Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att anvÀnda trÀstommar i byggnader med fler Àn tvÄ vÄningar. 1994 upphörde förbudet och istÀllet infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebÀr att konstruktionen enbart mÄste uppfylla vissa krav och att material dÀrefter kan vÀljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hÀnseende till brand och yttre pÄverkan, samt hur trÀ som byggnadsmaterial kan begrÀnsa den arkitektoniska utformningen. I GÀvle finns för tillfÀllet inga större flervÄningshus utformade helt och hÄllet i trÀ, dÀrför har studierna utförts i samarbete med GÀvle kommun. Examensarbetet bestÄr av en teoretisk del och en tillÀmpningsfas i vilken förslag pÄ byggnadsutformning arbetats fram, tÀnkt lokalisering för byggnaderna Àr GÀvle Strand.Dokumentationer frÄn liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att fÄ byggnader i trÀ att uppfylla de brandtekniska krav som stÀlls.

Vi lever i en medierad vÀrld dÀr vi dagligen Àr mottagare för budskap frÄn bland annat tidningar, tv och reklam. Medierna har en stor makt över vad som stÄr pÄ dagordningen och styr dÀrmed vÄra vardagliga samtalsÀmnen och tankar. Genom medierna fÄr vi som mottagare ta del av vÀrldens alla tragedier, allt frÄn sjukdomar till naturkatastrofer. MÄnga vÀljer att inte engagera sig och hjÀlporganisationerna försöker hitta nya vÀgar för att nÄ ut till publiken.Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ hur de svenska hjÀlporganisationerna Cancerfonden och Barncancerfondens reklamfilmer Àr uppbyggda för att övertyga publiken. Detta analyseras genom en retorisk och semiotisk analys av totalt sex reklamfilmer.Av analysen kunde vi se att hjÀlporganisationerna tar vara pÄ den makt som medierna har för att övertyga publiken.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys Àr gjord pÄ ett empiriskt underlag bestÄende av artiklar frÄn dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.

Är det möjligt att skapa en lanseringswebbsida för ett TV-/dataspel som bĂ„de Ă€r anvĂ€ndarvĂ€nlig och lever upp till mĂ„lgruppens förvĂ€ntningar? Med hjĂ€lp av Tommy Sundströms anvĂ€ndbarhetsteori och andra hjĂ€lpmedel ska en fiktiv lanseringssida byggas för att testas pĂ„ en mĂ„lgrupp. Först samlade jag in ett urval av spelwebbsidor som jag sedan begrĂ€nsade till tre. Dessa tre spelsidor analyserade jag utefter anvĂ€ndbarhetsteorin dĂ€r jag granskade typografin, navigationen och hastigheten. FrĂ„n denna analys och med hjĂ€lp av anvĂ€ndbarhetsteorin byggde jag sajten Bravocharlie.

Bakgrund: Mycket av den tidigare arbetsmiljöforskningen har fokuserat pÄ faktorer som bidrar till ohÀlsa inom förskolan och mindre anstrÀngningar har inriktas pÄ att försöka erhÄlla kunskaper om vad som bidrar till hÀlsa. Den hÀr studien kommer dÀrför att fokusera pÄ den salutogena arbetsmiljön inom förskolan.  Syfte: Var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av begreppet god arbetsmiljö i förskolan. Metod: Fyra förskolelÀrare och fem barnskötare frÄn en fristÄende förskola och tvÄ kommunala förskolor i Stockholms lÀn deltog. Semistrukturerande intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av fenomenografisk metod och fem beskrivningskategorier samt fjorton underteman skapades.

