Bakgrund: Allt fler företag vÀljer att pÄ ett eller annat sÀtt involvera hÀlsa i arbetet genom olika typer av hÀlsofrÀmjande insatser för att bland annat minska sjukfrÄnvaron. Det hÀlsofrÀmjande arbetet ger möjligheter att utveckla goda hÀlsorelaterade beteenden och en god hÀlsa för mÀnniskor i arbete. Genom att fler företag vÀljer att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser har diskussionen om det etiska dilemmat kommit upp till ytan.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur individer upplever trÀning pÄ arbetstid som inkrÀktande pÄ dennes privata sfÀr. Vidare syftar uppsatsen till att ge organisationer en vÀgledning i sitt arbete med trÀning pÄ arbetstid.Metod: Studien har framstÀllts i form av en fallstudie bland medarbetare i ett kommunÀgt företag med huvuduppgift att rena och hantera Kalmars vatten. Uppsatsen har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi, dÀr den kvalitativa intervjun har legat till grund för datainsamlingen.Slutsats: Studien har visat att sÄ lÀnge individer upplever att de kan pÄverka sin situation Àr deras privata sfÀr inte hotad.

Bakgrund: Ökad konkurrens och hĂ„rdare krav frĂ„n omvĂ€rlden medför att företag mĂ„ste hitta nya vĂ€gar för att överleva pĂ„ marknaden. Goda leverantörsrelationer Ă€r en möjlighet för företag att stĂ€rka sin position gentemot konkurrenter. Belöningar inom företag Ă€r vanligt förekommande för att motivera anstĂ€llda och i och med att vikten av goda leverantörsrelationer har ökat har belöningar Ă€ven blivit en möjlighet för företag uppmĂ€rksamma sina leverantörers prestationer. Syfte: Vi avser med denna uppsats att undersöka givarens avsikter med utmĂ€rkelsen ?Årets leverantör? och vilka konsekvenser utmĂ€rkelsen fĂ„r för mottagaren.

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Syftet med detta examensarbete Àr att genomföra en energi- och systemanalys av den planerade stadsdelen DjurgÄrden i Linköping. Den ska ge svar pÄ vilket uppvÀrmningssystem kombinerat med hustyp som Àr mest systemriktigt. Att bygga sÄ miljövÀnligt som möjligt för att mildra den globala uppvÀrmningen Àr i fokus för alla parter. Slutsatsen Àr att passivhus inte Àr miljövÀnligast nÀr det byggs i ett fjÀrrvÀrmenÀt med kraftvÀrme.1 Det miljövÀnligaste och förmodligen det billigaste alternativet för alla parter Àr att bygga BBR2008 hus med fjÀrrvÀrme.2Examensarbetet utreder en alternativ anslutning av passivhus till fjÀrrvÀrme. Resultatet visar att anslutningen med EPS PEX och ackumulator i ett sekundÀrnÀt lönar sig jÀmfört med en traditionell anslutning med Twin-stÄlrör i primÀrnÀt.3 Den alternativa anslutningens frÀmsta egenskap Àr minskade vÀrmeförluster med en bÀttre isolering.1 Passivhus Àr ett hus med bra och tÀt isolering som gör hela konstruktionen energisnÄl2 BBR2008 Àr hus med gÀllande energispecifikation frÄn Boverket.3 EPS PEX Àr plaströr med frigolit isolering.

Studien har gjorts mot bakgrund av den pÄgÄende diskussionen gÀllande införandet av sprutbytesverksamhet i Jönköpings lÀn och vill till den diskussionen tillföra de skilda erfarenheterna som finns i fyra olika existerande sprutbytesprogrammen i Sverige, att jÀmföra likheter och skillnader i praxis och att relatera dessa erfarenheter till deras mÄl och resurser. Trots att lagen om sprutbyte trÀdde i kraft Är 2006 Àr sprutbyte fortfarande ett kontroversiellt Àmne i Sverige. I denna omtvistade form av preventiv verksamhet finns det dock en viktig del som gör Àmnet mer relevant och det Àr de goda, sociala bieffekter som programmen medför. Dessa omnÀmns i studien som paramedicinsk vÄrd. Metoden som ligger till grund för studien Àr kvalitativa, semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handlÀggande vid Äldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handlÀggarnas berÀttelser om sitt arbete med Äldersbedömning. SÄvÀl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet Àr insamlat genom kvalitativa interviuer med Ätta handlÀggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handlÀggarna i sitt tal konstruerar Äldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande.

The aim of this thesis is to examine the fear of crime in old peoples lives. Notwithstanding that the age category is exposed to crime to a low degree, old people are experiencing a great fear of crime relative younger people. This is the paradox of fear, also recognized in gender studies. The question is how this paradox can be understood. To answer this, twelve elderly men and women have been interviewed and the reports about crime in the local newspaper, Norrköpings Tidningar, has been analyzed, through discourse analysis.The discursive construction of fear is here discussed in terms of discourses of a fearful society, and stereotypes of old age.

Bakgrund och problemformulering: Vi belyser historiskt hur en god sjuksköterska borde och bör vara, vilka dygder förutsattes samt vilka krav som stÀlls idag utifrÄn yrkets profession. VÄrdandet Àr en moralisk verksamhet dÀr moraliska frÄgestÀllningar uppstÄr och sjuksköterskor behöver moralisk kÀnslighet för att kunna fatta rÀtt beslut för patienterna. Sjuksköterskorna vill ge god vÄrd och vara goda. FörutsÀttningen för att kunna ge god vÄrd Àr bland annat en god arbetssituation. Arbetsmiljön för sjuksköterskor Àr istÀllet pÄfrestande och rapporter om sjukskrivningar visar att stressrelaterade besvÀr har ökat de sista Ären.

