Sökresultat:
3452 Uppsatser om Kontakt med vćrden - Sida 15 av 231
Upplevelsen av kontakten med sjukvÄrden - En litteraturstudie om hur vuxna personer med typ 2 diabetes upplever kontakten med sjukvÄrden
Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en av de stora folksjukdomarna runt om i vÀrlden
och antalet som insjuknar ökar. Ett livslÄngt levene med sjukdomen diabetes typ
2 kan förutom omfattande livsstilsförÀndringar innebÀra en intensiv kontakt med
sjukvÄrden. För att förstÄ personers erfarenheter av vÄrden mÄste deras
upplevelser bejakas.
Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes
upplevde kontakten med sjukvÄrden.
Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.
Resultat: Resultatet visar att personer med typ 2 diabetes upplevde att
tillgÀnglighet, kontinuitet, delaktighet, kunskap, stöd och en individanpassad
sjukvÄrd var betydelsefulla faktorer för en tillfredsstÀllande kontakt med
sjukvÄrden.
Slutsats: För att kunna utveckla och förbÀttra sjukvÄrden behöver de personliga
upplevelserna belysas.
Vad h?nde, herr B?rjesson? En mikrohistorisk studie av Benjamin Carolus B?rjessons anteckningar fr?n 1850-1875 och dess v?rde som historiskt k?llmaterial i en undervisningssituation idag
Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna.
Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola.
Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..
SymbolvÀrlden : en studie i symbolernas vÀrld
Jag vill undersöka och ge nÄgra exempel pÄ hur mÀnniskor genom sin egen personliga symbolvÀrld kan komma i kontakt med den omedvetna kunskapen om sig sjÀlva och vÀrlden. Jag vill Àven belysa nÄgra sÀtt pÄ vilket mÀnniskan kan göra detta och hur hon i sÄ fall kan praktiskt gÄ till vÀga.Hur kan den personliga symbolvÀrlden bidra till att mÀnniskor förstÄr sig sjÀlva, sin miljö och omgivning bÀttre?Hur kan man komma i kontakt med denna vÀrld?Jag kommer att titta nÀrmare pÄ nÄgra aspekter av dessa frÄgor, nÄgra olika perspektiv pÄ hur symbolvÀrlden kan vara till nytta för mÀnniskor. Jag kommer sedan att ha delfrÄgor som ytterligare tar upp nÄgra exempel pÄ detta tema, alla leder de fram till de övergripande svaren.Vad Àr symboler?Hur kan symboler vara ett verktyg för utveckling?Vad Àr drömmar?Hur kan vi anvÀnda oss av drömmar?Vilka andra metoder finns det för att utforska symbolvÀrlden?.
Knista kyrkog?rd: ett rekonstruktionsf?rslag f?r den v?stra kyrkog?rden
This study focuses on a reconstruction proposal of a small part of a rural churchyard that has
lost a big part of its history, in form of its conformation and plant material. The chosen part of
the cemetery was established in 1938, and this proposal is an interpretation of the architect?s
original plan, the workers wishes and my own observations and experiences of the place. In this
proposal I have tried to balance the plants composition to create an environment that can benefit
the biological diversity, that fits the locations habitat and today?s maintenance.
Muslimska tjejer i idrottssverige : en intervjustudie om islam och idrottsutövande
I och med min kontakt med invandrarungdomar i skolan har jag stÀllt mig frÄgan om relationen mellan muslimska tjejer och idrottsutövande. Den kontakt som jag har fÄtt inom skolan med muslimska tjejer och idrott Àr positiv över lag och detta gör att den bild som media ofta visar med stereotypa bilder av islam inte stÀmmer. De frÄgestÀllningar som belyses i denna undersökning Àr hur muslimska tjejer ser pÄ idrott och idrottsutövande och om idrottsföreningar gör nÄgonting för att integrera dessa tjejer i sin verksamhet.För att besvara frÄgestÀllningarna utgÄr jag ifrÄn en intervjustudie med fyra muslimska tjejer. Resultatet av denna undersökning visar att tre av de muslimska tjejerna som blir intervjuade Àr positiva till ett aktivt idrottsutövande. Samtidigt Àr det en av tjejerna som sÀger att hon inte fÄr hÄlla pÄ med idrott pÄ grund av religionen.
Vi kan vÀl trÀffas och fika. NÄgra muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola.
Institution: Högskolan i Halmstad
Titel: Vi kan vÀl trÀffas och fika.
NÄgra muslimska invandrarkvinnors upplevelser av
kontakten och samarbetet med svensk skola.
Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson
Typ: C-uppsats. Examensarbete i lÀrarprogrammet.
Sidantal: 53
Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg
Examinator: Anders Persson
Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson
Slutseminarium: 2007-01-10
Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad förÀldrakontakt dÄ elevens sociala och
kunskapsmÀssiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och
skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel
för förÀldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats
intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framstÀllning av sina erfarenheter av
kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsÄgs att jÀmföra dessa
upplevelser med styrande texters budskap och resultat frÄn tidigare forskning.
I analysen avspeglas fyra individer med skilda men ocksÄ jÀmförbara erfarenheter.
Vi kan vÀl trÀffas och fika : NÄgra muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola.
