Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation.

Titel: Det sociala intranätet ? ett forum för information, interaktion och identifikationFörfattare: Jessika Hällerö, Emmy Nordin och Anna SalomonssonUppdragsgivare: Semcon ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, massmedier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 52Antal ord: 15 020Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Semcons Konsulter reflekterar över sin organisationstillhörighet och hur de identifierar sig med sin arbetsgivare, samt att öka kunskapen om Konsulternas inställning till och användandet av Semcons intranät.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Resultatet baseras på intervjuer med tio av Semcons Konsulter.Huvudresultat: Genomgående för studien är att det tenderar att finnas en positiv och en negativ strömning i förhållande till frågorna. Vad gäller organisationsidentifikation finns det Konsulter som identifierar sig med Semcon, Konsulter som identifierar sig med arbetsplatsen samt de som är osäkra över sin organisationstillhörighet. Det råder även delade meningar kring hur ett socialt intranät kan medverka till att identifikationen med Semcon stärks. Vissa menar att ett socialt intranät kan bidra till identifieringen som Semconit, medan andra menar att det finns för lite information på avdelningsnivå för att uppnå detta.

För att överleva på den globala och konkurrenshårda marknaden måste företag vara flexibla, innovativa och optimera sina resurser. Genom att hyra in Konsulter kan företag med snabb och effektiv verkan påverka sitt kunskapskapital. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida utvärdering av projekt kan öka konsultens kompetensutveckling och kvalitetssäkring till framtida projekt. Uppsatsen undersöker om det finns något samband mellan Konsulters kompetens och erfarenhetsåterkoppling, den omfattas av en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Det empiriska underlaget består av intervjuer med fem Konsulter som representerar fyra konsultbolag i Sverige.

Denna studie ämnar att beskriva hur kunskapsintensiva företag hanterar den kunskap som Konsulter bidrar med vid introduktion, i det dagliga arbetet och hur de möjliggör för överföring av kunskapen när konsulten lämnar företaget. En fallstudie på två stora internationella företag har genomförts och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagen har likartade introduktioner med fokus på organisatoriska och individuella kunskaper. Vilket syfte konsulten har i företaget påverkar kunskapsintegreringen inom arbetet. Även organisationsstrukturen och konsultens placering inom företaget har effekter för kunskapsintegreringen.

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limträ, stål och betong. Där målet är att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och Konsulter. Layouten på arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hänsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmän översikt på hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som ställs. För att få en större förståelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under påverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur påverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman går till väga för att nå samma brandklass på konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvärdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och Konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krävs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för motivation inom bemanningsföretag. Detta gör vi genom att undersöka vilka faktorer som Konsulter anser sig motiverade av och hur konsultchefer arbetar med motivation. Vi valde att inrikta oss på bemanningsbranschen då det är en kraftigt växande bransch där det råder speciella anställningsförhållanden. Då konsultchefer utgör den närmaste kopplingen för Konsulterna till bemanningsföretaget har de en central roll i deras anställning. I och med att det ofta finns en distans mellan Konsulter och konsultchefer tror vi att det finns särskilda förutsättningar som påverkar motivation i denna bransch.

Syftet med studien var att undersöka den emotionella upplevelsen av ett nytt tillvägagångssätt att minska personal i en offentlig verksamhet. En förfrågan om att frivilligt lämna sin tjänst mot en viss ersättning kommunicerades ut till alla medarbetare inom en specifik förvaltning i en svensk kommun. Tre fokusgruppintervjuer med nio av de medarbetare som fick ta del av erbjudandet och de fyra PA-Konsulter som genomförde processen ligger till grund för studien. Data analyserades med induktiv tematisk analys och huvudresultatet visar en mycket positiv upplevelse av omställningsarbetet både hos PA-Konsulter och tidigare medarbetare. Detta tack vare den goda kommunikationen från ledningen, frivillighetsaspekten och medarbetarnas arbetströtthet. En slutsats är att information, delaktighet och upplevd kontroll leder till positiva emotionella reaktioner, i meningen att verksamheten kan undvika mycket av den oro som skapas vid organisationsförändringar och därmed behålla en god arbetsprestation hos medarbetarna under tiden för förändringen. .

Syftet med uppsatsen är att identifiera och ansvarsfördela framgångsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anställda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgångsfaktorer utifrån beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas därefter mot resultat som kommer fram genom öppna frågor ställda vid kvalitativa enkätintervjuer med Konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd.Vid genomgång av enkätsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna ? där såväl Konsulter som kundföretag är ense ? är:· säkerställandet av vilken information användarna behöver få ut av systemet (vilket i huvudsak är ett kundansvar)· inrättande av utvecklingsråd för business intelligence (kundansvar)· säkerställande av tydliga mål och syften med BI-projektet (kundansvar)· lämplig implementeringsstrategi (kundansvar)· välja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult).Förutom ovannämnda faktorer anser Konsulterna att det är avgörande att kunderna säkerställer ledningens stöd medan kunderna anser att Konsulterna ska ansvara för träning och utbildning av användarna. I enkätintervjuerna framkommer två faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: Konsulterna påpekade vikten av utvärdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation.

