Syftet med denna uppsats var att undersöka hur porträtteringen av personer med diagnosen schizofreni såg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? Vår studie utgår ifrån ett Konstruktivistiskt perspektiv, då denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det går till, vårt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhälle. Vi har som undersökningsmetod använt oss av innehållsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehållet. I vårt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev våldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett Konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett Konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilken iransk identitet som skapas av landets ledning och på så sätt bidra till förståelsen av den iranska politiken. Frågeställningen är: "Hur ser den identitet ut som konstrueras av det iranska ledarskapet genom deras offentliga tal gällande kärnkraftsfrågan?". Frågan besvaras utifrån ett Konstruktivistiskt perspektiv och med Laclaus och Mouffes diskursteori som metod. Analysen består av en kartläggning av ekvivalenskedjorna för Vi, "Den iranska nationen", och De Andra, "Irans Fiender".

Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.

Då den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhället anser vi att det är av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, något som även läroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan använder sig av iPaden samt om de ser några möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas både teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det område som har undersökts. För att få tillgång till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär med öppna frågor. Kontakt upprättades via det sociala mediet Facebook där en intresseförfrågan lades ut på ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge.

Syftet med vår undersökning är att se vilka mål pedagogerna på en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans år 3 uttrycker att de lär sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever på en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrån I Ur och Skurs pedagogik samt lärandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, väljer att poängtera de mål med undervisningen som innefattar färdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nämner detta kunnande mer som ett bonus, och framhåller istället de teoretiska ämnenas vikt..

Den här uppsatsen beskriver en del av det lesbiska språkbruket, det vill säga särskilda ord och uttryck som personer som identifierar sig som lesbiska använder sinsemellan. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning där personer som identifierar sig som lesbiska fick svara på vilka ord och uttryck som de använder och känner till om olika företeelser som är kopplade till sexualitet.Konstruktionen av enkäten och analysen av materialet utgår ifrån ett konstruktivistiskt och queerteoretiskt perspektiv på språk. Resultatet av undersökningen är att personer som identifierar sig som lesbiska använder två typer av lesbiska ord. Dels ord som mestadels används inom den egna gruppen och som bygger upp och stärker den gemensamma lesbiska kulturen och den egna sexuella identiteten, dels ord som används utåt i konfrontation med majoritetskulturens heteronormativa föreställningar. Eftersom språket är präglat av och präglar heteronormen saknas ord och uttryck i standardspråket för företeelser bortom det som anses ?normalt?, men standardspråket plockar sakta men säkert upp ord eller nya betydelser av ord som kan sägas vara lesbiska..

Abortfrågan har sedan länge varit en mycket omdebatterad och kontroversiell fråga i det amerikanska samhället. Striden mellan abortförespråkare och abortmotståndare har eskalerat på senare år och de fredliga blockaderna har numera utökats med kraftigare våldsinslag som dödsskjutningar.Vårt syfte är att ur ett konstruktivistiskt forskningsperspektiv undersöka hur dessa rörelser för fram och framställer sitt budskap. Studien kommer att inriktas på att studera representativa hemsidor för de rivaliserande parterna.Vi brukar diskursanalys ur såväl ett teoretiskt som metodiskt perspektiv i samband med teorier om framing för att studera den diskursiva kamp som finns mellan de båda rörelserna. Vår studie visar att respektive part söker framställa aborter och foster på olika sätt. Vi kommer visa att abortmotståndarna framställer abort som mord medan förespråkarna menar att det handlar om kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp..

The purpose of this study was to examine the incentives behind Sweden?s decision to engagein the Afghanistan conflict.The method used to fulfil the purpose of the study is content analysis. The material that hasbeen used in the study is various books and articles concerning Sweden in Afghanistan,Swedish foreign policy and perspectives in political science.The study is multi-theoretical and thus the analysis explains the incentives from a liberal, arealist and a constructivist point of view.The conclusion of the study is that identity has a great part in explaining the incentives forSweden to engage in Afghanistan, especially because of the transformation in strategy andforeign policy that has taken place since the end of the cold war. Other factors, such as peacebuilding and national interests also are incentives supported by the material used in the study.Yet, perhaps they are first and foremost connected by the constructivist idea of identity..

Syftet med uppsatsen är att diskutera om rekordårens bebyggelse kan med hjälp av en DIVE-analys betraktas som en del av kulturarvet. En kvalitativ metod har använts där observationer och historisk såväl som samtida litteratur varit grunden till empirin. Detta i enlighet med DIVE som undersökningsmetod. En kvalitativ analys med ett etnologiskt perspektiv har sedan gjorts. Uppsatsen utgår ifrån Grundad teori och behandlar således tidigare forskning kring kulturarvet, som begreppets karaktär och kulturarvets värden, i det avslutande kapitlet.

I denna uppsats undersöks elevers och lärares attityd till poesi på gymnasiet, då tidigare forskning visat på en negativ inställning. En kvalitativ metod tillämpas vid utförandet av elevenkäter och lärarintervjuer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en övervägande positiv inställning till poesi och att även majoriteten av lärarna har en positiv attityd till poesi. Men många av lärarna har uppfattningen att majoriteten elever inte tycker om poesi. Många elever påpekar dock att de bara tycker om poesi som inte är för svår eller analytisk, en uppfattning som även finns hos några av lärarna.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka tre stora svenska tidningars bevakning av de ekonomiskt viktiga händelser som inträffade hösten 2008 och våren 2009 i jämförelse med mediebevakningen av det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets bankkris, samt ur ett Konstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat ställs i förhållande till Hadenius och Söderhjelms slutsatser från deras undersökning av bankkrisen under det tidiga 1990-talet.      Uppsatsen ska ge en bild av hur de svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri valde att framställa och kommentera krisen för den svenska fordonsindustrin, Carnegie-affären och Swedbanks förtroendekris. En övergripande fråga som ställs till materialet är hur dessa händelser har bevakats och gestaltats av ledande kommentatorer och krönikörer i de utvalda tidningarna. Materialet analyseras i perspektiv av den konstruktivistiska teoribildningen utifrån vilken det förutsätts att det journalistiska arbetet påverkar den verklighet som ska beskrivas.

I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism.