Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Sveriges skogsindustrier genom skogsklustret. Arbetet har syftat till att effektivisera den mekaniska planteringen av skog under nordiska förhållanden. Effektiviseringen av planteringsprocessen har gjorts med fokus på reduktion av tidsödande manuell hantering för påfyllning av plantor, samt genom utveckling av en tillförlitlig process. Utförandet av dessa förbättringar har skett genom mekanisk konstruktion av ett magasin och tillhörande matare avsett för kassett-typ HIKO V93. Mekanismen hanterar kassetten som förser ett maskinellt planteringsaggregat med de plantor som kassetten innehåller.

Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.

Det finns många hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidär både varma och kalla tak väl isolerade som medför att takets utsida får en begränsaduppvärmning, främst på grund av ökad bjälklagsisolering, vilket hindrar snöavsmältning.Således kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner åt bör istället talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjälklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. Får fuktigluft stanna kvar under en längre period kan mikrobiell tillväxt ske på framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjälp av relevant litterär fakta, beräkningar och mätningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. Läsaren ska få en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och beräkningarsom ges i rapporten.

Detta examensarbete utförs i sammarbete med ett företag som tillverkar produkter i polyuretan. Syftet med en av dessa produkter är att skydda kablar mot böjande samt axiella krafter. Företaget tillverkar idag denna produkt genom att tillföra gjutmassan underifrån, vilket leder till att gjutmassan trycks upp i konstruktionen. Detta är för att luftbubblor inte ska uppstå. Företaget har dock problem när det gäller tillverkning av produkten då den innehåller mer än tre ton gjutmassa.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Sammanfattning Studiens syfte är att vidga förståelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens föreställningar om och intentioner i verksamheten visar på olika former för makt och motstånd i deras positionering som professionella. De centrala frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar, intentioner och former för makt och motstånd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framträder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhållande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande står i fokus i studien. Förutom Foucaults teorier om makt används feministisk poststrukturalism i en strävan efter multipla förståelser av såväl subjektkonstruktionens processer som ställningstaganden och övervägande angående studiens utformning och innehåll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.

Sprickor i två nya freivorbau broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. Många kunniga inom området har skrivit om problemet. De har också genomfört beräkningar och jämfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav på säkerhet som man förväntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring beräkningen av tvärkraftkapaciteten, utan någon ingående analys av sprickbreddskriterier. Därför har detta examensarbete koncentrerat sig på sprick-breddberäkningar med hjälp av BBK 94 och jämfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau broar går hand i hand med framsteg inom spännbetong och konsolutbyggnadsmetoder.

Som ett sista arbete på högskoleingenjörsutbildningen i maskinteknik på Umeå universitet så har jag sett över servicevänligheten på ett reservkraftsaggregat. Attacus Power AB har stått som värd för detta arbete och även tillhandahållit arbetsplats under utförandet.Ett reservkraftsaggregat är ofta en dieseldriven motor kopplad till en generator som alstrar ström. Denna ström kan sedan användas för att driva sjukhus eller liknande vid ett eventuellt strömavbrott.Modellen som skulle ses över heter GTC-200MSS och den är en extra tyst modell avsedd för platser som filminspelningar och liknande där ljudnivån är en viktig faktor.Det jag skulle utföra var att försöka hitta en lösning där motor och generator, med så litet ingrepp som möjligt, kunde tas ut för underhåll.Arbetet började med att olika lösningsförslag togs fram. Allt från att vicka av hela höljet, till en ny utformning av modellen. Efter att alla förslag presenterats och gåtts igenom med inblandade på företaget, så beslutades att en lösning där en truck eller liknande med hjälp av sina gafflar kunna lyfta ut motor och generator var den bästa lösningen.För att göra det enkelt för de som skulle utföra ingreppet så gjordes en enkel manual.En modell togs fram där truckens gafflar legat till grund för utförandet samt dess belastningsfall.

Mitt uppdrag var att åt Explizit (och Argentum, Explizits ägare) utveckla en Android-applikation som implementerar en del av deras bokningssystem Interbook för att låta användaren se sina anläggningar och vilka bokningar som fanns på dessa, samt utförlig information om bokningarna. Inloggning och hämtning av data (anläggningar, bokningar och så vidare) skulle genomföras mot en webtjänst. Appen utvecklades i två etapper, där den första etappen bestod av gränssnittet och kontroller för detta och den andra av kopplingen mellan klient och server.Jag kom igång med första etappen väldigt fort och det var egentligen inga större svårigheter i konstruktionen av det. Efter tre och en halv veckas arbete hade jag en någorlunda färdig variant av gränssnittet. Även om arbetet på det fortlöpte under resten av projektet, förflyttades då fokus från gränssnittet till etapp två i projektet.I andra etappen arbetade jag på kopplingen mellan klient och server.

SammanfattningExamensarbetet utförs på uppdrag av Ericsson i Kista på sektionen Interconnect som designar det interna kablaget i Radiobasstationer (RBS). På grund av den komplexa användningen som används på telekommunikationsmarknaden idag så har olika RBS:er utvecklats för kunna erbjuda varierande kapacitet och teknik. Det interna kablaget utvecklas sent i produktutvecklingsprocessen vilken medför bristfällig användarvänlighet. Målet är därför att utveckla ett system för hur kablarna skall kunna dras på liknande sätt i olika typer av RBS:er.Det finns redan enklare produkter som organiserar kablar på marknaden idag, men än så länge inget heltäckande system. En studie av de vanligaste skåpen genomförs därför för att underlätta utvecklingen av ett passande system och för att identifiera nödvändiga funktioner och krav.

För att möjliggöra demonstration av knivbyten i en flishugg behöver en visningsjigg för ändamålet konstrueras. Eftersom visningsjiggen endast kommer att tillverkas i ett exemplar inriktades arbetet mot produktutveckling för enstycksproduktion. Växande konkurrens mellan produktutvecklande företag, i kombination med att hela utvecklingskostnaden kommer bäras av endast en produkt, leder till höga krav på minskade utvecklingstider. Under arbetet utvecklades därför en arbetsmodell för att effektivisera konstruktionsarbetet. Arbetsmodellen tillämpades sedan i arbetet med att utveckla visningsjiggen.

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.           Undersökningen består metodologiskt av två delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.

Stockholm har en segregerad mediebild, där stadens olika områden skildras på väldigt olika sätt. I denna uppsats har fokuset legat på miljonprogramförorten Tensta, och att studera hur denna förort skildras i pressen. Syftet med uppsatsen har varit dels att undersöka hur förorten konstrueras i media, och dels att undersöka vad ungdomar bosatta i förorten anser om denna mediebild och sanningshalten i den. Uppsatsens huvudfråga har således varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Tensta ut, och vad anser unga tenstabor om denna rapportering? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även fyra stödfrågeställningar nyttjats: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Tensta? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Tensta? Vilken åsikt har unga tenstabor om mediebilden av Tensta och sättet området skildras på? På vilket sätt, om något, påverkas unga tenstabor av närområdets mediebild? Materialet som undersökningen baseras på är 150 artiklar om Tensta, publicerade under 2008-2009, och intervjutranskriberingar från intervjuer med fem lokala ungdomar.

Att på ett snabbt och effektivt sätt forsla bort snö från testbanor ute på sjö-isar innebär i dagens läge att väldigt stora och tunga maskiner måste användas. Problemet är att isarna inte är tillräckligt tjocka i början av säsongen. Detta gör att de effektivaste redskapen för att röja snö inte går att använda, på grund av vikten. Därför måste lätta fordon användas tillsammans med lätta slungor eller fräsar. I nuläget finns inte kravet från kunden på tillverkarna, att minimera vikten på redskapen, vilket gör att de automatiskt blir tyngre ju mer snö de kan röja undan. För att bestämma kapacitet på slungorna/fräsarna hos Track Team AB utfördes tester på befintliga slungor och resultaten dokumenterades.

Att på ett snabbt och effektivt sätt forsla bort snö från testbanor ute på sjö-isar innebär i dagens läge att väldigt stora och tunga maskiner måste användas. Problemet är att isarna inte är tillräckligt tjocka i början av säsongen. Detta gör att de effektivaste redskapen för att röja snö inte går att använda, på grund av vikten. Därför måste lätta fordon användas tillsammans med lätta slungor eller fräsar. I nuläget finns inte kravet från kunden på tillverkarna, att minimera vikten på redskapen, vilket gör att de automatiskt blir tyngre ju mer snö de kan röja undan.