Sök:

Sökresultat:

16121 Uppsatser om Konsumtion och miljöproblem - Sida 4 av 1075

Liv pÄ egna villkor? - Om sjÀlvhushÄllare i konsumtionssamhÀllet

Genom att leva i konsumtionssamhÀllet förvÀntas vi understÀlla oss dess normer och vÀrderingar. Dock finns individer som vÀljer att försöka begrÀnsa sin konsumtion och vara sjÀlvförsörjande. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att klarlÀgga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhÀllet ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nÀmnda konsumtion. FrÄgestÀllningen lyder dÄ Hur Àr det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhÀllets dominerande normer och vÀrderingar?TillvÀgagÄngssÀttet var att genom intervjuer med fem informanter fÄ inblick i deras specifika tillvaro.

Politisk konsumtion : En kritisk diskursanalys av Föreningen för RÀttvisemÀrkts marknadsföring

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur Föreningen för RÀttvisemÀrkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, dÄ denna erbjuder ett antal analysverktyg som Àr av stor nytta vid en textanalys. För att fÄ en djupare förstÄelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingÄngar valts, bland dessa Äterfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhÀllet. Fokus har legat pÄ att visa hur Föreningen för RÀttvisemÀrkt tillskriver konsumenter makt att pÄverka grÀnsöverskridande frÄgor. Studien visar hur marknaden framstÀlls av Föreningen för RÀttvisemÀrkt som en alternativ politisk arena, dÀr konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Den enes pryl, grannens tillgÄng : En studie om drivkrafter och begrÀnsningar för att delta i kollaborativ konsumtion

Det finns mÄnga miljömÀssiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i vÀstvÀrlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion Àr en företeelse som fÄtt allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebÀr ett sÀtt att förÀndra konsumtionsmönstren genom att dela pÄ materiella tillgÄngar. I den hÀr pilotstudien intervjuades sju personer.

Produktservicesystem - en möjlighet för modeindustrin?

Problem Dagens företag stÄr inför framtida utmaningar, som förÀndrad konsumtion, strÀngare miljörestriktioner och hÄrdare krav pÄ förlÀngd produktlivscykel för att nÄ en mer hÄllbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en sjÀlvklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger pÄ traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen Àr en bransch dÀr Àgande fortfarande Àr den rÄdande formen. VÄr undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch.

N?R DR?MMEN OM ETT BARN G?R F?RLORAT - En litteraturstudie om hur sjuksk?terskan kan m?ta kvinnans behov av omv?rdnad vid tidig graviditetsf?rlust

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

Socialbidragstagare och konsument : Fyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtion

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbÀckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poÀng, Socionomprogrammet, VÀxjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVÀxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för VÄrdvetenskap och Socialt arbete, VÀxjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begÀr, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur unga vuxna socialbidragstagare förhÄller sig till konsumtion. Utvecklingen frÄn industrisamhÀllet till ett samhÀlle med konsumtion av de varor och tjÀnster som produceras i centrum, har pÄverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det pÄverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vÄr sociala identitet. Konsumtionsnormen idag sÀger inte bara att vi ska konsumera utan Àr ocksÄ knuten till förvÀntningar kring vad vi vÀljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sÀtt att förhÄlla sig till konsumtion dÄ de begrÀnsas i sin valfrihet pÄ grund av bristande ekonomiska resurser.

FörÀldrars syn pÄ barnens konsumtionsvanor

Som förÀlder till en 12-Äring ser jag en stor förÀndring i konsumtionsmönstret jÀmfört med dÄ jag sjÀlv var barn pÄ 70-talet. Skillnaden bestÄr kanske frÀmst i att barn idag, generellt sÀtt, verkar ha mycket fler och dyrare prylar Àn vad min generation hade dÄ vi var barn. Detta Àr ett intressant sociologiskt fenomen vilket utgör bakgrunden till min undersökning. Syftet med min uppsats Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ, och hur de resonerar kring, barns konsumtion av "prylar". Jag har lagt sÀrskilt fokus pÄ konsumtion av mÀrkesklÀder, mobil och anvÀndande av datorer/Internet, dvs saker som har med kommunikation i olika former att göra.Jag har undersökt förÀldrars instÀllning till barns konsumtion genom att göra en empirisk undersökning dÀr jag har intervjuat Ätta förÀldrar till barn i Äk 5 och 7.

