Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lÀrare och elev samt om eleverna upplever att lÀrare-elevrelationen har nÄgon inverkan pÄ deras motivation till lÀrande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som gÄr det sista Äret pÄ gymnasiet. Valet av metod baseras pÄ mÄlsÀttningen att fÄ en djupare förstÄelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lÀrare-elevrelationer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lÀrar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna Àr eniga om att goda relationer mellan dem och deras lÀrare pÄverkar deras lÀrandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna frÀmst vill ha lÀrare som Àr personliga, engagerade och förstÄende sÄ att en god relation mellan parterna kan utvecklas.

Every year, approximately 17 500 drunk drivers are sued in Sweden. Of these, only 10 percent are women. The women are therefore considered a minority. In this study, I have taken interest in how the female drunk driver is constructed implemented by the probation service. By using critical discourse analysis I have found that the woman in these investigations is contributed the role of a deviant in two senses.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Randowo, Linnea och Sjöbeck, Emelie (2013) Skolans vÀrld i skönlitterÀra barnböcker Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Detta arbete Àr en studie om hur förskolan samt skolan gestaltas i skönlitterÀra barnböcker. Undersökningen har gjorts genom att lÀsa och analysera tjugoen skönlitterÀra barnböcker. Resultatet har visat pÄ hur den goda gentemot den mindre goda skolan och förskolan, lÀrare samt elever framtrÀder i de olika böckerna. Detta presenteras i kapitel fem, ?Resultat, analys och teoretisk tolkning?.

Detta examensarbeta behandlar konstruktionen av ett hÀvstÄngsdrivet system för manuella rullstolar. Systemet innefattar drivning, vÀxlar, broms, bakÄtrullningsspÀrr och andra detaljer. Arbetet har skett pÄ uppdrag av Peter Almstedt pÄ AddMobility i syfte att utveckla en produkt som underlÀttar förflyttning, manövrering och minskar den fysiska anstrÀngningen för rullstolsbrukaren. Arbetet har bedrivits enligt en viss produktutvecklingsprocess som kan delas upp i fem faser: informationsinsamling, produktbeskrivning, konceptdesign, detaljkonstruktion och slutligen diskussion. Under denna process utarbetades en konstruktion för det nÀmnda systemet fram.

Studiens syfte Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lÀrare och elever. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr Ätta gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar pÄ att lÀrare anser att relationen till elever Àr viktig pÄ gymnasienivÄ. De lÀgger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lÀrare ser pÄ och anvÀnder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsÀttningar för undervisning och lÀrande.

SammanfattningStudien initierades av att det Àr mÄnga elever i dagens grundskola som inte uppnÄr mÄlen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien Àr att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte nÄr mÄlen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna Àr utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslÀrare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivÄ. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar Ät att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god sjÀlvkÀnsla och bra hjÀlpmedel Àr framgÄngsfaktorer som enligt respondenterna leder till att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd nÄr grundskolans kunskapsmÄl i svenska..

Detta arbete Àr en studie av hur motivation pÄverkar individens inlÀrning. LÀr vi oss bÀttre om vi Àr motiverade? Kan man motiveras under en utbildning och nÄ lika goda resultat som om man hade varit motiverad vid utbildningens början? Detta Àr nÄgra av de frÄgor som jag stÀllt mig inför min undersökning om motivationens pÄverkan pÄ inlÀrningen.Undersökningen av problemet har skett med en kvalitativ intervju med bestÀmda frÄgor. I denna undersökning har jag utgÄtt frÄn de faktorer som pÄverkar motivation - vilja, delaktighet, tilltro, sjÀlvförtroende, information och kunskap samt trygghet. Med dessa faktorer som utgÄngspunkt har jag stÀllt frÄgor för att reda ut hur stor betydelse individens motivation har för det han/hon lÀr sig.Resultatet av min undersökning visar att motivationen har betydelse för vÄr inlÀrning.

The purpose with this study is to examine and analyze the eldercare staffs conceptions and perceptions about the construction of ethnicity and aging, in Swedish eldercare, to illustrate the process of othering. The authors interviewed eight people who work in the eldercare by using a vignette. We have analyzed our result from the interviews through several theories and earlier research pertinent to the subject. The study has shown that eldercare staff through their conceptions and perceptions unconscious been conducive to make and recompose constructions of ethnicity and elder. The constructions of ethnicity and elder can be conductive to processes of othering..

Bakgrund: Ett behov av mÀnniskovÀnligt omhÀndertagande krÀvs inom intensivvÄrdens speciella omgivning. I alla möten reagerar individer pÄ vrandra. Det bemötande anhöriga fÄr pÄverkar dem och deras förmÄga att klara av en krissituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet med intensivvÄrden utifrÄn ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ tolv studier varav fem med kvalitativ forskningsansats och fyra med kvantitativ ansats, samt tre med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Examensarbetet gjordes i samarbete med Maria Westerlind AB och mÄlsÀttningen var att ta fram femton modeller inför vÄren 2011, varav tre har valts ut för nÀrmare analys. Konstruktionerna gjordes i Lectras programvara Modaris, dels frÄn fÀrdiga modeller, dels frÄn befintliga grunder. Rapporten beskriver tillvÀgagÄngssÀttet för konstruktionen av de tre utvalda modellerna och redovisar resultaten av de förstaprover som sytts upp baserat pÄ dessa konstruktioner. UtifrÄn detta har en jÀmförelse gjorts mellan för- och nackdelar för de olika tillvÀgagÄngssÀtten och slutsatsen blir att det Àr svÄrt att föredra det ena före det andra eftersom tillvÀgagÄngssÀttet bör vÀljas baserat pÄ modellen som skall konstrueras men att upprÀttandet av ett bibliotek med konstruktionsunderlag skulle kunna vara anvÀndbart i framtiden..

Detta examensarbete Àr utfört i samarbete mellan Centrum för högpresterande stÄl (CHS) pÄ LuleÄ tekniska universitet samt Scancon Industrimontage AB. Syftet med arbetet har varit att konstruera en portabel bro för fyrhjulingar som kan tillverkas av Scancon i deras verkstad med befintliga maskiner. Arbetet innefattar hela kedjan i en produktutveckling med start i behovsanalys och idégenerering och slut i en fÀrdig produkt redo för serietillverkning. Under konstruktionen har Siemens NX6 anvÀnds för modellering samt LS-DYNA för hÄllfasthetsanalyser. Projektet resulterade i en teleskopisk brobalk tillverkad i 1 mm tjock höghÄllfast plÄt.

Detta arbete har utförts pÄ deltid under perioden juni 2009 ? maj 2010 pÄ uppdrag av Monoflex Nordic AB i Hallstahammar. Företaget konstruerar, producerar och sÀljer dragkrokar till personbilar och lÀtta lastbilar. Uppgiften bestod initialt i att studera eventuella fördelar och nackdelar hos ett byte av materialkvalitet frÄn stÄlet SR235JRG2 till S355JR i dragbalken hos en personbilsdragkrok och dess laserskurna delar. Resultatet av denna studie kommer att utgöra en del av beslutsunderlaget för kommande konstruktionsarbete hos företaget. DÄ det pÄ företaget under detta arbetes gÄng Àven vÀcktes ett intresse för att dels utvÀrdera vad anvÀndning av pulverfylld rörtrÄd istÀllet för solid svetstrÄd skulle fÄ för betydelse för hÄllfastheten i en konstruktion, men ocksÄ för att se om en robotsvetsad prototyp klarade utmattningsprovet bÀttre Àn en manuellt svetsad prototyp, har denna studie utökats till att omfatta Àven det. Försöken som har gjorts grundar sig pÄ att en specifik dragkrokskonstruktion inte blev godkÀnd förrÀn efter tretton omkonstruktioner och dÀrpÄ följande utmattningsprover.

Övervikt och fetma beror frĂ€mst pĂ„ dĂ„liga kost- och motionsvanor, vanor som grundlĂ€ggs i tidig Ă„lder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn gĂ„r i förskolan och spenderar mycket av sin tid dĂ€r, Ă€ter de Ă€ven mĂ„nga av dagens mĂ„ltider i förskolan. Detta innebĂ€r att förskolan har en betydelsefull roll nĂ€r det gĂ€ller att skapa goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var Ă€ven att se hur pedagogerna sĂ„g pĂ„ sin egen roll för att frĂ€mja goda kostvanor hos barnen. Den metod som anvĂ€ndes var kvantitativ genom enkĂ€ter som delades ut till trettiofyra pedagoger pĂ„ fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhÄllandet mellan innehÄllet i tre lÀroböckerna i historia med styrdokumenten gÀllande för kursen Historia 1b. För att göra denna jÀmförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förstÄelse för historieÀmnet. Jag har ocksÄ undersökt hur styrdokument och lÀromedel skapas, detta för att pÄvisa vilka faktorer, andra Àn styrdokumentens krav, som spelar in nÀr lÀromedelsförfattare skriver sina böcker. De frÄgor som jag valt att arbete utifrÄn Àr dessa;Hur ser lÀromedlens innehÄll ut i jÀmförelse med kursplanens och dess mÄl?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i lÀromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats Àn andra? Sker detta i överensstÀmmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förstÄelse för historieÀmnet och nÄ de mÄl som kursplanen sÀtter upp enbart genom att studera lÀroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och lÀromedel? För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad pÄ en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (frÀmst) textanalytiska metoder som gÄtt ut pÄ att tolka materialet ur bÄde ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) lÀromedlens innehÄll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mÄl, och att vissa aspekter av dessa krav och mÄl erhÄller mer fokus Àn andra i lÀroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lÀrobokstraditionen Àn de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förstÄelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck pÄ flera olika sÀtt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av lÀromedel och styrdokument, bland dessa mÀrks tydligast olika politiska klimat, samhÀllsdebatt, nationella riktlinjer och frÀmst lÀrobokstraditionen..