Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt.

Den här studien beskriver kritiska händelser och vad som påverkat läroprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan två olika förvaltningar och landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer från olika arbetsplatser träffades vid sju tillfällen under perioden nov 2004 ? juni 2005 under ledning av en processledare. Det övergripande syftet med studien är att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar på vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande händelser under läroprocessens gång samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna själv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken.Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-händelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har använts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, Samhörighetskänslan, Energitappet och Självkänslan.Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lärande och då i synnerhet vuxnas lärande;? Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lärandeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation? Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lärprocessen och skapat förutsättningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och därmed kunskapsbildningen.? De respektfulla relationerna i gruppen har gett en känsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen? Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi.

Familjer som lever under påfrestning har ökad risk att utsätta sina barn för misshandel. Ett av mödravårdcentralens och barnavårdcentralens mål är att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte är att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn. Metoden är en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar på frågorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmåga och erbjuda stöd till familjer.

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som påverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förväntas påverka hur arbetet utformas vilket får konsekvenser för såväl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i främjande och förebyggande arbete. Det råder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.

Kliniska beslut i omvårdnad är många och svåra. Många sjuksköterskor känner osäkerhet i sin förmåga att fatta kliniska beslut. De senaste decennierna har vård och omsorgen utvecklats dramatiskt. Samtidigt som denna utveckling skett så har även kraven på vårdpersonal förändrats, större strävan efter kvalitet, ekonomiska besparingar och en strävan efter minskade vårdtider. Detta gör att dagens vårdpersonal måste ha en större förmåga till kritiskt tänkande.

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptäcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptäcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta föräldrar vars barn fötts med synlig oväntad missbildning är knapphändig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vårdmöten med föräldrar vid förlossningen, när deras barn fötts med synlig oväntad missbildning.

Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter reflekterar över samt vilka kommentarer de fick under den verksamhetsförlagda utbildningen. För att kunna besvara frågeställningarna valde jag en kvalitativ innehållsanalys. Min metod för datainsamling var att jag analyserade sjuksköterskestudenternas loggböcker, som använts under den verksamhetsförlagda utbildningen. I resultatet framkom det att studenterna reflekterade mycket kring planering. Studenterna ville också vara självständiga men de kände sig ibland osäkra.

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek.

Den här studien belyser kontaktmannaskapet utifrån kriminalvårdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvården som organisation. Studien grundas på 66 kriminalvårdares reflektioner och har analyserats med hjälp av kvalitativ dokumentanalys. Båda författarna har egna erfarenheter av kriminalvårdaryrket inklusive kontaktmannaskap och på så sätt har intresset väckts att studera detta närmare. Uppsatsen utgår från ett interaktionistiskt synsätt, vilket innebär att människor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhållningssätt, relationen mellan kontaktman och klient används tillsammans med tidigare forskning om kriminalvård och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av resultat och analys.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård utgår från ett helhetsperspektiv när det gäller såväl den sjuke som de anhöriga och vården ges av ett tvärprofessionellt team. Detta sker vid en tidpunkt då det inte längre är möjligt att bota patienten utan då det istället handlar om att lindra. Enligt forskning kommer befolkningen att bli allt äldre med tiden och de som är sjuka lever längre samt fler patienter önskar att få vårdas och dö hemma. Därför kommer behovet av fler sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård att öka.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ hemsjukvård. Metod: Litteraturöversikt användes som metod för att sammanställa befintlig forskning inom ämnet. Studien byggde på nio vetenskapligt granskade vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Under läsåret 2007/2008 deltog 13 lärare från olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete som pågår under en femårsperiod. Projektets syfte är att förnya lärmiljön, lärarens gemensamma lärande och skapa tillgång till modern teknik i det egna arbetet såväl som i klassrummet. Detta utvecklingsarbete är också en del av den process som Barn- och utbildningsförvaltningen befinner sig i gällande centralisering av IT- miljön. Deltagarna har fått pedagogisk handledning kring det praktiska arbetet i klassrummet, samtal och reflektion i kollegiesamtalen. Syftet med denna studie är att beskriva och skapa förståelse för de sätt lärandets innehåll och form påverkas vid digitaliseringen av klassrummet.