Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt.Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens.

There are a huge number of books and articles written in the field of usability and about the art of giving the user the opportunity to find the information he is trying to reach while browsing the website. The writers of these books are handling guidelines that are recommended to be followed, as well as describing their own views, ideas and theories of the subject. We found an interest to research the different possibilities, if any, to develop a website optimal for the user from a usability point of view. Another thing we noticed was that a need of a substantial guidance existed in website development aimed for recently started companies.New theories and rules regarding usability, which are seen as superior to the old ones and therefore replaces them, is not created that often. This is different from other IT related subjects.

Att utföra kostnadskalkyler och mängdavtagningar utifrån objektbaserade 3D-modeller har visat sig vara problematiskt då modellerna inte uppfyller de förväntade kraven på informationsnivå. De bristande modellerna leder till en större osäkerhet då kalkylatorn skall upprätta kostnadskalkyler, vilket utgör bakgrunden till de frågeställningar som rapporten utgörs av.Projektet Biomedicum, som skall bli det toppmoderna laboratoriet åt Karolinska Institutet bedrivs som ett fullskaligt BIM-projekt, där de objektbaserade 3D-modellerna utgör underlaget för bland annat kostnadskalkyler i systemhandlingsskedet. Kalkylatorn i projektet, har uttryckt ett missnöje gällande kvaliteten i modellerna, och menar på att det finns stora brister som leder till att risken för att osäkra kalkyler upprättas ökar. Denna rapport kommer således att se över hur det är möjligt att kvalitetssäkra en objektbaserad 3D-modell i IFC-format i programvaran Solibri Model Checker, utifrån de projektspecifika kraven som råder i projektet.Rapporten utgörs av en fallstudie och en litteraturstudie, och till viss del även av intervjuer. I fallstudien undersöks det om Solibri Model Checker är kapabel till att kontrollera modellerna utifrån de projektspecifika krav som råder i projektet, samt att analysera resultatet av kontrollerna som har utförts.

I mitt arbete undersöker jag tre personers upplevelse av vad rytmik och musikterapi är. Jag bad dem också jämföra rytmik och musikterapi för att hitta likheter och skillnader. Jag har läst om Émile Jaques-Dalcroze, som anses vara rytmikens grundare. Jag drar också paralleller till Howard Gardner och John Dewey. För att få en djupare förståelse av vad musikterapi är har jag läst bland annat Even Ruuds ?Varma ögonblick?, och Anita Granbergs ?Tre svenska utbildningar i musikterapi?.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet när det gäller att samtala med föräldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svåra. I vår studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger på tre olika skolor i Stockholms län. De pedagoger vi valt att intervjua är en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lärare i de lägre åldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger även genomföra en försöksintervju med en lärare. Studien utgår från ett interaktionistiskt perspektiv och bygger på teorier från Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead.

Många aktörer i byggbranschen anser att det är viktigt att jobba för ökad kvalitet av sin produkt/tjänst, för att minska fel som kan uppstå samt minska sina kostnader. Med det stora antalet aktörer som förekommer i en byggprocess är det ett behov att erfarenhetsåterföringen sker i samarbete med samtliga aktörer. De olika aktörerna sitter på olika kompetenser och kommer från olika organisationer som i sin tur har sin kultur, sina system och sin linjeorganisationsform. Detta gör att det är en utmaning för den som leder ett projekt att se till att rätt kompetenser och tillräckliga resurser finns tillgängliga vid rätt tillfälle. För konsulten innebär detta att bedömningen av projekteringsarbetet sker av entreprenören i produktionsskedet och av beställaren i förvaltningsskedet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur lärarna upplever det stöd som elever i läs- och skrivsvårigheter har. Jag utgår då från frågorna: ? Hur ser lärare på läs-och skrivsvårigheter? ? Hur ser det nuvarande stödet ut? ? Vilket stöd önskar lärarna till elever i läs-och skrivsvårigheter?Teori: I teorin beskrivs de två huvudperspektiven som vi i Sverige har i specialpedagogiken: Det kategoriska och det relationella perspektivet. Det gör jag för att se om synen på läs-och skrivsvårigheter och det stöd som eleverna har är förankrat i någon av dem och vad det i så fall innebär i praktiken. I ett kategoriskt perspektiv ses eleven som ensam bärare till sina svårigheter medan det i ett relationellt perspektiv ses elevens svårigheter i ett samspel mellan elev, lärare och miljö (Persson, 2007).

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjälvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stadutvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden,Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förståelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrån transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat derasväxande i sitt ledarskap.

Detta arbete har genomförts i samarbete med Vägverket Region Mitt med syfte att utvärdera hur bedömningen i de samlade  effektbedömningarna är genomförda. En samlad effektbedömning är ett dokument som ska sammanfatta vilka effekter ett vägprojekt kommer medföra utifrån befintliga dokument. Bland annat brukar den samlade effektbedömningen bedöma miljöeffekter utifrån en upprättad miljökonsekvensbeskrivning. I den samlade effektbedömningen ska både de effekter som kan värderas monetärt och de som inte kan värderas ingå. Ett flertal miljöeffekter som påverkan på naturmiljö, markanspråkstagande och barriäreffekter är svåra att värdera monetärt och hamnar då under ej prissatta effekter.

Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva assistenternas självupplevelser gällande gränsdragningsproblem mellan privat och professionellt och hur de upplevt sin arbetssituation. Syftet var vidare att kunna identifiera de problem och dilemman som kan tänkas uppstå i relationen mellan brukare och assistent samt hur dessa hanteras.Metod: Den kvalitativa forskningsstudien omfattar två fokusgruppsintervjuer där fyra personliga assistenter medverkat vid varje tillfälle. Gruppdiskussionerna har genomförts i Göteborg och Falkenberg. Begreppen coping och socialt stöd utgör studiens teoretiska referensram.Sammanfattande resultat: Studien visar att personliga assistenter är en rotlös grupp som, i brist på arbetsledning, ofta är helt utelämnade till att skapa sin egen yrkesroll. Vad som ytterligare förstärker svårigheten i yrket är att yrkesrollen inte är den samma när assistenten byter tjänstgöringsställe till en annan brukare, utan är knuten till en specifik brukare.