Sökresultat:
322 Uppsatser om Konstruerade sprćk - Sida 21 av 22
Teorin som omgÀrdar den "fula kriminologin" : ? Cultural criminology, en introduktion.
ABSTRACTTitel: Teorin som omgÀrdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion.Författare: Johanna SundquistNyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhÀlle. Dagens medialandskap Àr grundad i det skriftbaserade samhÀllet och har dÀrför stora möjligheter till samhÀllskritik. Vi som mediakonsumenter har ocksÄ idag större möjlighet att kritisera media men ocksÄ att kritisera via media Àn tidigare. Dagens samhÀlle genomsyras ocksÄ av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mÄtt (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, pÄ Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sÄdan uppmÀrksamhet i media (Jewkes, 2004:141).
SkattemÀssiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K3
Ă
r 2004 pÄbörjade BokföringsnÀmnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebÀr att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 dÀr var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall ocksÄ enligt BFN tillÀmpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det pÄ vissa stÀllen hÀnvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska berÀknas enligt bokföringsmÀssiga grunder, detta framgÄr av 14 kap.
Modellering av tvÀrsnitt i betongbro med avseende pÄ egenskaper som platta och balk
Examensarbetet behandlar ett brotvĂ€rsnitt som inte entydigt kan betraktas som ett balktvĂ€rsnitt eller plattvĂ€rsnitt. Med de mĂ„ttdefinitioner som anvĂ€nds vid broprojektering ska en plattkonstruktion ha en bredd som Ă€r fem gĂ„nger höjden, annars ska konstruktionen ses som en balk dĂ€r Ă€ven balkens lĂ€ngd definieras att vara större Ă€n tre gĂ„nger höjden. BrotvĂ€rsnittet som studeras i detta examensarbete kan alltsĂ„ definieras bĂ„de som ett plattvĂ€rsnitt och som ett balktvĂ€rsnitt. MĂ„let med arbetet Ă€r att undersöka om det Ă€r möjligt att finna en metod att konstruera denna typ av tvĂ€rsnitt som befinner sig i grĂ€nslandet mellan tvĂ„ definitioner. Skillnaderna mellan en plattas och en balks verkningssĂ€tt ligger i att plattan antas bĂ€ra last i tvĂ„ riktningar medan en balk enbart bĂ€r last i en riktning.Examensarbetet Ă€r genomfört i sammarbete med WSP Bro- och vattenbyggnad i Ărebro, som konstruerade en bro med just detta tvĂ€rsnitt.
Ledarskap i tiden : En studie av öppna ledarskapsutbildningar
SammanfattningKonsulter utbildar ledare inom ledarskap. Ăppna ledarskapsutbildningar vĂ€nder sig frĂ€mst till nyblivna ledare, vars kunskaper inom Ă€mnet mĂ„nga gĂ„nger Ă€r vagt. Vad som tas upp i dessa utbildningar, formar ledare och dĂ€rmed organisationer.Moderna företag behöver moderna ledare. Strömningar i samhĂ€llet medför en ökad medvetenhet bland kunderna om organisationers image. Det Ă€r viktigt för dagens ledare att anpassa sig till det som sker i samhĂ€llet.Syftet med uppsatsen Ă€r att identifiera vilka faktorer som pĂ„verkar utformningen av öppna ledarskapsutbildningar.
Missbruksdoktrinen : - och huruvida EG-domstolens praxis rörande missbruk av EG-rÀtten Äterspeglar en allmÀn princip
I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.
Traineeprogram-din vÀg till framgÄng : En jÀmförande studie mellan traineedeltagare och traditionellt anstÀllda
Sammanfattning Ăkade pensionsavgĂ„ngar bland 40-talister och fĂ€rre yrkesverksamma 70 ? och 80 ? talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sĂ€tt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anstĂ€llning. Vi Ă€r intresserade av att studera om det gĂ„r att urskilja nĂ„gra skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader gĂ„r det att urskilja mellan traineeanstĂ€llda och traditionellt anstĂ€llda samt hur pĂ„verkar dessa karriĂ€ren? Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften:KartlĂ€gga egenskaper som karaktĂ€riserar traineer och traditionellt anstĂ€llda.Undersöka skillnader i förvĂ€ntningar mellan traineer och traditionellt anstĂ€llda.
Insamling, rening och anvÀndning av vatten i den hÄllbara hemtrÀdgÄrden.
Utan vatten inget liv. MÀnniskor Àr beroende av rent vatten för sin överlevnad. I mÄnga lÀnder orsakar idag bristen pÄ rent vatten sjukdomar och för tidig död. VÀrldens problem med sötvatten i form av brist och svÄra föroreningar orsakade av mÀnniskan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och Àndrade levnadssÀtt pÄverkar.
Psykosocial arbetsmiljö eller syn pÄ arbete - Höna eller Àgg i sjukfrÄnvaro?: En studie av tvÄ kommunala Àldreboenden
TvÄ arbetsplatser inom Àldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkÀt. BÄda arbetsplatserna hade en hög sjukfrÄnvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anstÀlld och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrÄnvaro hade 61 anstÀllda och den andra hade 48 anstÀlldaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrÄnvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn pÄ arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn pÄ arbete oftare blir sjukskrivna dÄ den psykosociala arbetsmiljön Àr dÄlig.
MassivtrÀbyggnation i Karlstad : Fokus pÄ flervÄnings bostadshus
NÀr en konstruktion byggs pÄ det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan Ästadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nÄ upp till sin ursprungliga nivÄ och dÀrmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas pÄ olika sÀtt, dÀr rapporten beaktar tvÄ olika sÀtt att motverka hydraulisk bottenupptryckning pÄ: genom en bottenplatta som Àr tyngre Àn grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmÀrksamma och sammanstÀlla projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hÀnsyn till ovan nÀmnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att Ästadkomma kunskapsÄterföring av de problem som uppstÄtt i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport dÀr de berörda projekten sammanstÀlls ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hÀnseende till bottenplattans tjocklek och dess bÀrförmÄga mot genomstansning för olika förankringstyper.
Dimensionering och utförande av bottenplattor utsatta för upptryck
NÀr en konstruktion byggs pÄ det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan Ästadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nÄ upp till sin ursprungliga nivÄ och dÀrmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas pÄ olika sÀtt, dÀr rapporten beaktar tvÄ olika sÀtt att motverka hydraulisk bottenupptryckning pÄ: genom en bottenplatta som Àr tyngre Àn grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmÀrksamma och sammanstÀlla projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hÀnsyn till ovan nÀmnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att Ästadkomma kunskapsÄterföring av de problem som uppstÄtt i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport dÀr de berörda projekten sammanstÀlls ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hÀnseende till bottenplattans tjocklek och dess bÀrförmÄga mot genomstansning för olika förankringstyper.
Gated Communities : En studie om dess förekomst och förutsÀttningar i det svenska samhÀllet
Uppsatsens fokus ligger pÄ att undersöka hur förutsÀttningarna ser ut för att etablera Gated Communities i det svenska samhÀllet. Ett Gated Community Àr ett inhÀgnat bostadsomrÄde dÀr traditionellt offentliga rum privatiseras och allmÀnhetens tilltrÀde begrÀnsas. Sedan 1980-talet har antalet Gated Communities vÀrlden över ökat explosionsartat. Koncentrationen Àr framförallt hög i USA, Latinamerika och Sydafrika men förekommer i de flesta stÀder i vÀrlden idag.För att söka reda pÄ förutsÀttningarna för att etablera bostadsformen i det svenska samhÀllet studeras först fyra för denna uppsats konstruerade arketyper ur det svenska samhÀllet dÀr exempelomrÄden granskas utifrÄn estetiska, juridiska och sociala egenskaper. Uppsatsen Àr uppbyggd kring en forskningsdesign med tvÄ fallstudier.
Lena Cronqvists Flicka i Balja : En undersökning av hur skulpturens placering pÄverkar receptionen
Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen Àr placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet Àr att undersöka hur receptionen av skulpturen pÄverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks ocksÄ i relation till den konkreta nÀrmiljön.
Den goda platsen : om varför vi tycker mer om vissa platser Àn andra
How can manÂŽs place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.
En studie i hur kunskap om köpbeslutsprocessen kan vara fördelaktig vid marknadsutvidgning-i den medicintekniska branschen.
NÀr ett företag vill expandera till en ny marknad med bibehÄllet tjÀnsteutbud, skriver Ansoff (1957) att mÄnga företag lÀgger för stor tyngdpunkt pÄ detta samt att det ofta resulterar i dÄliga resultat. Han skriver vidare att marknadsutvidgning innebÀr vissa specifika problem som innefattar avbrott i gamla tillvÀgagÄngssÀtt och att företag tvingas in pÄ ny outforskad mark. Marknadsutvidgning Àr ett strategiskt steg som ett företag kan ta mot en framtida expansion. (Ansoff 1957)Olika författare (Kotler et al 2002 och Lindquist & Sirgy 2003) argumenterar att professionella inköp tar lÄng tid, Àr komplexa, att mÄnga personer Àr involverade och att de bygger pÄ lÄnga relationer. Det finner sig intressant att undersöka om köpbeslutsprocessen verkligen ser ut sÄ hÀr i ett av samhÀllets mest anvÀnda omrÄden, nÀmligen inom IT.
Nyhetsteamet och videoreportern ? en objektiv journalist och en kreativ fotograf: en studie om hur nyhetsteamet och videoreportern betecknar verkligheten med hjÀlp av olika tekniker vid nyhetsinhÀmtningen ute pÄ fÀltet och hur det pÄverkar uppbyggnaden av
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern anvÀnder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker nÀr de jobbar med insamlandet av material ute pÄ fÀltet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det Àr min Äsikt att nyheter Àr konstruerade efter strama ramverk som berÀttar hur nyheter ska se ut och utifrÄn dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det Àr med hÀnsyn till att jag sjÀlv har jobbat pÄ tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att lÀsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestÀmde jag mig för att göra en observationsstudie pÄ TV4 VÀrmland för att ytterligare öka min förstÄelse för nyhetsarbetet och för att fÄ chansen att följa med ut pÄ reportage utan att sjÀlv vara delaktig i produktionen.