Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

The purpose of this study was to, by using thematic analysis, investigate how psychologists experience and are affected by treating sexually assaulted individuals, if and how they use different coping strategies to maintain their own wellbeing and how they are affected by the organization. Semi-structured interviews were conducted with eight psychologists working in a clinic dedicated for patients with history of sexual assault. The analysis identified one general theme and four themes. The general theme Consciousness and active choices minted the other themes. Participants' awareness of their own and colleagues? health supplied conditions for inner reflection, which along with concern for potential negative effects resulted in active choices for mental health and work environment.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och få förståelse för 16-åriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter på den virtuella arenan. Frågeställningarna vi utgått ifrån handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter på Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framställer sig på olika sätt på den virtuella arenan, och i så fall hur. Empirin samlades in med hjälp av två fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-års ålder. Fokusgrupperna genomfördes med elever från en friskola i Göteborgs centrala delar. Våra teoretiska utgångspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

Denna uppsats handlar om åtta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att föräldrarna gått skilda vägar. Uppsatsens syfte är att få kunskap om och en förståelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frågeställningar är sålunda: 1).Vad säger de intervjuade barnen om umgängeskontakten med sina pappor efter föräldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se på detta i förhållande till barnens bästa och barnens rätt till båda sina föräldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen själva kommit till tals.

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkändes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, är klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel på områden som kännetecknas av starka länkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nämnas, även kända som ?Industriella Hollywoods?.Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ?Industriellt Hollywood? ? Mjärdevi Science Park. Hur förhåller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett närområde, i hur stor utsträckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?Metod: Denna studie är baserad på djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter från Mjärdevi Science Park och en professor från Linköpings Universitet.Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i någon större utsträckning.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

En studie om kvinnlig vänskap, så som tex, betydelse, uttryck,påverkan, uppkomst, kontakt, gemmensamma intressen och samhällsspegling.Studien grundar sig på analyserandet av delar ur en brevsamling från 1800-talets slut..

Skulle du våga vittna, ställa upp och berätta om vad du sett och vet, om du visste att det skulle leda till hot eller andra åtgärder från gärningsmannen? Det råder vittnesplikt i Sverige med ett fåtal undantag. Vittnen utgör en viktig del i vårt rättsystem och de har ett stort ansvar. Det är viktigt att kunna informera ett vittne om vad för slags skydd under en rättsprocess som är tillgängliga om en hotbild skulle föreligga. Som vittne kan man vara väldigt utsatt för påtryckningar av olika slag och hur dessa kan förebyggas och reduceras framkommer i denna rapport.

Syftet var att genom sexuellt utnyttjade kvinnors erfarenheter av sin kontakt med formella stödinstanser skapa förståelse för vilka behov de upplever sig ha och huruvida dessa behov kan tillgodoses genom transformativ medling.Upplever respondenterna att de behov respektive begränsningar de har fått i samband med de sexuella övergreppen på ett adekvat sätt kunnat tillgodoses i kontakten med det formella stödet?Hur ser relationen hos våra respondenter ut mellan den maktlöshet som sexuella övergrepp innebär och den maktlöshet som kan uppstå i stödsökandet i form av sekundär viktimisering?Kan den transformativa medlingen appliceras på de resultat som de första två frågeställningarna bringar och hur ställer sig respondenterna till användandet av denna metod?Metod och material: Kvalitativa intervjuer, främst via e-post vilka delvis analyserats med kvalitativ innehållsanalys främst utifrån syftet och valda teorier.Huvudresultat: Kvinnorna har i sin kontakt med det formella stödet försatts i maktlösa situationer kan detta leda till sekundär viktimisering och därigenom förstärka deras begränsningar. Empatiskt bemötande är en viktig del i att förhindradetta. Vidare visar studien att transformativ medling vid sexualbrott kan tillfredsställa flera av de behov som kvinnorna upplevt..

Det här examensarbetet behandlar gårdsmiljöer till flerbostadshus. Främst undersöks vilka faktorer i gårdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet består av en kartläggning av hur gårdarna används och värderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom området, strukturerad efter olika kategorier av boende och gårdens funktioner. Därpå följer en fallstudie av tre gårdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani.

Syftet med studien är att försöka ta reda på om alkoholmissbrukare har inflytande över sin situation och behandling i kontakt med socialtjänst. För att göra detta har vi fått tillgång till åtta avidentifierade behandlingsutredningar från en skånsk kommun. Alla utredningar är gjorda under år 2006. För att få fram resultat har vi noggrant gått igenom utredningarna och delat upp dem i olika kategorier för att se om inflytandet har behandlats olika beroende på bland annat kön, ålder, motivation, hemsituation eller ohälsa. Vi har även analyserat utifrån teorier kring makt, genus, roller, pedagogik och skam.

Berättande är ett omfattande begrepp med många innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berättande som ett arbetssätt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan använda sig av i sin undervisning. En lärare berättar muntligt en i förväg konstruerad berättelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehåll. Berättelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lätt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehållet. Denna undersökning baserar sig på sex intervjuer med fyra svensklärare och två blivande svensklärare om vilka betydelser de lägger i begreppet berättande, deras erfarenhet av muntligt berättande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berättande i sin undervisning.