Sverige är ett exportland med lång tradition av handel med omvärlden. För att kunna utnyttja våra absoluta och komparativa fördelar gäller det att vi har god kunskap om vad som påverkar vår handel. Dagens Konsumenter har ett stort antal produkter att välja mellan. Handla har aldrig varit lättare och med hjälp av internet är det möjligt att handla varor från andra sidan jordklotet med minimal ansträngning. Vi ställer oss frågan, har vår språkkunskap och kultur en inverkan på den internationella handeln? Denna fråga ska försöka besvaras med hjälp av ett bland de vanligaste verktygen vid skattning av bilateral handel, den så kallade gravitationsmodellen.

Köpcentrum har under de senaste 20 åren utvecklats och blivit en plats för mer än bara inköp av varor. I och med nöjesrevolutionen är nöjes/fritidsaktiviteter inte längre ett främmande inslag i köpcentrum för Konsumenter. Flertalet författare har identifierat faktorer som skapar attraktivitet och ofta nämns dessa aktiviteter som en faktor. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dessa nöjes/fritidsaktiviteter påverkar ett köpcentrums attraktivitet. I teorin förklaras begreppet attraktivitet och hur det kan påverkaa Konsumenternas syn på köpcentrumet.

Bakgrund: Eftersom att operakonsten är präglad av en viss grupp människor kommer denna uppsats att grunda sig på analys kring hur Sveriges operahus marknadsförs samt vilka kundgrupper de lyckas nå ut till.            Syfte: Syftet med studien är att analysera och kartlägga operakonst. Genom Pierre Bourdieus centrala teorier om de olika kapitalen ska vi förklara varför konsumentföreteelser är kopplade till vissa etablerade grupper.Metod: Studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av sju intervjuer och den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som består av 100 respondenter. För att kunna besvara syftet och våra frågeställningar kommer befintliga teorier att användas.Teorier: Pierre Bourdieus centrala begrepp, GAP-modellen och POP- & POD.Slutsats: Operahusen når inte ut till ett bredare markndassegment då vanföreställningar existerar om att operakonsten är urgammal samt för främmande.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frågeställningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur Konsumenter från olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, såsom kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som påverkar konsumtionen?. Fokus ligger på tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, Hägersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiområdet berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Syfte:Vårt syfte är att analysera och klargöra olika produktattribut: funktion, kvalitet,design och stil som inverkar vid köp av damkläder, i förhållande till det värde somvarumärken kan ge. Vidare är det vår avsikt att utreda variationer som kan förekommamed hänsyn till prisnivå.Metod:Uppsatsen är baserad på en kvalitativ studie för att få en djupare förståelsekring forskningsämnet. Studien är även grundad i en induktiv metod men delvistdeduktiv då vi haft ständigt växelspel mellan teori och empiri. Studien har gjorts genomsex stycken semi-strukturerade intervjuer med personer inom klädbranschen. Vidare harvi genomfört sju kundintervjuer och en fokusgrupp för att få en djupare förståelse.Slutsats:I vår analys har vi fått skilda åsikter om varumärkets betydelse.

Da? Konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Marknaden för mobila system har utvecklats enormt snabbt de senaste åren. Idag är det ett område med en allt större omsättning och det har vuxit fram som en helt ny gren inom Software Engineering. Utvecklare av mobila applikationer står ständigt inför en utmaning när det gäller att välja vilket mobilt system man ska satsa på när man utvecklar applikationer. Valet av system kan vara helt avgörande för om man hittar rätt målgrupp av Konsumenter och därmed kan generera tillräckligt med omsättning för att driva lönsam utveckling av applikationer. Det räcker inte att enbart kolla på vilket system som har mest användare eller vilket system som genererar mest omsättning, utan man bör noggrant överväga de förhållande som gäller för just den applikation som ska utvecklas. Genom att följa denna guiden och överväga de olika faktorer som vi har sammanställt så kan man som utvecklare göra ett val som är baserat på aktuella marknadsundersökningar.

