I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 år) sparande och vad dessahar för inställning till kapital. Det har även studerats om bankerna märkt av någonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BoråsUniversity Finance Society) på Högskolan i Borås under det senaste året, år 2009, ochdärigenom stött på flera banktjänstemän som bjudits in som talare på Högskolan i Borås.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser värda att satsa på om man är i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre människor (15-30 år) ställer sig till att spara harväckts.Intresset för detta område växte ytterligare när en intervju från 2008 lästes (SvensktNäringsliv, 2008-05-08) där Linda Hedström, Svenskt Näringslivs expert på ungdomarsKonsumtionsvanor, berättade att det är många nya aspekter att ta hänsyn till när studierutförs om ungdomars Konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte på sammasätt som förr, för 60 år sedan då våra far- och morföräldrar växte upp, och hon säger ävenatt dagens ungdomar beskrivs som "den ständigt uppkopplade digitala generationen somsäger ja till Konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att få veta mer om dagens ungdomar och deras inställning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), väldigt gärnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram från SCB, Statistiska centralbyrån, ochsedan har en kvalitativ undersökning använts, vilket inneburit att fokus varit på att fådjupare information ur ett mindre antal fall.

Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås.Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället.

Idag lever vi i ett Konsumtionssamhälle där trender ständigt förändras, vilket medfört att konsumenter alltid efterfrågar det senaste som finns på marknaden. Klädföretag tillhör den bransch där det populära ?fast fashion? modet blivit alltmer vanligare och innebär att nya klädkollektioner erbjuds från vecka till vecka. Det har framkommit från olika håll att den ökade klädKonsumtion är en bidragande faktor till dagens hälso- och miljöproblem. Unga kvinnor klassificeras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar därför mest kläder.

Att tiderna för företag har försämrats drastiskt under det senaste halvåret kan ingen ha missat. En konjunkturnedgång visar sig exempelvis inom handeln genom att omsättningen minskar när befolkningen drar ner på sin Konsumtion. Många företag motiverar sina anställda idag genom finansiella belöningssystem. Vi har uppmärksammat att i den rådande konjunkturnedgången riskerar dessa finansiella belöningssystem att mista sin motiverande funktion. Orsaker till det kan inom handelsföretag vara att yttre omständigheter påverkar kundernas köpbeteende och detta gör att de säljmål som ligger som grund för belöningen blir svåra att nå och ibland ouppnåeliga.

Syfte och frågeställningarHuvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande;Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom?Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar?MetodLitteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m.

Dagens teknologiska utveckling har bidragit till vårt mediaintensiva samhälle som iallt större utsträckning har övergått till ett Konsumtionssamhälle. Trots Sverigesrestriktioner gällande marknadsföring riktat till barn, står barn för stora delar avlandets Konsumtion, vilket inte minst förstärkts genom internets utveckling. Dagensbarn är rikare än någon annan generation genom tiderna, vilket är något företag i daguppmärksammat vid utformandet av marknadsföring och produkter. Varumärken harfått en större betydelse på den konkurrenssatta marknaden, inte minst bland barn.Uppsatsens syfte är att identifiera och fördjupa diskussionen kring barnsKonsumtionsmönster i yngre åldrar. Uppsatsen belyser den varumärkesmedvetenhetsom råder i åldrarna 6-10, samt identifierar likheter respektive skillnader gällandebarns relation till klädmärken.Studiens huvudsakliga teorier är varumärkesvärde, visual literacy och grupptryck,vilka sammankopplas med den insamlade empirin för att svara på hur barns relationtill klädmärken ser ut.