Den vikande skivförsÀljningen

Titel: Den vikande skivförsÀljningen ? En statistisk analys av den svenska fonogramförsÀljningen Är 2000-2003Författare: Henrik AgertzKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-kursen VT 2005Syfte: Syftet Àr att analysera tre olika hypoteser rörande den negativa utvecklingen av fonogramförsÀljningen Är 2000 till Är 2003 med hjÀlp av SOM-undersökningen pÄ riksnivÄ.Metod och material: En statistisk analys av Riks-SOM under Ären 2000-2003.Huvudresultat: Undersökningen ger inget stöd för att de som laddar ner musik som ett huvudsyfte med sin internetanvÀndning har minskat sin CD-konsumtion i annan grad Àn de som inte laddar ner musik som ett huvudsyfte.Det finns en skönjbar, om Àn inte statistiskt sÀkerstÀlld, skillnad som visar att de som lyssnar mer frekvent pÄ privat lokalradio inte har minskat sin CD-konsumtion i högre grad Àn de som lyssnar i mindre omfattning. TvÀrtemot har de istÀllet en potentiellt mindre nedgÄng i sin CD-konsumtion Àr de som lyssnar mindre frekvent, vilket kan bero pÄ att de lyssnar ofta har ett större musikintresse.Hos de som har tillgÄng till en DVD-spelare i hushÄllet finns det inte heller nÄgon skillnad i minskningen av CD-konsumtionen mot de som inte har tillgÄng till DVD-spelare.Dessutom visar undersökningen att de som stÄtt för den enda statistiskt sÀkra nedgÄngen i sin CD-konsumtion Àr dem mellan 15 och 24 Är som Àven, under bÄde Är 2000 och 2003, Àr de största CD-konsumenterna..

Att konsumera mening : En studie av kundgruppers inbördes pÄverkan i alternativsportbranschen

Bakgrund: Konsumtion Àr en stor del av vÄra liv och stora delar av denna baseras inte pÄ funktionella vÀrden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka vÀrderingar och utifrÄn dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sÀtt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan hÀrstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens ÄterförsÀljare Äterfinns tvÄ kundgrupper, dÀr den ena bestÄr av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn relationen mellan kundgrupperna ÄskÄdliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och ÄterförsÀljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas pÄ nio kvalitativa intervjuer av ÄterförsÀljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Solcellsanl?ggningar p? landsbygden, vad s?ger lokalbefolkningen? En studie om lokalbefolkningens uppfattningar av solcellsanl?ggningar

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Börsen och konsumtionen : En studie över hur aktiemarknaden pÄverkarden svenska konsumtionen

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att dÀrefter falla i en omfattning som kan mÀta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har pÄverkat mÄnga mÀnniskors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande pÄverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillÀmpas i stor utstrÀckning i denna undersökning. Resultat: Det Àr frÀmst"övriga tjÀnster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som pÄverkas av kursnivÄn.

Kundvalsmodellen : En ökad valfrihet, men pÄ vilka villkor?

AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjÀnstsföretag som etablerat sig pÄ marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen Àr konsumtion, individualisering och allmÀn vÀlfÀrd. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr informanterna har gett oss en berÀttelse hur de som anstÀllda eller som chefer för hemtjÀnst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse kring hur den privata hemtjÀnsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig pÄ marknaden. Genom att till viss del ocksÄ undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förstÄelse över hur denna pÄverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta nÀrmare pÄ hur man konkurerar med varandra i mÀnniskovÄrdande organisationer.Litteratur som anvÀnds Àr Baumans teorier kring vÀlfÀrdsstaten och konsumtion.

Marknadsföringsmixen inom ekologiska konsumtion : En kvantitativ studie

Syfte: Marknaden för ekologiska produkter har expanderat men försÀljningsutvecklingen ökar lÄngsamt. Konsumenternas köp av ekologiska produkter pÄverkas av mÄnga olika faktorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka marknadsföringsmixens pÄverkan pÄ konsumenternas köp av ekologiska produkter. Metod: En kvantitativ studie baserad pÄ en enkÀtundersökning. Det empiriska materialet som samlades in via enkÀter analyserades via statistik programmet SPSS. Resultat & slutsats: Konsumenters ekonomiska situation kan begrÀnsa köpet av ekologiska produkter eftersom produkterna tenderar att ha högre priser Àn de konventionella. Men det Àr inte endast priset som Àr den avgörande faktorn utan Àven utbudet, tillgÀngligheten samt konsumenternas kunskaper om ekologisk produktion kan pÄverka köpet.

TRANSPARENS OCH BLOCKKEDJETEKNIK INOM MODEINDUSTRIN. En kvalitativ studie om incitament f?r implementering av blockkedjeteknik i modef?retags v?rdekedja och hur det ?kar transparensen

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Modeintresserad och miljömedveten - en möjlig kombination?

Konsumtion Àr nÄgot vi Àgnar Ät oss i vardagen och som inte gÄr att komma ifrÄn. Nya möjligheter idag, vare sig det handlar om högre inkomst eller större utbud pÄ marknaden, gör att det skapas nya begÀr och att den nya konsumtionen efter ett tag kÀnns nödvÀndig. Idag konsumeras dÀrmed fler varor Àn nÄgonsin tidigare. Men konsumtionen av varor och tjÀnster pÄverkar miljön, och det under hela sin livscykel, frÄn utvinning av rÄvara till dÄ den blir till avfall.Konsumtion av mode Àr ett exempel pÄ konsumtion dÀr man uttrycker sina begÀr och sin lÀngtan. Mode som ofta uttrycks genom klÀder ger stimulans till konsumtion och mode och trender förÀndras snabbt, vilket innebÀr att det Àr svÄrt att hÄlla kolla pÄ hela produktionsledet och hur miljön pÄverkas.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->