Det kulturella smalhetsidealet innebÀr negativa konsekvenser för individens psykologiska vÀlbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de sjÀlva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och mÀn att förhÄlla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av sjÀlvskattningsskalor mÀta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt Àtande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och mÀn (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lÀgre body-esteem, Àter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jÀmfört med mÀn.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka möjligheter skönlitteratur har i undervisningen med syftet att frÀmja en god klassrumsmiljö och motverka mobbning i en 3-5-klass. Uppsatsen lyfter fram mobbningsproblematiken och litteraturpedagogers och litteraturvetares teorier om skönlitteraturens möjligheter. MÄlet har varit att uppnÄ mitt syfte genom en egen undervisningsstrategi i vilken eleverna har deltagit och varit verksamma under en period pÄ tre veckor. Undervisningsmetoderna i klassen har bestÄtt av höglÀsning ur en skönlitterÀr bok som tar upp mobbningsproblematiken, reflektionsskrivning, drama, klassdiskussioner och vÀrderingsövningar. Mitt val har varit att anvÀnda mig av olika metoder för att samla in data för min undersökning.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.

Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iÀmnet tycks oÀndligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhÄllaoss till. Att lÀra sig nÄgot om ledarskapets villkor tycks sÄledes vara intressant för mÄngaav oss.Företagsledaren som person Àgnas stor uppmÀrksamhet i media, och tenderar dÄ attantingen beskrivas som superhjÀlte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det offentliga rummet till endominerande arena nÀr det gÀller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats pÄ företagenshemsidor dÀr VD vÀljer att tala till oss, nÀrmare bestÀmt under vinjetten ?VD har ordet?.Som företagets frÀmsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch dÄ företagens hemsida Àr en intressant del av det offentliga rummet blev detta mittval av ?arena?.Det jag ville ta reda pÄ i min studie var hur företeelsen ?VD har ordet? konstrueras ochvad denna konstruktion kan sÀga oss om ledarskapet idag.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av kartlÀggning för att se och bedöma elevers lÀsutveckling. Vidare ville vi utifrÄn det försöka ta reda pÄ hur de ser pÄ arbetet med kartlÀggning i verksamheten.Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som besvarades av 57 respondenter. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgor: I vilken grad anvÀnder sig lÀrare av kartlÀggning? PÄ vilket sÀtt sker kartlÀggningen? Varför kartlÀgger lÀrare elever? samt vad lÀgger lÀrare vikt vid nÀr de kartlÀgger elever?Resultatet visade att samtliga 57 respondenter anvÀnde sig av kartlÀggning i nÄgon form för att se och bedöma elevers lÀsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gÄnger per termin och att LUS (LÀsutvecklingsschema) var det kartlÀggningsmaterial som de anvÀnde sig av i störst utstrÀckning.

Division med brÄk Àr ett av de omrÄden av skolans matematiska innehÄll som bÄde elever och lÀrare har svÄ-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lÀrares svÄrigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhÄllningssÀtt till de lösningsmetoder som anvÀnds vid division med brÄk. Detta, i kombination med att lÀrare har svÄrt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sÄdana typer av uppgifter, pÄverkar Àven lÀrares undervisning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenska högstadielÀrares Àmneskunskaper och pedagogiska Àm-neskunskaper om division med brÄk. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka vanliga Àmneskun-skaper och specialiserade Àmneskunskaper lÀrare visar samt vilka pedagogiska Àmneskunskaper om under-visning och pedagogiska Àmneskunskaper om elever lÀrare visar om division med brÄk.Fem matematiklÀrare i Ärskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, dÀr de bÄde fick berÀkna uppgifter med division med brÄk samt beskriva hur de sjÀlva resonerar kring sin undervisning, elevers svÄrigheter och in-troduktion av division med brÄk. I intervjuerna framkom att lÀrarna generellt visade prov pÄ bÄde goda Àm-neskunskaper och goda pedagogiska Àmneskunskaper..

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.

Studien undersöker om huruvida Lindberg och Graléns tvistmetod Àr möjlig att vidareutveckla och tillÀmpa vid mÀtning av friktionskraft fiber mot fiber med en dragprovare. Extrautrustning har konstruerats och monteras i anslutning till dragprovarens klÀmmor, dÄ uppnÄs önskad geometri för tvistmetoden. Friktions- koefficienten berÀknas med avstamp frÄn en given formel. Material som undersöks Àr Polyamid 6.6 (PA 6.6) samt Polytetrafluoreten (PTFE). Testmetoden har optimerats genom försök dÀr tvistantal, pÄlagd last och fiber- diameter har varierats vid ett konstant avstÄnd mellan dragprovarens klÀmmor.