När alkoholen kommer närmare- om förändrad alkoholtillgänglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, Hälsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som händer i en kommun när alkoholtillgängligheten förändras, och detta med utgångspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel på alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) Alkoholkällor 6) Möjligheter till tillgänglighetsbegränsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrågan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjänst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rådet och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

När alkoholen kommer närmare- om förändrad alkoholtillgänglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, Hälsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som händer i en kommun när alkoholtillgängligheten förändras, och detta med utgångspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel på alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) Alkoholkällor 6) Möjligheter till tillgänglighetsbegränsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrågan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjänst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rådet och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

Bakgrund: Idag finns det en stor marknad som enbart fokuserar sig på kostillskott, vars uppgift är att få styrketränande människor att prestera maximalt. Många sätter idag sin tro på de preparat som säljs i kostillskottsbutiker, detta medför att försäljningen av kosttillskott under de senaste åren har ökat explosionsartat runt om i världen, inte minst i Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka friska, fysiskt aktiva mäns styrka, muskulära uthållighet och deras mentala tillstånd vid Konsumtion av prestationshöjande preparat (PWO) med ingredienserna koffein, beta-alanin, kreatin, och L-arginin.Metod: Denna studie använde en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studiedesign där 18 fullt friska, fysiskt aktiva män deltog. Testpersonerna utförde styrketester, uthållighetstester samt tester gällande deras mentala tillstånd vid intag av PWO och placebo (PL). Testresultaten analyserades sedan i SPSS.  Resultat: Bänkpressen samt uthållighetstestet påvisade ingen signifikant skillnad (p=0,362), (p=0,195). Styrketestet i knäböj visade däremot en signifikant skillnad mellan PWO och PL (Placebo) där deltagarana presterade bättre efter PWO (p=0,007).

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vård och omsorg tillhör en riskgrupp för ohälsa på grund av att arbetsmiljön påverkar personalens fysiska och psykiska hälsa negativt. Levnadsvanor angående bland annat mat, motion och användning av tobak har stor betydelse för människans fysiska och psykiska hälsa. Omvårdnadsprogrammet är en treårig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen är att ge eleven den grundläggande yrkeskunskap och kompetens som krävs för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.Syftet med uppsatsen är därmed att genom en kvantitativ enkät undersöka hur 52st elever på ett omvårdnadsprogram förhåller sig till hälsa och hälsobeteenden med fokus på elevernas levnadsvanor för att kunna främja sin hälsa i sin framtida yrkesroll inom vård och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hälsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hälsa mer än bara människans biologi. Majoriteten av elever värderar sin hälsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock värderar en stor andel elever sin hälsa som ?varken bra eller dålig?, vilket kan relateras till elevernas självupplevda somatiska och psykiska besvär.

Klädindustrin har förändrats betydligt de senaste 30 åren. Detta har lett till nya affärsmodeller som bygger på trendigt, billigt och snabbt mode. Dessa affärskoncept benämns fast fashion och i Sverige finns kedjeföretagen H & M, Lindex och Gina Tricot för att nämna några. Konceptet uppmanar konsumenter till att ständigt konsumera kläder som därmed stimulerar konsumenternas behov av att bära det senaste modet till ett rimligt pris. Detta beteende får i längden konsekvenser för miljön vilket leder till att media och samhällsaktörer ifrågasätter dessa affärsmodeller.

Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -Konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet.

Bakgrund Svenska livsmedelsverkets rekommendation att minska Konsumtionen av mättat fett har på senaste tiden ifrågasatts. Kritiker anser att det saknas belägg för att mättat fett och hög fettKonsumtion ökar risken för övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Debatten har figurerat i media där kostbudskapen ofta är förenklade och motsägelsefulla vilket kan ha skapat en förvirring hos konsumenterna. Syfte Syftet var att undersöka deltagarnas val av matfett och fetthalt i mejeriprodukter, attityder kring fett och hälsa, förtroendet för olika kostinformationskällor, samt skillnader mellan kön-, ålder- och utbildningsgrupper.? Metod En enkätstudie genomfördes utanför tre matbutiker i Umeå.

Atlas Copco saknar i dag tydliga riktlinjer för hur man skall bryta ner sina reservdelar. Detta har medfört att antalet reservdelar som erbjuds till en komponent, den så kallade köpnivån, skiljer markant mellan olika maskiner och även inom en maskin. Syftet med examensarbetet var att hitta en modell för hur man skall sätta köpnivåer på reservdelar utifrån ett kund- och lönsamhetsperspektiv. Författarna har valt att dela upp arbete i fyra faser. Undersökningen har till stor del bestått av intervjuer och workshops med en stor mängd intressenter i Sverige, Kanada och USA.