Dagens situation för företagen innebär ständiga förändringar vilket ställer särskilda krav på deras anställda. Arbetet för personal på bemanningsföretag innehåller typiska egenskaper för det nya arbetslivet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka krav som ställs på personal som arbetar via bemanningsföretag samt hur dessa personer hanterar kraven. Denna studie bygger på kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med en konsultchef och sex stycken Konsulter på ett bemanningsföretag. Resultatet från en tematisk analys visade att krav som ställdes på Konsulterna var anställningsbarhet, anpassning samt hanterande av rollen som konsult.

Syftet med undersökningen är att studera och öka förståelsen för relationen mellan bemanningsföretagens konsultchefer och deras kontaktpersoner vid kundföretagen. Genom att beskriva och analysera hur kontakten mellan konsultchefer och kundföretag ser ut är målet att besvara följande frågor: vem som ansvarar för vad, hur ser konsultchefen respektive kundföretaget på sin och den andra partens roll samt hur de ser på den överlappning som uppstår i ansvar och ledning av Konsulterna.Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har används för att samla in empiri. Fem personer intervjuades: tre konsultchefer på bemanningsföretag och två kontaktpersoner på kundföretag som hyr in personal av bemanningsföretag.I intervjuerna framkom att faktorer som har betydelse för hur relationen mellan konsultchef och hans eller hennes kontakt vid kundföretaget utvecklas är tid och volym på antalet Konsulter som hyrs in. I vilken utsträckning konsultchef och kontaktpersonen vid kundföretaget delar ledarskap tycks hänga samman med om relationen över tid förblir formell eller om det tillkommer mer informellt utbyte. Undersökningen visar att när kundföretagen hyr in Konsulter från samma bemanningsföretag under längre tid eller hyr in många Konsulter finns större möjlighet till ömsesidigt utbyte i betydelsen att de kan diskutera fram beslut, dela på arbetsuppgifterna och ansvaret gentemot Konsulterna samt byta erfarenheter som ökar lärandet..

Avsikten med denna studie var att undersöka om generell begåvning (GMA) och personlighetsdragen i femfaktormodellen (FFM) kan predicera arbetsprestation bland Konsulter. Tidigare studier har visat att mätningar av GMA och personlighetsfaktorerna i FFM, i synnerhet samvetsgrannhet, är framgångsrika variabler att testa för i rekryterings- och urvalssammanhang. Predicting Job Performance, PJP, är ett psykometriskt test som integrerat mäter personlighetsfaktorer i FFM samt GMA. PJP har genomförts av 26 verksamma Konsulter på ett specifikt företag för uppskattning av faktorerna. Vid en multipel regressionsanalys erhölls inga signifikanta värden mellan faktorerna i PJP och arbetsprestationsmåttet.

Den här magisteruppsatsen behandlar mänskliga processer i konsultbranschen inom affärsutveckling. Författaren undersöker hur kontakter med kunder samt relationer inom konsultföretagen påverkar arbetsmiljön i konsultbranschen. Syftet med undersökningen är att på nytt skapa en bild av konsultyrket och de förhållandena som påverkar Konsulternas vardagliga arbete och arbetsmiljön i branschen. Därför baserar sig undersökningen på en Grundad Teori-ansats och byggs upp på en kvalitativ forskningsmetodik. Studien omfattar semi-strukturerade intervjuer med 12 Konsulter och 3 projektledare inom olika företag i affärsutvecklingsbranschen.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande Konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser.

Syftet med studien är att analysera hur inhyrda Konsulter som har sin konsultchef på plats upplever sin arbetssituation. Det som står i fokus är hur Konsulterna ser på sina möjligheter till utveckling, anställningsbarhet, anställningstrygghet, sin chef och det stöd som ges, samt de krav och den egenkontroll de upplevs ha i sitt arbete.Metoden som använts i uppsatsen är av kvalitativt slag och intervjuerna som genomförts är av semistrukturerad karaktär. Urvalet omfattas av totalt sju intervjuer. Fem intervjuer är utförda med inhyrda Konsulter, varav tre av dem är så kallade in-housade Konsulter som har sin konsultchef på plats medan de resterande två är traditionellt inhyrda och därmed har sin konsultchef på distans. Denna studie bygger på en jämförelse av dessa Konsulters arbetssituation.

Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gällande de många etiska ställningstaganden som denne ställs inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke ännu inte betraktas som en erkänd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrång på dess område från övriga kommunikationsbranschen. Intresset för studien väcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-Konsulternas användande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen.Studien grundar sig i den fragmentering som idag präglar PR-branschen, gällande vikten av förtroende och etiska värderingar, samt den inverkan som bluff-PR har på yrkesverksamma PR-Konsulter. I det här sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa nyfikenhet kring något utan att vara tydlig med avsändaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om.Studiens syfte och frågeställningar är besvarade med hjälp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-Konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vår studie.