Denna uppsats behandlar variation i argumentstrukturen kring verbet ge, frÄn Àldre fornsvenska till modern svenska, och vilka faktorer som kan tÀnkas ligga bakom denna variation. I uppsatsen presenteras tvÄ studier, en som behandlar variationen mellan konstruktion med dubbelobjekt och konstruktion med bundet adverbial (prepositionsfras) och en som behandlar variationen mellan neutral ordföljd (dÀr mottagaren stÄr före temat) och omvÀnd ordföljd (dÀr temat stÄr först). OmvÀnd ordföljd innefattar Àven belÀgg dÀr mottagaren Àr realiserad i form av en prepositionsfras. Det framkommer att variationen mellan de tvÄ ordföljdsalternativen varit mer eller mindre konstant över tid, medan konstruktion med bundet adverbial börjar anvÀndas under Àldre nysvensk tid och blir vanlig först under 1700-talet. Uppkomsten av konstruktion med bundet adverbial tycks ske samtidigt som dubbelobjektskonstruktionen med omvÀnd ordföljd försvinner.

Uppgiften var att ta emot och avkoda en radiosignal för tidsangivelse, DCF77. Avkodaren implementerades i en FPGA-krets frÄn ALTERA. Utvecklingen genomfördes i Quartus II-miljön med sprÄket VHDL samt en alternativ lösning dÀr mjuk processor anvÀndes. BÄde utvecklingsmiljön och sprÄken var vÀl lÀmpade för uppgiften. Ett genomgÄende problem var dock radiomottagaren ofta levererade för svag signal för att kunna avkodas korrekt.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska lÀroböcker. Det analyserade verket Àr Epos ? För gymnasieskolan frÄn 2012, som kontrasteras mot de lÀroböcker som den tidigare forskningen analyserat. UtifrÄn en modell konstruerad utifrÄn anti-eurocentriska teoretiker, sÄsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida lÀromedlet Àr att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden Àr en kvalitativ innehÄllsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Det hÀr examensarbetet gjordes för Cranab i Vindeln. Cranab tillverkar gripare för det mekaniserade skogsbruket, som anvÀnds för att samla upp och förflytta avverkat timmer. En gripare bestÄr av tvÄ huvuddelar, gripklorna samt en vagga. Vaggan Àr uppbyggd av flertalet olika delar, varav tvÄ sidoplÄtar, en höger samt en vÀnsterplÄt. SidoplÄtarna skÀrs ut i en laserskÀrprocess och bockas i en pressmaskin, för att sedan svetsas samman.

Rapporten beskriver utvecklingsarbetet av ett framdrivningssystem, baserat pÄ en egen idé, till en konceptuell motorcykel. Den huvudsakliga idén Àr att integrera motorcykelns drivlina i bakhjulet genom brukandet av ett navlöst hjul.En omfattande informationsinsamling inledde projektet. Insamlingen var i huvudsak inriktad pÄ att dissekera den traditionella fordonstekniska drivlinan, kartlÀgga ingÄende transmissionselement samt att utreda deras inbördes funktioner. TvÄ studiebesök pÄ flygvapenmuseet i Linköping genomfördes, dÀr syftet frÀmst var att fÄ en bÀttre kÀnsla för radialmotorernas fysiska dimensioner.Genom att hÄlla isÀr arbetet med Osmos-fÀlgen och drivlinan underlÀttades utvecklingsarbetet. DÀrför upprÀttades tvÄ problembestÀmningar samt en uppdelad kravspecifikation som grund för konstruktionens underfunktioner.Efter reducering av olika konstruktionslösningar för underfunktionerna, vilket frÀmst genomfördes med logiska resonemang och framdiskuterade beslut, sÄ Äterstod tvÄ snarlika förslag till lösningar inför den fortsatta vidareutvecklingen.Den slutgiltiga drivlinan Àr baserad pÄ en australiensisk radialmotor frÄn Rotec Engineering, Rotec R3600, som kombinerats med en hybridmodul frÄn den tyska tillverkaren ZF Sachs.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.