I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhĂ„llning i en ungdomsblĂ„sorkester ser ut och hanteras bĂ„de utifrĂ„n orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhĂ„llning och hur den tar sin form Ă€r frĂ„gor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet bestĂ„r av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer frĂ„n en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det Ă€r viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fĂ„s och visar sig i bĂ„de sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, lĂ€ger, fikastunder, repetitioner och konserter.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att kritiskt granska motivationsbegreppet och hur det anvÀnds i missbruksvÄrden. Mer specifikt var syftet att, utifrÄn en diskursanalytisk ansats, analysera hur motivationsbegreppet konstrueras lokalt pÄ tre specifika enheter i den kommunbaserade missbruksvÄrden, samt att analysera de lokala motivationsdiskursernas implikationer. Det sistnÀmnda innefattade att sÀrskilt studera hur klienter och klientkategorier konstrueras i socialarbetarnas diskussioner, hur förestÀllningar om ansvar och moral tillskrivs olika kategorier och vilka ÄtgÀrder som förknippas med olika klientkategorier samt hur dessa ÄtgÀrder legitimeras. Till sist ville jag ocksÄ utröna hur de lokala motivationsdiskurserna Àr kopplade till större institutionsöverskridande diskurser. Syftet bröts ner i tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: Vilka betydelser laddas motivationsbegreppet med? Vilka klientkategorier gÄr att urskilja i socialarbetarnas tal om motivation? Vilka lokala motivationsdiskurser gÄr att urskilja i socialarbetarnas konstruktioner av motivationsbegreppet och hur relaterar de till större diskurser? Materialet bestod av fÀltanteckningar och ljudupptagningar som inhÀmtats genom observationer av teamkonferenser, samt fokusgruppintervjuer, pÄ tre kommunala enheter som dagligen kommer i kontakt med mÀnniskor med en missbruksproblematik.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ Örebro universitet och VĂ€sterdalarnas Mekaniska Industri AB (VMI) i Malung för Ehrlund Microphones.Ehrlund Microphones tillverkar mikrofoner med sin patenterade kapsel, som bland annat bestĂ„r utav ett triangulĂ€rt membran.Under examensarbetets tid var en ny mikrofonmodell under utveckling. MĂ„let med examensarbetet var att bistĂ„ Ehrlund Microphones med utförandet av tester och mĂ€tningar, samt att komma med förslag till förbĂ€ttringar pĂ„ den nya konstruktionen.PĂ„ VMI i Malung, dĂ€r kapslarna tillverkas, finns ett mĂ€tlabb som Ă€r till för att mĂ€ta kapslarnas frekvenssvar. MĂ€tutrustningen i detta labb har installerats och konfigurerats för den mĂ€tmetod som har tagits fram för att verifiera kapslarnas frekvensgĂ„ng.Slutsatsen av undersökningen huruvida skyddsgallret pĂ„verkar mikrofonens frekvensgĂ„ng, Ă€r att den volym luft som ryms innanför skyddsgallret har större betydelse för frekvensgĂ„ngen Ă€n vad den geometriska utformningen av gallret har.Med stor sannolikhet kommer den nya transistorbaserade mikrofonmodellen att ha ett bĂ€ttre signal/brus-förhĂ„llande Ă€n vad som visas i detta arbete, eftersom testerna har utförts pĂ„ en prototyp i utvecklingsskedet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka medarbetarnas syn pÄ lÀrande genom att belysa de förutsÀttningar som skapar lÀrande i den studerade kontexten. Studien Àr förlagd pÄ en serviceenhet i förvaltningen Regionservice inom den offentliga organisationen VÀstra Götalandsregionen. En tidigare genomförd medarbetarenkÀt ligger till grund för denna studie och utifrÄn enkÀtens svar valdes en serviceenhet ut, dÄ denna enhet pÄvisade goda resultat inom kategorierna lÀrande i arbetslivet, socialt klimat och Äterkoppling. För att besvara syftet har kvalitativ metod anvÀnts och 17 stycken intervjuer har genomförts. Vi som studenter har inspirerats av en fenomenografisk ansats och det insamlade materialet har sÄledes analyserats med inspiration frÄn fenomenografins sju analyssteg.

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

Kundrelationerna i svenska B2C-företag Àr inte lika goda som de var för 60 Är sedan och de Àr inte lika goda som företagen skulle önska att de var. ForskningsfrÄgan och syftet med uppsatsen var dÀrför att förklara vad som pÄverkar svenska B2C-företags beslut att utnyttja Radio Frequency Identification (RFID) som identifieringsteknik för att personliggöra kundrelationer inom sina lojalitetsprogram. Studien utfördes som en fallstudie dÄ vi undersökte hur tvÄ stora svenska B2C-företag, IKEA Family och ICA, arbetade med lojalitetsprogram, identifieringstekniker och hur de stÀllde sig till alternativa identifieringstekniker gestaltat genom RFID. Studien utfördes med deduktiv ansats genom inledande teoriinsamling och dÀrefter genom intervjuer med en intervjuperson pÄ vardera företag. De slutsatser som sedermera kunde dras var att tillrÀcklig kunskap saknas kring RFID och dess potential, att det Àr en ekonomisk frÄga och en stor investering för företag som inte brukar vara först att ta till sig ny teknik som dessutom inte Àr standardiserad samt att det skulle kunna krÀnka kundernas integritet och dÀrmed ha motsatt effekt till lojalitetsprogrammens syfte..