I denna uppsats undersöks två lärobokstexter i samhällskunskap, en för årskurs 6 och en för årskurs 9. Uppsatsens syfte är att utröna om det finns några skillnader eller likheter mellan böckerna och i så fall vilka dessa är. Fokus ligger på text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulär. Något som ock-så diskuteras i uppsatsen är didaktiska perspektiv på läroboken.Materialet för undersökningen består av ett kapitel ur två läroböcker i sam-hällskunskap för årskurs 6 respektive årskurs 9: Samhälle idag 6 och Samhälle idag 9, båda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt från vardera kapitlet har analyserats mer ingående utifrån disposition, referensbindning och konnektivbindning.Jämförelsen mellan de två lärobokstexterna visar att det finns fler likheter än skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan årskurserna vad gäller lexikon.

Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella intressekonflikter mellan lärare i kommunala skolor och föräldrar till elever. Vilka strategier det finns för att lösa dem, om det finns ett klassperspektiv i detta och hur dessa intressekonflikter inverkar på lärarnas upplevda auktoritet. Uppsatsen har tre huvudsakliga teoretiska utgångspunkter: nyinstitutionell organisationsteori, Rehnmans intressentmodell och Bourdieus teorier kring fält och klassreproduktion. Undersökningens design är deduktivt kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet av skolor och lärare är teoretiskt grundat och sex lärare från fyra olika skolor intervjuas.

Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT.

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i tre läromedel för grundskolans senare år, Arena Faktaboken, Grammatiken i praktiken och Mango, samt att titta på om de exempel som används i läromedlen förefaller ligga nära elevernas eget språk. Undersökningen är koncentrerad till ordklasser och satsdelar, då det ofta är det som elever i grunskolans senare år undervisas i.Tidigare genomförda studier har uttryckt kritik mot svensk grammatikundervisning och de läromedel som används då det har visat sig att läromedlens exempel ofta är konstruerade och ligger långt från det språk som eleverna vanligtvis använder samt att läromedlens förklaringar är bristfälliga och ibland även felaktiga.Den undersökning som jag har genomfört visar att exemplen som används för att beskriva olika grammatiska aspekter till större delen består av enkla, vardagliga ord och uttryck men att det i vissa fall förekommer exempel som ligger nära elevernas vardagliga språk. Framställningarna av grammatik i de undersökta läromedlen liknar varandra i stor utsträckning och stämmer relativt väl överens med de beskrivningar som finns i Svenska akademiens språklära, men ett av de undersökta läromedlen har ett betydligt mer djupgående tillvägagångssätt där eleverna erbjuds en detaljerad bild av det svenska språket och dess grammatiska beståndsdelar och hur de samspelar och fungerar..

Den föreliggande uppsatsen handlar om läroböckernas framställning av imperialismen i gymnasieämnet historia mellan 1956 och 2003. Genomgången av läroböckerna följer fem teman; diskurs, människan, historiesyner, kunskap och lärande samt anknytning till läroplanen. Dessa fem teman visar att läroplanens mål inte alltid följs, detta beror främst på författarna som ofta har ett idealistiskt sätt att skriva på, förlagens krav på gångbarhet spelar här en viss roll. En lärarenkät visar att lärarna intar en mycket ambivalent hållning till sina läroböcker, de har en stark kritik mot läroböckerna men använder dessa flitigt. Det de mest saknar är mentalitetshistoria, långa linjer den lilla människan och kvinnan.

Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför.

Syftet med vårat arbete är att få fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster). Vi vill undersöka hur lagen tillämpas i praktiken av polisen och vilka svårigheter som uppstår när lagen ska tillämpas. Följande frågor söker vi svar på: Varför går så få anmälningar till åtal? Varför blir så få åtal fällande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns på området.

Befolkningen blir allt äldre och fler och fler väljer att stanna i hemmet så länge det är möjligt. För att detta ska vara möjligt behöver äldre personer ofta hjälp av närstående. Denna litteraturstudie syftade till att beskriva närståendes upplevelse av att vara avlastad när de vårdar en skör äldre person i hemmet. I denna litteraturstudie beskrevs upplevelsen när den äldre personen var inskriven på institution eller på dagcenter. En litteratursökning gjordes i flera databaser och 21 kvalitativa artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades.

Syftet med arbetet är att få ökad förståelse för hur elever på gymnasiet tolkar och påverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hämtade i massmedia, samt att utreda hur man kan använda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elever uppfattar att män och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lärande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys användes också som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker från normen i en bild och då ofta i negativ bemärkelse och särskilt gällande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

Under lång tid har det riktats kritik mot restriktionstillämpningen i Sverige eftersom det finns en risk att den isolering som restriktionerna medför påverkar klienternas hälsa negativt. Kriminalvårdarna har en viktig uppgift i att försöka minska de negativa följderna genom att isoleringsbryta individerna. Problemet är att den höga arbetsbelastningen har lett till att kriminalvårdarna inte kan utföra de vårdarna uppgifterna i den utsträckning som det finns behov av. Av den anledningen har fem kriminalvårdare intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever förutsättningarna för att bryta isoleringen för häktade under restriktioner. Uppsatsen ämnar även studera vilka arbetsuppgifter och egenskaper kriminalvårdarna anser är viktiga i arbetet.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers ? which contrasted with former employees testimony.

Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Kultur, där man avser det estetiska kulturbegreppet, de sköna konsterna har en positivinverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande. Vissa lokala projekt har kulturupplevelser somen del av arbetet att förbättra folkhälsan, till exempel finns det i Skåne ett projekt som harkultur på recept. Klargörande av hälsobegreppen välbefinnande och människans känsla avsammanhang. Världshälsoorganisationens syn på hälsa utreds. Riktlinjer som sjuksköterskansansvar belyses både via lag samt sjuksköterskans etiska kod.

Syftet med uppsatsen har varit att studera framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen. Forskningsläget uppvisar ett resultat där katolska kyrkan under många århundraden var en marginell och misstrodd kyrka, och att en tydlig antikatolsk propaganda spreds från olika delar av samhället. Under 1800 och 1900-talet utvecklades begreppet nationalkyrka, en företeelse som kom att knyta starka band mellan luthersk kristendom ochsvensk nationalitet.I undersökningen har 3 dagstidningar och en veckotidning studerats vid åren 1928, 29 samt 1933, 34. Resultatet och efterföljande analys har i fallet med 1929 års artiklar och innehåll visat att katolska kyrkans och påvens relation till Mussolini tenderar att ge en reaktion av en fascismens hantlangare, men att material av dess motsats även förekommer. Liknande uttryck och resultat går också att se i år 1933 och 34 års relation mellan katolska kyrkan och Hitler då uppgörelsen mellan påven och Hitler skapar reaktioner och skarp kritik, men också bilden av en kyrka i opposition mot den i Tyskland expanderande nationalsocialismen.Framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen, har visat sig starkt tendera påståendet om att vara en främmande religion.