Sökresultat:
3455 Uppsatser om Kontakt med släkt vänner och bekanta - Sida 45 av 231
TvÄ mÄngkulturella barngrupper - en kvalitativ studie
VÄrt syfte med detta arbete var att fördjupa oss i den mÄngkulturella verksamheten pÄ en förskola och i en förskoleklass. Vi ville ta reda pÄ hur pedagogerna bemöter invandrarbarnen jÀmfört med de svenska barnen samt hur pedagogerna skapar en god kontakt med invandrarförÀldrarna. Vi ville Àven se om tematiskt arbete med utgÄngspunkt i det mÄngkulturella hade nÄgon betydelse för barngruppen. Efter att ha lÀst litteratur som anknyter till Àmnet, gjordes undersökningen pÄ en förskola och i en förskoleklass, dÀr det fanns barn men mÄnga olika nationaliteter. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av observationer, experimentlektioner och intervjuer.
Patienters erfarenheter av tidigt insatt rehabilitering efter whiplashtrauma: en enkÀtstudie
Bakgrund: Tidigare forskning visar att whiplashtrauma potentiellt kan ge framtida besvĂ€r och att tidig insatt rehabilitering Ă€r av stor vikt. Ă
r 2001 tillsattes ett whiplashteam (WAD-team) pÄ Sunderby sjukhus i LuleÄ med syfte att effektivisera omhÀndertagandet av patienter med whiplashtrauma för att reducera risken för framtida lÄngvariga besvÀr. Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera patienters erfarenheter av kontakten med WAD-teamet pÄ Sunderby sjukhus samt följa upp om dessa patienter upplever besvÀr frÄn nacken idag och i sÄdana fall i vilken omfattning. Metod: Samtliga 85 personer som varit i kontakt med WAD-teamet pÄ Sunderby sjukhus under Är 2001- 2007 fick möjlighet att medverka i studien, varav svar erhölls frÄn 35 personer. Deltagarnas erfarenheter av kontakten med WAD- teamet samt nuvarande status avseende nacke efterfrÄgades.
Barnboken och barns identitetskapande : -ett genusperspektiv pÄ barnlitteratur
Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vÄr barndom. Könsroller som verkar enligt tradition stÀllas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vÄrt samhÀlle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tÀnker pÄ vÄr förhÄllning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan Àr för mig vÀldigt viktigt. DÀrför har jag valt att se pÄ en del inom förskoleverksamheten som sÀllan, om nÄgonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker Àr nÄgot som mÄnga barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utlÀsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.
Avanti : magisterarbete
Jag inledde mitt magisterarbete, vid institutionen för inredningsarkitektur och möbelformgivning pÄ Konstfack, med att Äka pÄ en resa. Under nÄgra dygn red jag genom norrlands skogar och levde ?vildmarksliv?. Upplevelsen av ett enkelt liv med nÀra kontakt mellan djur, mÀnniska och natur tog form i möbler, en bÀnk, stol, skÀrm, gardiner och klÀdhÀngare. Tillsammans bildar de en rumslig kÀnsla som skall beskriva min upplevelse av resan.I formgivningen av möblerna har jag arbetat pÄ ett fritt och konstnÀrligt sÀtt.
Syns du inte sÄ finns du inte : en kvalitativ studie av orsaker till medlemskap i en "firma"
SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka orsaker till medlemskap i ?firmor?. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur ser deras sociala förhÄllanden ut? Hur ser deras sjÀlvbild ut? Varför Àr de medlemmar?MetodStudien Àr kvalitativ. Totalt har sex personer intervjuats, tre aktiva ?firmamedlemmar?, en före detta ?firmamedlem? och tvÄ supporterpoliser.
Patienters erfarenheter av att vara vakna under ortopediska ingrepp
Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.
Hur elever i Ärskurs 9 pÄ Hagaskolan i UmeÄ vill att det drogförebyggande arbetet ska se ut
Rapporten visar pÄ hur eleverna pÄ en skola ser pÄ skolans drogförebyggande arbete, samt hur de skulle vilja bli informerade om droger och drogers verkan. Studien utgÄr ifrÄn elevernas och tvÄ ur personalens syn pÄ hur det drogförebyggande arbetet fungerar pÄ deras skola. Studien visar att skolan arbetar aktivt med olika projekt som har med drogförebyggande arbete att göra, Àven om det inte finns nÄgot uttalat eller nedskrivet program för detta. Skolan förefaller prioritera att ha en god kontakt med förÀldrarna, samt involvera dessa i det drogförebyggande arbetet nÀr eventuella problem uppstÄr. Studien visar Àven att ett större och mer uttalat samarbete med polisen skulle gagna denna skola.
Entreprenöriellt lÀrande i gymnasieskolan : Elever och en samordnares uppfattning om entreprenöriellt lÀrande
Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lÀrares definitioner av begreppet entreprenöriellt lÀrande och samtidigt kartlÀgga deras förestÀllningar om begreppets anvÀndbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever pÄ handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhÄllande till vad som sades om lÀrandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lÀrarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lÀrande. Studien Àr en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lÀrandet Àr en benÀmning pÄ lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.
Ăldreboendens utemiljö : en utvĂ€rdering av utomhusmiljön kring tvĂ„ renoverade Ă€ldreboenden i Stockholm
Alla mÀnniskor behöver tillgÄng till kvalitativ utomhusmiljö i nÀrheten av sina hem. Forskning och studier pÄvisar sambandet mellan utevistelse och bÀttrehÀlsa, naturen har stor pÄverkan pÄ mÀnniskor bÄde psykiskt och fysiskt.DÀrför mÄste gestaltningen av vÄra nÀrmiljöer ge utrymme för kvalitativa naturnÀra utevistelser, speciellt pÄ Àldreboenden. Som gammal har man svÄrt att röra sig ute i naturen som man gjorde tidigare, men behovet av detkvarstÄr. Sveriges befolkning blir Àldre och Àldreboenden blir fÀrre. PÄ Àldreboenden samlas mÀnniskor som har svÄrt att klara av sin vardag sjÀlva.
Eritreaner och etiopier i Kairo
Att fÄ kontakt med uppsatsinformanter Àr avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstÄ, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgÄng eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur mina tidigare försök, att fÄ till stÄnd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gÀller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har prÀglat försöken för att förstÄ betydelsen av begreppen sociala nÀtverk, mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd för till-komsten av intervjutillfÀllen och för informanters tillgÀnglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, dÀr jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strÀvat efter att uppnÄ uppsatsens syfte.
En invÀndning mot McTaggarts argument för tidens overklighet
Inom den teoretiska filosofin sÄ finns det ett antal klassiska texter och argument som de flesta förr eller senare kommer i kontakt med. En av dessa texter Àr den uppsats medtiteln Time som John McTaggart Ellis McTaggart fick publicerad 1908. Uppsatsen Àr ett försök att övertyga lÀsaren om tidens beskaffenhet, för att senare konstatera att det ÀrsjÀlvmotsÀgande att pÄstÄ att nÄgonting skulle ha egenskapen att finnas i tiden. McTaggarts egen slutsats, att tiden inte existerar, Àr en stÄndpunkt som Àr som gjord för att skapa debatt och debatt kring texten har det blivit..
En historias dolda kraft : en fallstudie pÄ SaltÄ Kvarn om storytelling och varumÀrkesuppbyggnad i sociala medier
PÄ en marknad dÀr vÀlutvecklad teknik och kunskap inte lÀngre fungerar som ett konkurrensmedel Àr det svÄrt för företag att skapa och tillhandahÄlla en unik produkt. Med ett starkt varumÀrke kan företag differentiera sig frÄn andra aktörer med liknande produkter. Ett sÀtt att bygga upp varumÀrket Àr att anvÀnda marknadsföringsstrategin storytelling. Storytelling handlar om att berÀtta kÀnsloladdadade historier som berör mÀnniskor. NÀr företag anvÀnder storytelling kan ett mervÀrde skapas dÄ företagets vÀrderingar förmedlas genom historieberÀttande.
MÄngkulturella möten : -att samarbeta med förÀldrar med invandrarbakgrund
Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i en medelstor svensk kommun upplever kontakten med invandrarförÀldrar, vilka svÄrigheter som finns och hur man kan underlÀtta kontakten. Fem lÀrare deltog och undersökningen genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer som spelades in pÄ band och transkriberades. Resultatet visade att lÀrarna upplever kontakten som bÄde positiv och negativ. SprÄkskillnaderna upplevdes som ett av de största hindren för en god kontakt dÄ lÀrarna menade att det lÀtt blev missförstÄnd. LÀrarna menade att kulturella skillnader Àr intressanta men ibland svÄra att förstÄ.
Röntgensjuksköterskans kommunikation med barn ? en litteraturstudie
Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.
"VadÄ matte pÄ fritiden?" En studie av fyra gymnasieelevers uppfattning om matematik i vardagen.
Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de gÄr till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utstrÀckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap anvÀnds och skapas men kÀnns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlÀrning och anvÀndning, men enbart om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.