This study examines the eWOM effect, more specifically: how customer reviews effects consumers. The study is based on a modified version of the Regulatory Focus Theory which describes consumer behavior using consumer consumption goals. The purpose of this study was to examine how positive and negative customer review's influence consumers when analyzing products that are equally characterized by two consumption goals: promotion and prevention goals. The authors combined quantitative (questionnaire) and qualitative (focus groups) research methods with the sample selection for both research methods being based on students of Södertörns University. Results indicate that negative customer reviews have a stronger influence on consumers than positive customer reviews when analyzing products that are equally characterized by the promotion goals and prevention goals.

Det inte är förrän på senare tid forskning inriktat sig på vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) får på Konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fåtal studier som ägnat sig åt detta forskningsområde varför det existerar ett behov av att, i större utsträckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur Konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bransch företagen är verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgångspunkt från Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell.

Concerns for the environment and our impact on it are becoming more prevalant; however, we rarely act accordingly. Consumers mainly choose products based on perceived personal benefits despite the environmental motives that increasingly affect them. The purpose of this thesis is to identify the major drivers behind the purchase of ecological wine. A quantitative study was conducted, using Theory of Planned Behavior (TPB) as an initial starting point. The subsequent model was then completed with three variables: environmental concern, feelings and word-of-mouth.

Vi lever i ett samhälle där vi ständigt står inför nya bemötanden, där kläder bland annat används för att för att uttrycka intressen, åsikter och attityder till människor i vår omgivning. För att uttrycka sin livsstil lägger Konsumenter större vikt vid sådant som tilltalar deras känslor vid köpbeslut, vilket medfört att varumärkesinnehavare anspelar på olika känslor för att differentiera sig mot andra märken. Varumärkesinnehavarna skapar en egen identitet som skall särskilja dem från andra. Butiker kan med hjälp av varumärkenas differentiering vända sig mot ett ofta nischat segment vilket är kunder som efterfrågar en viss typ av varumärken. Jag har varit intresserad av att undersöka hur relationen mellan en butik och en leverantör påverkas av varumärkesidentitet.

Enligt undersökningar konsumeras allt mer kläder i Sverige, samtidigt som Konsumenters efterfrågan på mer hållbara och miljömedvetna produkter ökar. Det är företagens uppgift att uppmärksamma konsumenten om de bättre alternativ som finns, ur ett miljöperspektiv, och det är upp till dem att tydliggöra sin position på marknaden samt göra sig mer synliga. Slow fashion är ett begrepp som funnits i decennier, men som fått fäste de senaste åren. Det är ett mode som kan bana väg för framtidens textilbransch och med denna rapport undersöks hur man kan lyfta fram och uppmärksamma fler människor på att dessa alternativ av företag finns. Denna uppsats är en fallstudie av ett svenskt företag som närproducerar kläder.

Internet har medfört att flödet av kapital och information mellan konsument och näringsliv är enklare och mer tillgängligt än någonsin tidigare. Dagligvaruhandeln är inget undantag och finns sedan 1989 på internet, men det är först på senare år som mathandel på internet blivit utbrett. I dagsläget sker cirka en procent av den svenska livsmedelshandeln genom beställningar via internet. Av denna procent utgörs hälften av färdiga middagslösningar omnämnt som färdiga matkassar. Den färdiga matkassen är en svensk innovation och lanserades 2007 av företaget Middagsfrid.

Syftet med uppsatsen är: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rådgivning till Konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers inställning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.

Från introduktionen av detaljisternas egna märkesvaror har utvecklingen gått från att produkterna varit av lågpriskaraktär till att idag även vara mervärdesprodukter, så kallade premiumprodukter. Uppsatsens syfte är tvådelat; dels att ur ett företagsperspektiv undersöka hur och var detaljisten genom sin produktutvecklingsprocess skapar premiumprodukternas mervärde, dels att ur ett konsumentperspektiv undersöka vilka mervärden Konsumenterna ser med detaljisternas premiumprodukter. För att uppnå detta studeras premiumprodukter i livsmedelsbranschen, närmare bestämt ICA Gott Liv. Som teoretisk utgångspunkt används produktutvecklingsprocessens fem faser samt olika faktorer/värden som påverkar Konsumenters val av varumärke. För att svara på företagsperspektivet ställdes frågor till ICA, den största svenska detaljisten, och Arla, en stor leverantör på den svenska marknaden.