Konflikter mellan barn är en del av vardagen på förskolan, vilket leder till ett pågående arbete för förskolelärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare resonerar kring konfliktfyllda situationer i barngrupper på förskolan. Studien är kvalitativt uppbyggd och innefattar intervjuer med tio förskolelärare. Intervjuerna genomfördes med en semi-strukturerad intervjuguide och analysen genomfördes genom användning av meningskoncentrering.Studiens resultat visar att det finns en stor begreppsförvirring och splittring i uppfattningar av konflikter bland förskolelärare. Konflikter mellan barnen var kontinuerligt förekommande dock viktiga, eftersom de ledde till utveckling och lärande för barnen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationsarbetets förutsättningar i organisationen Luleå kommun och att ta reda på vilka problem som råder. Utgångspunkten är fem kvalitativa forskningsintervjuer med nyckelpersoner inom kommunikationsarbetet. Utövarnas erfarenheterer har sedan analyseras i olika teman. Bland uppsatsens resultat redovisas vilka områden som upplevs som problematiska inom kommunikationsarbetet. Uppsatsen ger sedan konkreta förslag på vilka förbättringar som kan bidra till att den strategiska kommunikationen stärks.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hälsosam arbetsplats är tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hälsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv på hur kommunerna arbetar med dessa frågor erhölls när två personer på respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls från material från semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen är sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hälsosam arbetsplats är tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjälp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hälsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv på hur kommunerna arbetar med dessa frågor erhölls när två personer på respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls från material från semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen är sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y ställer krav på kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrågar är envägs- eller tvåvägskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav på kommunikation är någonting som efterfrågas av medarbetarna i Generation Y när det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgångspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som använts för insamling av empirisk data har varit enkätundersökning och personlig intervju, vilka främst utgått ifrån medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvåvägskommunikation med sin chef, både när det gäller det dagliga arbetet och när det gäller organisationens långsiktiga arbete..

Bergstäkter medför stora ingrepp i naturen men det finns kanske också en möjlighet att skapa något nytt och konstruktivt av dessa efter verksamhetens slut. Det finns flera möjliga sätt på vilka man kan utnyttja en avslutad bergstäkt. Genom fallstudier och litteraturstudier undersöks i detta arbete syfte och mål samt viktiga aspekter att beakta vid efterbehandlingsprojekt i samband med bergstäkter. Det finns många aspekter att ta hänsyn till då man skall efterbehandla en bergstäkt. Säkerhet, biologiska värden, historia, markanvändning, fysiska förutsättningar samt estetik och landskapsbild är några av dessa aspekter som behandlas i arbetet.

Studiens syfte var att undersöka delat ledarskap i ett medarbetarperspektiv. De övergripandefrågeställningarna var medarbetarnas arbetsinnehåll och medarbetarnas upplevelse av ochuppfattning om delat ledarskap. Studien är en kvalitativ ansats där semistrukturerad intervjuvaldes. Studien är baserad på sju intervjuer med pedagoger som har erfarenhet av delatledarskap. Två grundskolor och en förskola i två kommuner ingår i studien.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Klyschor använts flitigt inom olika sammanhang och kan på många vis både förstärka såväl som förlöjliga en känsla. Sett ur ett organisatoriskt perspektiv kan ett överdrivet nyttjande av dessa stjälpa organisationen. Å andra sidan kan en tydlig vision svetsa samman medarbetarna och därigenom skapa en välmående organisation.Denna uppsats skildrar hur en vision blir organisationens vision. Ämnet är omfattande och vi har därför valt att beskriva problematiken utifrån en fallstudie på konsultföretaget HiQ Skåne AB. Uppsatsen baseras på en observation, vilken lade grunden för fem kvalitativa intervjuer.En vision kan spridas på en rad olika vis där kommunikation fungerar som ett verktyg.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elevernas erfarenheter av populärkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av från läraren. Materialet är insamlat främst genom observationer av en klass i skolår fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att läraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populärkulturella erfarenhet tog sig en mängd olika uttryck. Dessa yttryck användes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvärldsorientering att göra. Lärarens attityd visade sig till stor del stämma överens med skolans traditionella kultursyn, där man anser sig företräda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och där populärkultur rankas lågt. De övergripande slutsatserna av undersökningen är att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..

Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen på förskolan och i förskoleklass samt om lärarna har några förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det är en kvalitativ studie där enkäter har besvarats av lärare i två olika kommuner och sedan använts i vår datainsamlingsmetod. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning och läroplaner gällande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstår i trånga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken när vuxna ej är närvarande. Resultatet visade även att det är stora barngrupper vilket leder att barnen ofta får lösa sina konflikter själva.

Studiens syfte var att undersöka påverkansprocessen i medarbetarskapet. Studien fokuserade endast på chefernas uppfattning. De övergripande frågeställningarna handlar om vilka faktorer som påverkar ledarskapet i påverkansprocessen och i medarbetarskapet. Vi har valt att utgå från en modell om påverkan av Dent & Brent (2009). Vår undersökning har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Denna studie har en pedagogcentrerad utgångspunkt där vi fokuserar på hur konflikter kommer till uttryck, hur pedagoger hanterar konflikter, arbetar med konflikter och om pedagogerna arbetar förebyggande eller avhjälpande med konflikter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma pedagoger samt observationer på två förskolor förlagda i två kommuner.Resultatet från observationer och intervjuer: Grundläggande förutsättningar som framkommit genom observationer och intervjuer är kommunikation, det aktiva lyssnandet och närvarande pedagoger som arbetar på ett konstruktivt sätt. I studien har det framkommit att det finns många händelser som kan starta en konflikt. Vanliga konflikterorsaker är osämja kring saker eller lekar, missförstånd eller språkförbristningar.I vårt resultat har det synliggjorts att det är viktigt att arbeta förebyggande med konflikthantering, vilket också båda förskolorna gör genom att använda sig av olika metoder som exempelvis att samtala med barnen kring konflikter..

Ledaren har en avsevärd påverkan på medarbetarens prestationsförmåga ocharbetstillfredsställelse. Stöd är en kommunikationsaspekt som främjardelaktighet, tillfredställelse och prestationsutveckling för individen, menbidrar också till företagets lönsamhet. Första delstudien undersökersambandet mellan ledares kommunikationsförmåga och medarbetarnasprestationsförmåga. Data insamlad i interkulturellt, industriellt företag i sexländer, tre världsdelar (N=2568). Resultatet visar ett signifikant sambandmellan ledarens kommunikationsförmåga och medarbetares prestationsförmåga.Ifrågasätta predicerar medarbetarnas prestation i störstutsträckning i fem av sex länder.