Det Àr idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnÄ effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som vÀntas medföra en kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker Àr kvalitetsförbÀttring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns mÄnga strategiska mÄl som skall uppfyllas och dessa bygger pÄ ett partnerskap dÀr mÄnga inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan bestÀllare och utvecklare och att ett dÄligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för anvÀndning i villor. Som energikÀlla anvÀnds de heta rökgaserna frÄn förbrÀnningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av Äret dÄ vÀrme- och energiförbrukningen Àr som störst i vÄrt land. Under den varma Ärstiden finns den tillgÀnglig som reservkraftverk. Tanken Àr att stirlingmotorns vÀrmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

Erosion Àr en stÀndigt pÄgÄende naturlig process som kan bli ett problem nÀr hastigheten överstiger vad som Àr hÄllbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av mÀnniskan. Erosionshastigheten och omfattning-en pÄverkas av jordens egenskaper, graden av tÀckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger pÄ erosion i vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid slÀntstabilisering.

VĂ„rt syfte Ă€r att konkretisera och analysera vad introduktionen av utslĂ€ppsrĂ€tter kommer att innebĂ€ra och belysa de eventuella oklarheter som kan uppstĂ„ inför introduktionen av utslĂ€ppsrĂ€tter.För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer, sakkunniga vid NaturvĂ„rdsverket samt tre olika fallföretag. Vi har genomfört intervjuer med personer frĂ„n Deloitte, Ernst & Young, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Gelita AB, Perstorp AB och Sydkraft AB.Dessa intervjuer har kompletterats med e-postenkĂ€ter skickade till alla de företag som tilldelats utslĂ€ppsrĂ€tter inför introduktionsperioden 2005-2007. Vi har anvĂ€nt litteratur som tar upp begreppen harmonisering, immateriella tillgĂ„ngar, revisorsrollen samt förtroendet för siffror och konstruktionen av fakta.Vi har funnit att ett antal framstĂ„ende specialister inom redovisning stĂ„r för det huvudsakliga kunskapskapitalet inom omrĂ„det utslĂ€ppsrĂ€tter. Dessa personers uttalanden etableras gĂ€rna i redovisningskretsar som fakta och refereras vidare till anvĂ€ndarna. NĂ€tverk har en ansenlig och tydlig roll för att informationen effektivt skall förmedlas vidare.

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i Àmnet matematik.DÄ goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot Àmnet, Àr det viktigt att skapa intresse ochglÀdje för att elevernas resultat ska förbÀttras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikÀmnet.Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur sÀger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gÀller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksÄgenomförts dÀr Är 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glÀdjeÀmne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nÄtts genom undersökningen stÀmmer vÀl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmÄgor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlÀrarens egenskaper. De förmÄgor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ÀrförstÄelse och tilltro till den egna förmÄgan.

Genom ett lagförtydligande som trĂ€dde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjĂ€nsterna fĂ„tt ett utökat ansvar nĂ€r det gĂ€ller att se till att ensamkommande barn fĂ„r det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjĂ€nsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. UtgĂ„ngspunkten i den hĂ€r uppsatsen Ă€r att socialtjĂ€nsten Ă€r en institution med maktposition nĂ€r det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats Ă€r att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjĂ€nsten. Jag fokuserar pĂ„ sprĂ„ket och hur det anvĂ€nds i arton barnavĂ„rdsutredningar avseende ensamkommande barn.

Denna undersökning stÀller frÄgan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar nÀrmare pÄ betydelsebÀrande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet Àr att skapa ett medvetet och kritiskt tÀnkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det Àr viktigt att förstÄ bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen nÀr den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Efter andra vÀrldskriget blev bilen tillgÀnglig för den breda folkmassan och utgjorde dÀrmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och sÀkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmÄn för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tillÀts dominera stadsbyggandet. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrÄn frÄgan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frÄgestÀllningar: - Vilka konfigurationer av urban form kÀnnetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sÀtt att resa? Metoden för studien Àr en analysmodell för urban form i förhÄllande till trafikprioritering som tillÀmpas pÄ de fyra tunnelbaneförorterna VÀllingby, SkÀrholmen, Akalla och SkarpnÀck.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lÀrare i trÀning i mÀnskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT Àr en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och förÀldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lÀrare samt nyblivna lÀrare i Sverige anser sig ha goda Àmneskunskaper men upp-lever en osÀkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstÄ i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingÄtt HRT i lÀrarutbildningen, men dÄ vi inte fann nÄgon tidigare koppling till HRT i den svenska lÀrarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lÀrare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.