Bakgrund: Mycket av den tidigare arbetsmiljöforskningen har fokuserat pÄ faktorer som bidrar till ohÀlsa inom förskolan och mindre anstrÀngningar har inriktas pÄ att försöka erhÄlla kunskaper om vad som bidrar till hÀlsa. Den hÀr studien kommer dÀrför att fokusera pÄ den salutogena arbetsmiljön inom förskolan.  Syfte: Var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av begreppet god arbetsmiljö i förskolan. Metod: Fyra förskolelÀrare och fem barnskötare frÄn en fristÄende förskola och tvÄ kommunala förskolor i Stockholms lÀn deltog. Semistrukturerande intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av fenomenografisk metod och fem beskrivningskategorier samt fjorton underteman skapades.

Det kulturella smalhetsidealet innebÀr negativa konsekvenser för individens psykologiska vÀlbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de sjÀlva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och mÀn att förhÄlla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av sjÀlvskattningsskalor mÀta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt Àtande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och mÀn (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lÀgre body-esteem, Àter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jÀmfört med mÀn.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka möjligheter skönlitteratur har i undervisningen med syftet att frÀmja en god klassrumsmiljö och motverka mobbning i en 3-5-klass. Uppsatsen lyfter fram mobbningsproblematiken och litteraturpedagogers och litteraturvetares teorier om skönlitteraturens möjligheter. MÄlet har varit att uppnÄ mitt syfte genom en egen undervisningsstrategi i vilken eleverna har deltagit och varit verksamma under en period pÄ tre veckor. Undervisningsmetoderna i klassen har bestÄtt av höglÀsning ur en skönlitterÀr bok som tar upp mobbningsproblematiken, reflektionsskrivning, drama, klassdiskussioner och vÀrderingsövningar. Mitt val har varit att anvÀnda mig av olika metoder för att samla in data för min undersökning.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.

Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iÀmnet tycks oÀndligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhÄllaoss till. Att lÀra sig nÄgot om ledarskapets villkor tycks sÄledes vara intressant för mÄngaav oss.Företagsledaren som person Àgnas stor uppmÀrksamhet i media, och tenderar dÄ attantingen beskrivas som superhjÀlte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det offentliga rummet till endominerande arena nÀr det gÀller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats pÄ företagenshemsidor dÀr VD vÀljer att tala till oss, nÀrmare bestÀmt under vinjetten ?VD har ordet?.Som företagets frÀmsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch dÄ företagens hemsida Àr en intressant del av det offentliga rummet blev detta mittval av ?arena?.Det jag ville ta reda pÄ i min studie var hur företeelsen ?VD har ordet? konstrueras ochvad denna konstruktion kan sÀga oss om ledarskapet idag.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av kartlÀggning för att se och bedöma elevers lÀsutveckling. Vidare ville vi utifrÄn det försöka ta reda pÄ hur de ser pÄ arbetet med kartlÀggning i verksamheten.Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som besvarades av 57 respondenter. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgor: I vilken grad anvÀnder sig lÀrare av kartlÀggning? PÄ vilket sÀtt sker kartlÀggningen? Varför kartlÀgger lÀrare elever? samt vad lÀgger lÀrare vikt vid nÀr de kartlÀgger elever?Resultatet visade att samtliga 57 respondenter anvÀnde sig av kartlÀggning i nÄgon form för att se och bedöma elevers lÀsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gÄnger per termin och att LUS (LÀsutvecklingsschema) var det kartlÀggningsmaterial som de anvÀnde sig av i störst utstrÀckning.

Division med brÄk Àr ett av de omrÄden av skolans matematiska innehÄll som bÄde elever och lÀrare har svÄ-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lÀrares svÄrigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhÄllningssÀtt till de lösningsmetoder som anvÀnds vid division med brÄk. Detta, i kombination med att lÀrare har svÄrt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sÄdana typer av uppgifter, pÄverkar Àven lÀrares undervisning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenska högstadielÀrares Àmneskunskaper och pedagogiska Àm-neskunskaper om division med brÄk. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka vanliga Àmneskun-skaper och specialiserade Àmneskunskaper lÀrare visar samt vilka pedagogiska Àmneskunskaper om under-visning och pedagogiska Àmneskunskaper om elever lÀrare visar om division med brÄk.Fem matematiklÀrare i Ärskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, dÀr de bÄde fick berÀkna uppgifter med division med brÄk samt beskriva hur de sjÀlva resonerar kring sin undervisning, elevers svÄrigheter och in-troduktion av division med brÄk. I intervjuerna framkom att lÀrarna generellt visade prov pÄ bÄde goda Àm-neskunskaper och goda pedagogiska Àmneskunskaper..

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.

Studien undersöker om huruvida Lindberg och Graléns tvistmetod Àr möjlig att vidareutveckla och tillÀmpa vid mÀtning av friktionskraft fiber mot fiber med en dragprovare. Extrautrustning har konstruerats och monteras i anslutning till dragprovarens klÀmmor, dÄ uppnÄs önskad geometri för tvistmetoden. Friktions- koefficienten berÀknas med avstamp frÄn en given formel. Material som undersöks Àr Polyamid 6.6 (PA 6.6) samt Polytetrafluoreten (PTFE). Testmetoden har optimerats genom försök dÀr tvistantal, pÄlagd last och fiber- diameter har varierats vid ett konstant avstÄnd mellan dragprovarens klÀmmor.

Bakgrund: I dagslÀget lever cirka 33 miljoner individer med HIV-infektion i vÀrlden, och hÀr i Sverige blir detta en allt större patientgrupp. HIV Àr en kronisk sjukdom och att drabbas innebÀr ofta en stor kris för patienten och de behöver sÄledes stort stöd och förstÄelse frÄn sjukvÄrdspersonal. Syfte: Att beskriva HIV och AIDS-patienters upplevelser av vÄrdrelationer. Metod: En systematisk litteraturstudie som grundar sig pÄ Ätta vetenskapliga artiklar som efter analys ledde fram till tvÄ huvudkategorier. Resultat: De tvÄ huvudkategorierna var Lidande och Den goda vÄrdrelationen med tillhörande underkategorier.

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Demenssjukdomen tillhör en av vÄra stora folksjukdomar och Àr ett samlingsnamn pÄ sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi Àr övergripande för demenssjukdomar. VÄrdrelationen mellan vÄrdare och personer med demens Àr dÀrför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kÀnnetecknar en god vÄrdrelation mellan vÄrdare och personer med demenssjukdom pÄ vÄrdboende. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie dÀr kvalitativa studier sammanstÀllts.

Sammanfattning Cybercoms testcenter i Malmö testar Sony mobiler och utför Android CTS- och GTS-tester. Innan testningen av mobilerna mÄste testpersonalen konfigurera mobilerna för att testningen skall kunna utföras pÄ ett korrekt sÀtt. Genomförandet av dessa konfigureringar Àr tidskrÀvande eftersom de görs manuellt. Denna rapport beskriver konstruktionen av en tidseffektiv testinstÀllning för Sony mobiltelefoner avsett för internt bruk av företaget Cybercom. TestinstÀllningen bestÄr huvudsakligen av en Android-applikation som installeras pÄ mobilen som skall testas med hjÀlp av en NFC-tagg. Med applikationen kan testarna automatisera ungefÀr hÀlften av konfigureringarna som mÄste göras. Resterande konfigureringar Àr fortfarande manuella, men betydligt lÀttare att utföra med applikationen.