Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och förstå unga killars komplexa förhållande till uttryckande av känslor av sårbarhet och hjälp. Författarna har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra killar i 20-års åldern om hur de dels reagerat på vänners avvikande beteende och även hur och vilka känslor de kan uttrycka för djupa respektive ytliga vänner. Detta har analyserats och tolkats med hjälp av Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet. Resultaten som framkom var att killar pratar om känslor endast med djupa vänner. Djupa vänner har de tillit till och där behöver de inte bevisa sin manlighet på samma sätt som bland ytliga vänner.

En vanlig kritik mot kvällstidningarnas sportbevakning är att den är storstadscentrerad och att lag och idrottare från de stora städerna får mer utrymme i medierna än lag och idrottare från mindre städer. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ innehållsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvällstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP från säsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvällstidningarnas rapportering.

Denna uppsats handlar om dagstidningars syn på lärarkårens kompetens och professionalitet. Hur speglas detta i några olika tidningar och vad skulle kunna tänkas vara orsaken till den ofta ganska negativa bilden av lärarnas kompetens. Uppsatsen är en jämförelse mellan 1996 och 2004 för att också försöka se om synen har förändrats över tid. En orsak till den negativa synen på lärarnas kompetens skulle kunna förklaras med att lärarna saknar en egen profession. Det innebär att lärarkåren är öppen för kritik och synpunkter från allmänheten som ibland anser sig veta bättre vad som bör gälla i skolan än lärarna själva.

Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig.

Detta examensarbete utvärderar XML:s framtida möjligheter. XML är ett dynamiskt markeringsspråk som är tänkt att lösa många av HTML:s brister. Hittills har markeringsspråket fått mycket positiv kritik, men i och med att XML fortfarande inte har slagit igenom helt är dess framtid fortfarande oviss.En undersökning av tidigare produkt- och teknikintroduktioner i samhället resulterar i ett ramverk bestående av faktorer som kan påverka produkter/tekniker vid en introduktion på marknaden. Detta ramverk jämförs sedan med XML för att se i vilken omfattning XML uppfyller ramverkets faktorer.Vidare undersöks tre produkt- och teknikutvecklingsmetoder, vilket resulterar i att de utvecklingsfaser som ses som extra viktiga vid produkt- och teknikutveckling tas fram. Dessa faser fungerar som en mall då XML:s utvecklingsprocess studeras.Ovanstående undersökningar genomförs som litteraturstudie.

År 2004 antogs en ny förordning, (EG) nr 883/2004, avseende samordning av EU-medlemsstaternas system för social trygghet. Förordningen ska bland annat vara bestämmande för vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska bli tillämplig på den person som förflyttar sig inom gemenskapen, för arbete eller av andra orsaker. Den tidigare förordningen på området, (EEG) nr 1408/71, har under åren varit föremål för hård kritik då den ansetts vara alltför komplex och svår att tillämpa. Förhoppningen är att den nya förordningen ska kunna lösa de problem den gamla förordningen gett upphov till. Vår fokus har legat på lagvalsreglerna och uppsatsen har därför till främsta syfte att belysa de svårigheter dessa medfört vid tolkning och tillämpning av den gamla förordningen och ur ett jämförande perspektiv redogöra för hur lagvalsreglerna utformats i den nya förordningen.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares uppfattningar av de gällande uppnåendemålen i svenska i år 3. Vidare var syftet att undersöka hur lärarna uppger sig arbeta med tal och samtal, läsning och skrivning som är de delar uppnåendemålen avser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där sju grundskollärare som arbetar i år 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lärarna är övervägande positiva till uppnåendemålen i år 3. Trots att lärarna var övervägande positiva till uppnåendemål i år 3 riktades en viss kritik mot målen som exempelvis att de är något diffusa.

I uppsatsen undersöks verket Proposal av konstnären Allison Katz utifrån campbegreppet och ettperformativitetsteoriskt perspektiv, med syfte att utforska hur verket kan läsas som en kritik avexisterande estetiska kategorier och hierarkier. Analysen av verket utgår främst från CharlesSanders Peirce teckenlära. Resultatet av denna analys tolkas sedan genom ettperformativitetsteoretiskt perspektiv, där campbegreppet förs samman med Margaretha Rossholm-Lagerlöfs estetiskt grundade resonemang om performativitet och Judith Butlers normkritiskaperformativitetsteori. Analysen och tolkningen visar hur Katz i verket Proposal genomför en radförskjutningar av existerande konsthistoriska kategorier och hierarkier, och hur betydelsen av dessainkongruenser är både semantisk och performativ. Dessa två nivåer går inte att skilja från varandra,utan är intrikat sammanvävda i Katz verk där kritiken av hierarkier och kategorier framträder justgenom verkets rumsliga gestaltning och betraktarens sinnliga och kroppsliga upplevelse av det..

Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså..

Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför..

I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vår omvärld och oss själva kan ta form i växelspelet mellan vetenskaplig och konstnärlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av språksystem med avsikt att stärka eleverna till självständigt reflekterande och ifrågasättande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrån en närläsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar på frågor som ledde mig framåt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strävar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, är sanning inte ett slutgiltigt begrepp.

År 2003 gick USA och dess allierade in i Irak med motiveringen att Irak hade massförstörelsevapen, detta utan att FN:s säkerhetsråd utfärdat ett mandat. Kriget kritiserades hårt av många länder, bland annat Frankrike, Tyskland och även Sverige.Den svenska lagen säger att vapenhandel inte får bedrivas om det strider mot svensk utrikespolitik men får bedrivas om det finns säkerhets- eller försvarspoli-tiska skäl till det. Trots att Sverige kritiserade kriget fortsatte vapenhandeln med USA under tiden det fortgick. År 2003 exporterade Sverige krigsmateriel till USA för ett värde av 0,62 miljarder kronor. Sett till Sveriges kritik mot kriget skulle handeln inte ha fortsatt, men då USA är bland de största importörerna av svenska vapen skulle det vara ett hårt slag mot försvarsindustrin att förlora en så stor handelspartner..

Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård.

Inom hästvärlden har det länge pågått debatt angående ridhästars välbefinnande i samband med träning. Speciellt dressyren har fått utstå mycket kritik då kritikerna menar att hästarna tvingas genomföra rörelser i en onaturlig form. En av formerna som ofta debatteras är rollkür. Där är hästens nacke hyperflekterad och den går med nosen mot bringan, vilket många menar är stressande för hästen. Även dagens tävlingsform får ibland utstå kritik, då man på tävlingsplatser kan se hästar som uppvisar konfliktbeteenden.

Genom att implementera ett affärssystem anses organisationerna skapa goda förutsättningar för att hantera den dynamik som idag råder på marknaden. Den kritik som riktas mot leverantörer av affärssystem är dock att kunderna anser implementationen av systemet ta alldeles för lång tid och att systemen ej tillräckligt är anpassade till organisationerna. Då det råder en osäkerhet kring om en kund kan få båda behoven tillfredsställda syftar denna rapport till att utreda hur leverantörer av affärssystem eventuellt går tillväga för att hantera kombinationen av de båda behoven; snabb implementation kontra ett affärssystem anpassat till organisationen. De metoder som tillämpats för att utreda problemet är en fallstudie, litteraturstudie och intervjuer. Sammanlagt har fyra leverantörer av affärssystem involverats i utredningen.