Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Uppsatsen "En utredning av filosofins möjligheter" inleds med ett konstaterande av den bitande kritik som tidvis framförts mot filosofins olika dogmer och traditioner bland andra av Ludwig Wittgenstein, G. E. Moore och Richard Rorty. Det sägs vidare att all denna kritik hotar att förinta den positiva upptäckarlusten. En föresats görs därför att i funderingar och kritik se möjligheter för filosofin för att på så sätt bidraga till att föra denna framåt i något som förhoppningsvis blir ett konstruktivt inslag i debatten.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, såsom den framställs i the Art Circle (1984) och framåt, senast i Art and Value (2001). Det vill säga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begränsa mig till denna senare variant av teorin då det är den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och då den av de allra flesta anses vara den bästa och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag väljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om än kanske inte i jämförelse med många andra teorier som fortfarande diskuteras), föråldrad och hårt kritiserad beror för det första på att Dickie (2001) fortfarande håller fast vid den och försöker försvara den. För det andra på att många senare teorier om vad konst är på ett eller annat sätt är inspirerade av eller påverkade av Dickies teori, och det tycks därför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om än också svagheter).

Denna uppsats syftar till att utreda och belysa vad som kan hindra en konstruktiv diskussion i offentlig debatt. Analysmaterialet utgörs av jämställdhetsdebatten i debattserien "Hatet och politiken" som publicerades i DN under våren 2012. Med hjälp av pragmadialektiken utläses argumentscheman och detta utökas sedan till en evaluerande fallasianalys för att visa på debattens problem. Resultatet av undersökningen visar att tre problem framstår tydligast. Det första är brott mot relevansregeln vilket innebär att man undviker obekväma frågor genom att flytta fokus till något annat.

I den här studien har vi undersökt skillnaden mellan kulturmaterialet 1990 och 2011 i Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Vi har med en kvantitativ analys undersökt förhållandet mellan kultur- och nöjesmaterial, fördelningen mellan ämnen och artikeltyper samt förekomsten av förhandsmaterial. Vi har även analyserat förhandsmaterialets uppbyggnad med en kvalitativ analys. Undersökningen utgår från tre nordiska undersökningar kring utrymme och innehåll på kultursidorna. Resultatet visar en ökning av andelen nöjesmaterial, som 2011 var cirka 44 procent av innehållet.

Denna intervjubaserade kvalitativa fallstudie handlar om hur processen att införa miljöledningssystem (MLS) i en mindre företagsgrupp har fungerat. Studien innefattar fem företag med mellan tre och femton anställda som gemensamt infört MLS på sina företag enligt en nätverksmetod som kallas Hackeforsmodellen. Studiens syfte har varit att ta reda på vilka för- och nackdelar det inneburit att införa MLS i ett nätverk samt om samarbetet mellan företagen ökat efter införandet på andra områden än just MLS. Teorin har inhämtats från tidigare utförda studier kring liknande projekt. Intervjuerna genomfördes med miljöansvariga på respektive företag.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollärare upplever sin ledarroll förändrad utifrån det utökade ledaransvaret som en ny reviderad läroplan för förskolan betonar. De centrala frågeställningarna i min undersökning har varit: Vad kännetecknar erfarna förskollärares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollärare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollärare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollärarna i studien hur det uppstår en osäkerhet hos dem, till exempel när det gäller att hantera egen stress, behålla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot målen.

Denna studie bygger på handläggarnas arbetssituation på ett servicekontor i nordöstra Skåne. Studien avser att undersöka motivationen hos handläggarna med hänsyn till deras arbetssituation där de dagligen ställs inför tuffa situationer med många svåra beslut. Undersökningen söker svar på frågorna om hur frontlinjebyråkrati, kontroll, negativ kritik och hot kan påverka handläggarnas arbetsmotivation. Det är de anställdas bild som speglas i denna studie och det är genom deras berättelser som svaren på problemformuleringarna kommer fram. Studien har genomförts på Försäkringskassans servicekontor i en ort i nordöstra Skåne.

Vi har undersökt om konflikter förekommer i mindre omfattning i utomhusmiljö jämfört med inomhusmiljö och om barn och pedagoger hanterar konflikter på olika sätt. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att utomhusmiljön leder till färre konflikter, medan merparten av de intervjuade barnen inte ser någon skillnad mellan inomhus- och utomhusmiljö gällande konflikter. Pedagogerna använder sig till stor del av medling vilket anses vara en konstruktiv metod medan barnen försöker hantera konflikter så gott de kan själva genom bland annat kompromissmetoder och anpassningsmetoder.

SAMMANDRAG: Akademiker och praktiker framhåller en gemensam kritik kring den traditionella budgeteringens tillkortakommanden. Ett stort urval av akademisk litteratur och artiklar går att finna kring denna kritik. Vad som saknas är dock ett konkret förtydligande av hur företag i praktiken lyckats avskaffa budget och arbeta med budgetlös styrning. Denna uppsats syftar att utifrån Handelsbankens långa tradition utan budget fylla det tom- rum som upplevs finnas kring budgetlös styrning och beskriva hur denna styrning fungerar i praktiken. Utifrån ett ?practice-based perspective? är utgångspunkten att undersöka hur Handelsbankens vardagliga arbete sker, vilka budgetproblem denna budgetlösa styrning lö- ser och att identifiera möjliga nya problem den medför.

Det har riktats mycket kritik mot de traditionella metoderna på senare tid, och på grund av detta har flera lättrörliga, agila metoder konstruerats. Bland dem är Scrum den klart vanligaste och används av drygt 75 % av företagen som arbetar agilt.Trots den frekventa användningen visar dock studier på att väldigt många scrumprojekt ute på arbetsmarknaden misslyckas. Det har uppkommit en hel del kritik mot metodens effektivitet och det står klart att det finns ett antal problem som är svåra att hantera.Studien har fokuserat på att undersöka problemen och även strukturera upp dem i fyra områden enligt följande: dokumentationsbrist, ineffektiva/oklara arbetsprocesser, svårigheter vid stora projekt samt att det är svårt att hålla ett konstant produktfokus.Det har även undersökts hur tre fallföretag går tillväga för att hantera de fyra problemområdena, både i förhållande till hur deras arbetssätt skiljer sig från Scrums praxis, samt hur de aktivt arbetar med att hantera områdena.För att besvara forskningsfrågan har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Intervjuerna gjordes med respondenter kopplade till respektive företag.Studien visar på att samtliga problemområden märks av ute hos de tre fallföretagen. I analysen och slutsatsen presenteras hur företagen förhåller sig till Scrums praxis samt hur deras egna arbetssätt påverkar hanteringen av problemen..

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet.