Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska konsumenter. Slutsatsen är att de demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

I dagens samhälle styrs mycket av kunden. Då det finns ett överflöd av produkter kan kunder lätt gå över till en konkurrent om de känner att de inte får sina behov tillfredsställda. För företag är det därför viktigt att se kunden som en tillgång och kunna urskilja deras behov.När det gäller val av värmekälla har konsumenter blivit mer prismedvetna och söker ofta efter ett prisvärt alternativ. Konkurrensen mellan företag som tillverkar pelletssystem har hårdnat på grund av att pelletsintresset har ökat med åren som en följd av att olja och el har blivit dyrare. Janfire som är tillverkare av pelletssystem är i dagsläget under tillväxt och har insett vikten av att ta reda på hur konsumenter som är intresserade av pellets som värmekälla ser ut och till vilka de bör rikta sin marknadsföring.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om ämnet. Dagens allmänt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nämner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nämner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion är oklar och fokus sätts aldrig på ämnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nämner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istället för att som i denna uppsats ge bilden av att även andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Konsumenter vill gärna tro att de fattar rationella beslut utifrån en produkts faktiska egenskaper. Det har däremot visat sig att konsumenter inte alltid är helt rationella utan ofta influeras av en produkts yttre stimuli, som exempelvis pris och varumärke. Vetskapen om hur yttre stimuli faktiskt påverkar konsumenters upplevda kvalitet beroende på produkt är ytterst vital och kan bistå marknadsförare med värdefull information i sitt dagliga arbete. Syftet med uppsatsen att undersöka till vilken grad yttre stimuli i form av pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg påverkar konsumentens upplevda kvalitet för en dagligvara respektive en sällanköpsvara. För att besvara syftet har fem hypoteser sammanställts utifrån vald teori.

Dagens konsumenter nöjer sig inte längre med en enstaka produkt, de vill ha ett mervärde, enimage att förhålla sig till, kunna passa in men även anpassa sina produkter efter just derasspecifika behov. Vi befinner oss i en slags upplevelse-ekonomi. Efterfrågan på var ifrån minprodukt som jag köper exempelvis kommer ifrån och vem som har gjort den, spelar en störreoch större roll för konsumenter. En vara ska kännas autentisk, alltså äkta. Det som gör en sakäkta för en människa, kanske dock inte känns äkta för en annan, därför individualiserasföretagens produkter mer och mer.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Utvecklingen inom livsmedelsbranschen har präglats av samhällets industrialisering och globalisering de senaste decennierna. Det gäller även de producenter som förser livsmedelsbranschen med varor. Jordbrukets förändrade villkor har medfört att en del småskaliga bönder valt att erbjuda tjänster kring sin kärnprodukt. Globaliseringen har också medfört ett antal miljöproblem som några av dessa tjänstefierade bönder bidrar till att motverka, genom att uppfylla ett av regeringens uppsatta miljömål om att producera ekologiska varor. Tjänsterna dessa entreprenörer tillhandahåller innebär att ekologiska och närproducerade varor erbjuds i en gårdsbutik.

Sverige har idag nästan 5 miljoner privata Internetbanksavtal och elektroniska fakturor för privatkunder har funnits i drygt 8 år, ändå har genombrottet för e-Fakturan låtit vänta på sig. Genomsnittlig andel e-Fakturor hos de 287 organisationer som erbjuder tjänsten överstiger inte 4 procent. Syftet med detta examensarbete är att mäta nyttan av att erbjuda e-Faktura samt att svara på frågan varför tjänsten fått så litet genomslag bland både organisationer och konsumenter. Undersökningen grundar sig på en webbaserad enkät riktad till 190 av de anslutna organisationerna av vilka 41 procent valt att delta. Resultatet visar att e-Fakturan i genomsnitt innebär nästan en halvering av kostnaden per faktura men att detta bör sättas i relation till grundinvesteringen och antalet utställda fakturor.

Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den.Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet.

Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare.

Undersökningar med uppfödare, utställningsintresserade och djuraffärskonsumenter, där det är djuraffärskonsumenter som är mest intressanta har genomförts. En tydlig slutsatts man kan dra är att dessa konsumenter inte tycker att det är någon större skillnad mellan Hills, Royal Canin och Eukanuba. De tycker dock att det de själva använder är bäst, med anledning till att det fungerar bra på hunden. Konsumenter väljer hundmat genom rekommendationer och genom att prova sig fram. En bra strategi för producenterna för dessa foder är att utbilda djuraffärspersonalen för att få de att rekommendera ett visst foder samt att tillhandahålla butikerna med gratis provpåsar som bör vara ca 3kg..

Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska konsumenter. Slutsatsen är att de demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om ämnet. Dagens allmänt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nämner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nämner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion är oklar och fokus sätts aldrig på ämnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nämner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istället för att som i denna uppsats ge bilden av att även andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Hur vi upplever ett besök i en butik påverkas av en mängd olika faktorer. En av faktorerna är andra konsumenter som finns runt omkring oss i butiksmiljön. Att shoppa innebär inte enbart att man går och köper en produkt, att shoppa är lika mycket en upplevelse. Att shoppa kan fungera som avkoppling, ett nöje eller rent av ett sätt att fly vardagen för en stunds rekreation. Shopping är även ett sätt för konsumenter a tt uppleva sociala möten av olika slag.

Inledning: Det är inte många områden som berör så många människor som livsmedel och livsmedelskonsumtion. Vi alla konsumerar olika livsmedel på ett eller annat sätt även om det är med mycket skiftande perspektiv. Det man konsumerar är heller inte statistiskt, utan förändras vid olika situationer som livet ger. Konsumtionen uppfyller olika behov hos olika individer och mycket påverkar ens val. Vägen från bonden till konsument blir allt längre som gör att konsumenter vill ha mer information om slutprodukterna för att kunna värdera produkten med sina referensramar.Bakgrund: Livsmedel som produceras och säljs i affären ska betraktas som att de är självklara att konsumera säkert.