Studien jämför de råd som Niccolò Machiavelli presenterar i "Fursten" med David Kilcullens handledning "Twenty-Eight articles" avseende en framgångsrik förvaltning av makten i ett insatsområde som präglas av en konflikt med irreguljär prägel. Jämförelsen fokuserar främst på hur lokalbefolkningens stöd erhålls men tar även upp andra aspekter på förvaltarskapet såsom flexibilitet och tillfälligheters inverkan på dess dynamik. Studien är genomförd som en kvalitativ, jämförande textanalys där resultatet påvisar ett flertal likheter mellan de två teoretikernas alster rörandes hur framgång erhålls i en irreguljär konflikt..

Uppsatsen handlar om en verksamhet i Socialtjänsten Biskopsgården Göteborg, som gick under namnet Metodhandledning i gemensamma komplexa ärenden. Verksamheten bedrevs under närmare ett år men kom av olika skäl att upphöra. Under den tid denna pågick kom ett stort antal handläggare ? under ledning av tre metodhandledare, vilka i sin tur handleddes av en s.k. superhandledare ? att tillsammans handlägga gemensamma komplexa ärenden, d.v.s.

Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollärares behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frågeställningar:? I vilka situationer tar förskollärare kontakt när de behöver hjälp i verksamheten?? Vad förväntar de sig att specialpedagogen ska hjälpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollärare anser att en specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgår från ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, förskollärarna och specialpedagogen, ska ses utifrån ett öppet system. Mänskligt handlande liksom mänskliga problem uppstår i samspel med andra.

För att lyckas skapa en framgångsrik verksamhet är det viktigt att ha engagerade medarbetare med rätt förutsättningar för att ett bra arbete ska kunna utföras och därtill bidra till utveckling för såväl medarbetarna som för hela organisationen. Ledarskapet har diskuterats länge och utgjort forskningstema för att få fram de ledaregenskaper som är avgörande för verksamheters framgång. Ledarskapet är dock myntets ena sida där den andra sidan utgörs av medarbetarskapet vilket ej har undersökts i samma utsträckning. Vilka förutsättningar måste finnas för att medarbetarna ska känna sig delaktiga i verksamhetsprocessen? Vad är det som motiverar och engagerar medarbetarna i deras arbete? Vad innebär medarbetarskap? Vad krävs för att medarbetarskap ska utvecklas? Det är några frågor som vi sökt svar på med hjälp av föreliggande undersökning.Utöver insamlade teorier kring medarbetarskapet har vi undersökt hur medarbetare på ett äldreboende upplevde sitt medarbetarskap utifrån synen på ansvar, delaktighet, motivation, arbetstillfredsställelse och relationer.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur handledningssamtalets innehåll och form kan bidra till deltagarnas lärande och reflektion i och av den egna praktiken. Genom att studera och beskriva hur deltagarna själva erfar sin delaktighet och kommunikation med pedagoger och specialpedagog i handledningssamtalet, förväntas dessa faktorer visa på hur de kan bidra till och ge förutsättningar för lärande och reflektion kring det specialpedagogiska arbetet med eleverna.Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett lärandeperspektiv och med den sociokulturella teorin som ram för att förstå hur lärande konstrueras. Lärande konstrueras i samspel och interaktion med andra. Inom det sociokulturella perspektivet är kommunikationen och språket centralt vid förståelsen för hur människor lär. Övriga teoretiska utgångspunkter som används vid analys och tolkning av resultatet är det kommunikativt relationsinriktade perspektivet (KoRP) samt de inom specialpedagogiken benämnda kategoriska och relationella perspektiven.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Döden är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor hos många människor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvårdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser är av både positiv, styrkande art och av negativ, energikrävande art. Resultat uppkom även om sjuksköterskans förhållningssätt till yrkesrollen och hantering av upplevelser.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår det, förutom patientarbete, att handledasjuksköterskestudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning VFU. Det är både enansvarsfull och tidskrävande uppgift. Dagens akademiska sjuksköterskeutbildning ställer kravpå den handledande sjuksköterskan i att planera för VFU:n och att reflektera utifrånstudentens lärandemål. Lärande sker på olika sätt, ett sätt är att se förändring som ett resultatav ett lärande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskans uppfattningar av egetlärande vid handledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).Metod: Empirisk, Kvalitativ analys av intervjuer med en fenomenografisk ansats. Att ta redapå uppfattningar om hur något upplevs vara genom att anta andra ordningens perspektiv inomfenomenografi.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen. Undersökningen utgick från följande frågeställningar; Vad är hälsobefrämjande faktorer?; Vilka hälsobefrämjande faktorer finns på den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer får personalen att känna sig motiverade på arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer påverkas av arbetsgivarna?MetodFör att besvara syftet har en enkätundersökning gjorts för de anställda på företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanställts i SPSS.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare beskriver lärandemiljön för barn i behov av särskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda på det undersöktes hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, vad förskollärare uppmärksammar i situationen då det uppstår svårigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollärarna ger till barn i svårigheter samt vilken form av stöd förskollärarna får då det uppstår svårigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis åskådliggör svaren att förskollärarna visar på svårigheter i att definiera barn i behov av särskilt stöd. Barnen beskrivs främst utifrån de olika svårigheter de kan ha men även med utgångspunkt i att det är barn som har utökade behov i förhållande till ett tänkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i någon form av demenssjukdom, och antalet personer med demens i Sverige beräknas 2014 vara cirka 160 000 personer (Socialstyrelsen, 2014). I omvårdnaden av personer med demens ställs sjuksköterskan inför etiska dilemman där hen hamnar i kläm mellan rättsligt läge, och sin skyldighet att bevara vårdtagarens värdighet och integritet (Lejman et al, 2013). Syfte: Att undersöka etiska dilemman sjuksköterskan upplevt i samband med att vårdtagare med demens motsatt sig omvårdnad. Studien avsåg även undersöka om situationer fanns då sjuksköterskan ansåg tvång vara berättigat, om strategier användes för att övertyga vårdtagare med demens som motsatte sig omvårdnad samt om strategier användes för att förekomma detta. Metod: En studie med kvalitativ ansats gjordes, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom demensvård, alternativt hade en konsultativ roll inom demensvård i Malmö stad. En modifierad version av Burnards (1991) metod för innehållsanalys gjordes. Resultat: Ett tema, komponenter för en etiskt god omvårdnad, tre kategorier och sju underkategorier framkom i resultatet.

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010.

Detta är ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur användarinformationen för två specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrån vilka problem användarna stöter på i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt användartester.En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsställt. En lämplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrån insamlad empiri, och testades och reviderades..

Denna utredning visar att förekomsten av mobilapplikationer specifikt riktade till dyslektiker är i det närmaste obefintlig. Dessutom är forskningen på området M-Learning mest inriktad på integrerade M-Learning-system och inte på enskilda applikationer. M-Learning (mobilt lärande) är ett forskningsområde som kan sägas vara en vidareutveckling av E-Learning. Detta är ett växande forskningsområde och med explosionen av smarta telefoner och surfplattor bör för- och nackdelarna med  M-Learning kunna utnyttjas i större utsträckning. På uppdrag av Gävle kommun och med handledning av Sogeti har en prototyp mobilapplikation för elever med dyslexi utvecklats för Android-plattformen.