Java på servern.Examensarbetet genomfördes med nära kontakt med utvecklaren av back-end systemet. Regelbundna möten möjliggjorde att all funktionalitet som behövdes från prototypen fanns samt eventuella uppgraderingar på back-end servern kunde utföras..

Teknik är ett ämne som vid många skolor först dyker upp under grundskolans senare år under sitt rätta namn. Vi tror att många ungdomar som kommer i kontakt med teknikämnet uppfattar det som svårt eller konstigt. Detta beror kanske på att undervisningen sker på en alltför abstrakt nivå. De yngre eleverna däremot, har ibland ingen aning om vad teknik är eller är medvetna om att de kommit i kontakt med ämnet i skolan. En fundering som vår undersökning grundar sig på, är frågan om hur elever ser på teknik.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus låg särskilt på beskrivningar av hur vardagslivet såg ut i kontakt med professionella, så som myndigheter och skolan, samt det sociala nätverket i form av familj och vänner. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier använder de i vardagslivet? För att besvara frågeställningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt var social konstruktivism.

Syftet med arbetet är att se om pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan.

Avsikten med föreliggande arbete är att undersöka hur företag har påverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen. Vi har utifrån en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med våra respondenter genom ett bekvämlighetsurval. Vår undersökning bygger även på studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information på Internet. Vår slutsats är att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk inställning till Svensk kod för bolagsstyrning.