Institution: Högskolan i HalmstadTitel: Vi kan vÀl trÀffas och fika.NÄgra muslimska invandrarkvinnors upplevelser avkontakten och samarbetet med svensk skola.Författare: Susanne Castro & Birgitta JohanssonTyp: C-uppsats. Examensarbete i lÀrarprogrammet.Sidantal: 53Handledare: Claes Ericsson & Ulrika SjöbergExaminator: Anders PerssonMedexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole OlssonSlutseminarium: 2007-01-10Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad förÀldrakontakt dÄ elevens sociala ochkunskapsmÀssiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem ochskola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdelför förÀldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansatsintervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framstÀllning av sina erfarenheter avkontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsÄgs att jÀmföra dessaupplevelser med styrande texters budskap och resultat frÄn tidigare forskning.I analysen avspeglas fyra individer med skilda men ocksÄ jÀmförbara erfarenheter.
Vet de ens om att jag Àr hÀr? : Att vÀnta pÄ akutmottagningen
Bakgrund: Akutmottagningen Àr en enhet som erbjuder behandling och vÄrd till akut sjuka eller skadade patienter. De patienter med störst behov utav vÄrd gÄr först, vilket kan leda till att mindre akut sjuka patienter prioriteras ned i köordningen. Det kan i sin tur leda till lÄnga vÀntetider. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vÀnta pÄ akutmottagningen. Metod: AllmÀn litteraturstudie.
Operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt : - En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska Àr att kunna förse patienter med god omvÄrdnad. Att jobba i en operationssal innebÀr att jobba enligt ett tidsschema dÀr de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnÄ hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gÄngen vilket möjliggör ett personcentrerat vÄrdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.
Nej tack, jag Àr inte hungrig
Uppsatsen Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse i hur det Àr att leva med en Àtstörning och vad det betyder för den drabbade. VÄrt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en Àtstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, dÀr fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med Àtstörningar. De hjÀlpte i oss i sin tur att fÄ kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vÄr uppsats har vi valt att koppla vÄrt resultat till Webers mÄlrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess pÄverkan pÄ individen.
Att komma vidare i en yrkeskarriÀr : En kvalitativ studie av hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom estetiska verksamhetsomrÄden
Det övergripande syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt fÄr eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strÀvan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker ocksÄ svar pÄ frÄgan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare i strukturerad form pÄ estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen Àr gjord genom intervju via mail av 13 lÀrare frÄn olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvÀgledare samt 12 elever som gÄr/har gÄtt pÄ programmet.Resultatet pekar pÄ att arbetet kring studie- och yrkesorientering pÄ estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende pÄ profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhÀllsliv till stor del Àr beroende av den enskilda lÀrarens och de nÀrmaste kollegornas förstÄelse och insikt i omrÄdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan pÄ skolorna för studie- och yrkesorientering och detta Àr beroende av mer resurser i form av tid och stöd frÄn ledning och frÄn högre poliska system.
Spaljerade frukttr?d, en outnyttjad resurs f?r hemtr?dg?rden? En intervjustudie av tr?dg?rdsm?stares erfarenheter och syn p? hantverket spaljering.
This bachelor's thesis is a study of operative approach and attitude to espaliered
fruit trees in home gardens. Through qualitative interviews the informants give their view of
problems which might arise, and to some extent how the problems can be solved. In
addition, which benefit can be obtained from growing these different types of trained trees
and for whom they might be suitable. Thematic analyses were used to find themes and
patterns for deeper understanding. The conclusion was that these kinds of trees would be
beneficial to use to a greater extent than is done today you can use more species and
varieties, fit more trees in a small garden, and enhance the trees esthetical appearance.
MatematiklÀrares förtrogenhet med arbetsminne och hur de arbetar med kunskapsutveckling
I detta arbete har jag undersökt om begreppet arbetsminnet har förankrat sig hos matematiklÀrare samt om och hur de arbetar med minnestrÀning för kunskapsutveckling hos elever. I den empiriska studien har jag intervjuat sex lÀrare, frÄn runt om i Sverige, som arbetar med matematik i de lÀgre Ärskurserna. Dessa lÀrare har i sin tur olika examensÄr och olika utbildning frÄn olika universitet och högskolor. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det att arbetsminnet inte bara Àr viktigt för elevers matematiska förmÄga utan för deras skolframgÄng som helhet. Arbetsminnets olika komponenter samarbetar sÄledes inte bara för att koncentration och uppmÀrksamhet ska riktas Ät rÀtt hÄll utan Àven för att kunskap ska kunna lagras i lÄngtidsminnet.
LÀrarens roll - rollen som lÀrare
En intervjustudie med elever pÄ gymnasieskolan om vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare och hur teaterns verktyg kan frÀmja dessa egenskaper..
?Han Àr ju ÀndÄ del till hÀlften?- En kvalitativ och kvantitativ studie om familjehemsplacerade barns kontakt med sina biologiska fÀder.
Studiens syfte Àr att undersöka hur kontakten ser ut mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska fÀder, vilka faktorer som pÄverkar kontaktens utformning, socialtjÀnstens förestÀllningar och aktiva arbete kring familjehemsplacerade barn och deras fÀder samt biologiska fÀders betydelse för familjehemsplacerade barn. Uppsatsens frÄgestÀllningar berör i vilken utstrÀckning familjehemsplacerade barn har kontakt med sina biologiska fÀder och socialsekreterares syn kring detta omrÄde. För att bringa klarhet kring vÄra frÄgestÀllningar har vi frÀmst anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex socialsekreterare pÄ olika stadsdelar i Göteborg. Insamlingen av empirin har dÀrutöver Àven skett med hjÀlp av en orienterande kvantitativ enkÀtstudie, besvarad av familjehemssekreterare, rörande 190 barn. Tanken med enkÀtstudien var att visa pÄ hur kontakten till de biologiska fÀderna ser ut för samtliga barn pÄ en familjehemsenhet i Göteborg.