Dagens Konsumenter nöjer sig inte längre med en enstaka produkt, de vill ha ett mervärde, enimage att förhålla sig till, kunna passa in men även anpassa sina produkter efter just derasspecifika behov. Vi befinner oss i en slags upplevelse-ekonomi. Efterfrågan på var ifrån minprodukt som jag köper exempelvis kommer ifrån och vem som har gjort den, spelar en störreoch större roll för Konsumenter. En vara ska kännas autentisk, alltså äkta. Det som gör en sakäkta för en människa, kanske dock inte känns äkta för en annan, därför individualiserasföretagens produkter mer och mer.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar Konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver Konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Sverige har idag nästan 5 miljoner privata Internetbanksavtal och elektroniska fakturor för privatkunder har funnits i drygt 8 år, ändå har genombrottet för e-Fakturan låtit vänta på sig. Genomsnittlig andel e-Fakturor hos de 287 organisationer som erbjuder tjänsten överstiger inte 4 procent. Syftet med detta examensarbete är att mäta nyttan av att erbjuda e-Faktura samt att svara på frågan varför tjänsten fått så litet genomslag bland både organisationer och Konsumenter. Undersökningen grundar sig på en webbaserad enkät riktad till 190 av de anslutna organisationerna av vilka 41 procent valt att delta. Resultatet visar att e-Fakturan i genomsnitt innebär nästan en halvering av kostnaden per faktura men att detta bör sättas i relation till grundinvesteringen och antalet utställda fakturor.

Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera Konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos Konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den.Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet.

Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 Konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avKonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare.

Undersökningar med uppfödare, utställningsintresserade och djuraffärsKonsumenter, där det är djuraffärsKonsumenter som är mest intressanta har genomförts. En tydlig slutsatts man kan dra är att dessa Konsumenter inte tycker att det är någon större skillnad mellan Hills, Royal Canin och Eukanuba. De tycker dock att det de själva använder är bäst, med anledning till att det fungerar bra på hunden. Konsumenter väljer hundmat genom rekommendationer och genom att prova sig fram. En bra strategi för producenterna för dessa foder är att utbilda djuraffärspersonalen för att få de att rekommendera ett visst foder samt att tillhandahålla butikerna med gratis provpåsar som bör vara ca 3kg..

Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska Konsumenter. Slutsatsen är att de demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska Konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

Uppsatsen handlar om Konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra Konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om ämnet. Dagens allmänt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nämner inte konsumentproduktion som sprids till andra Konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nämner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion är oklar och fokus sätts aldrig på ämnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nämner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istället för att som i denna uppsats ge bilden av att även andra Konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Hur vi upplever ett besök i en butik påverkas av en mängd olika faktorer. En av faktorerna är andra Konsumenter som finns runt omkring oss i butiksmiljön. Att shoppa innebär inte enbart att man går och köper en produkt, att shoppa är lika mycket en upplevelse. Att shoppa kan fungera som avkoppling, ett nöje eller rent av ett sätt att fly vardagen för en stunds rekreation. Shopping är även ett sätt för Konsumenter a tt uppleva sociala möten av olika slag.

Ett hårdare konkurrensklimat vad gäller antalet produkter och tjänster påmarknaden i kombination med de möjligheter nya marknadsföringskanaler ger, harresulterat i att många företag idag väljer att anta experimentellamarknadsföringsstrategier för att lyckas profilera sig på marknaden. Syftet med våruppsats är att ur ett konsumentperspektiv undersöka medvetenheten kring hurföretag marknadsför produkter och tjänster genom att stimulera de mänskligasinnena samt undersöka reaktioner och åsikter om detta. För att svara vårt syfte haren kvalitativ undersökning gjorts och metoden vi valt är fokusgrupp samtkvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det råder en medvetenhet hosKonsumenter kring företags arbetssätt samt över lag en positivitet gentemotexperimentella metoder. Konsumenter har en högre acceptansnivå till att blimanipulerade via subtil sinnesmarknadsföring än via traditionell sådan, så länge defår ett utbyte i form av en upplevelse eller känsla.

SyfteSyftet med denna uppsats är att studera Konsumenters attityder till EMV i dagligvaruhandeln, kopplat till hur de upplever valfriheten i sortimentet. MetodUppsatsens ansats har varit abduktiv och undersökningen har varit av kvalitativ karaktär. Den metod som har använts för att samla in primärdata är semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har utförts med Konsumenter och urvalsmetoden har varit en form av snöbollsurval. Teoretiska perspektivAllmänna teorier om EMV utgör grunden i vår teoretiska referensram tillsammans med teorier om valfrihet, och teorier om hur Konsumenter skapar attityder.

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtionFörfattare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsatsExaminator: Magnus Ring Handledare: Åke NilsénSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. Frågeställning: Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion?Metod: I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material.

Då konkurrensen och antalet butiker har ökat idag, har konsumenten automatiskt fler valmöjligheter av inköpsställe. Ibland bestämmer sig Konsumenter för att åka långa sträckor för att besöka och handla i en specifik butik, även då de troligen har mer närliggande butiker de kan välja bland. Vår undersökning inriktar sig på att få klarhet i långdistansköp. Företag kan idag använda sig av sex utvecklade konkurrensmedel för att locka Konsumenter till sin butik. Dessa är läge, pris, produkt, service, människor (personal) och kommunikation.

Inledning - Debatten om tillsatser i mat som i Sverige fick ett rejält uppsving år 2007, samt forskning som publicerats under det senaste halvseklet har lett till ökad oro bland Konsumenter. Undersökningar utförda i Sverige och utomlands visar att det generellt finns en låg kunskapsnivå bland Konsumenter och att tillsatser är det många oroar sig mest över när det gäller livsmedel. Men hur ser det ut bland dem som är morgondagens Konsumenter?Syfte - Syftet med studien var att undersöka högstadieelevers kunskap och uppfattning om livsmedelstillsatser.Metod - En enkätundersökning utfördes bland elever i årskurs 9 på två högstadieskolor i Örebro län. 120 elever deltog i undersökningen och resultaten behandlades kvantitativt.Resultat - Undersökningen visade att över hälften av eleverna bedömde sin kunskap vara dålig eller obefintlig men att det fanns ett stort intresse av att lära sig mer.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad Konsumenter anser vara en tillfredställande ljudnivå för NICAM- och MPEG-ljud i nyhetssändningar sända för kabel-TV i Luleå. Målet med studien är att se om ljudnivån är lika eller olika för respektive TV-kanaler och vilken lyssningsnivå som föredras av Konsumenter. Undersökningen har genomförts i form av ett lyssningstest på Institutionen för Musik och Media i Piteå med studenter som försökspersoner, indelade i olika grupper. Referensutrustning användes för uppspelning av testexemplen där försökspersonerna ställde in vilken lyssningsnivå de föredrog för varje testexempel. Testexemplen som har testats är inspelat från TV-kanalerna SVT, TV4 samt TV3.