Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203 Vt 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt.

I den här uppsatsen undersöker jag transitivitet och konstruktionsväxling. Detta gör jag genom att undersöka hur två verbgrupper (äta-verb och kontakt-verb) växlar konstruktioner, närmare bestämt argumentkonstruktioner. Konstruktionsväxlingar kan ge information om en konstruktions egenskaper, samt information om det verb som ingår i växlingarna.Traditionellt ses transitivitet ha att göra med om ett verb normalt konstrueras med objekt eller inte. I denna uppsats utgår jag istället från att transitivitet är något gradvis (jmf Hopper & Thompson 1980) där semantiska faktorer som avsikt, påverkan och aspekt spelar roll. Transitivitet i den här uppsatsen har alltså inte enbart med objektsförekomst att göra.Den teoretiska ramen för uppsatsen är Konstruktionsgrammatik.

I denna uppsats undersöks nollinstansiering av objektsargument tillverben läsa och döda. Med andra ord undersöks användning av dessaverb utan uttryckt objekt, som i Erik låg på sängen och läste ochrökning dödar.Syftet med uppsatsen är tudelat. Det ena syftet är att undersöka vilkagrammatiska konstruktioner som förekommer tillsammans med verbenläsa och döda när objekten är nollinstansierade enligt indefinitnollinstansiering (INI) och definit nollinstansiering (DNI) (Fillmore1986). Det andra syftet är att undersöka om INI och DNI är sinsemellanlika vanligt i detta material, eller om den ena typen av nollinstansieringär vanligare än den andra. Varken de samförekommandekonstruktionerna eller fördelningen mellan INI och DNI har undersöktssystematiskt och empiriskt i tidigare studier.

Denna uppsats handlar om en speciell typ av satsfläta med relativsats,nämligen satsflätor som Goda råd var det många som ville ge hans byråoch Exakt hur skadliga dessa bakteriegifter är finns det ingen som vet.Speciellt för typen är att den har ett spetsställt led som fundament i endeklarativ huvudsats, något av de existentiella verben vara eller finnassom matrisverb och expletivt det, följt av en indefinit nominalfras medrelativsats. Åtminstone till strukturen liknar den presenteringsomskrivningoch existentialsats.Uppsatsens syfte är att på basis av en korpusundersökning i PAROLEge en översiktlig beskrivning av satsflätor av den speciella typ sombeskrivits ovan. Särskild vikt läggs vid att visa vilka olika typer av ledsom kan spetsställas, och vilka informationsstrukturella funktioner dessaspetsställda led kan ha.I uppsatsen antas en konstruktionsgrammatisk syn på språket och denspeciella satsflätetypen beskrivs som en konstruktion därinformationsstrukturen är en del i funktionssidan. Olika konstituentersinformationsstatus bedöms utifrån en förenklad version av GinzburgsDialogue Gameboard (Andreasson 2007, Ginzburg u.a.).En undersökning av 134 satsflätor ur Språkbankens PAROLE-korpusavseende konstruktionens formsida visar att det spetsställda ledet kanvara en nominalfras med substantiv som huvudord, ett egennamn, ettpronomen, en bisats, en anföring eller en verbfras. I nästan hälften av defunna satsflätorna är det spetsställda ledet antingen en kvesitiv eller ennarrativ bisats.