Detta examensarbete behandlar operatörsgränssnitt som har konstruerats av ingenjörer på ABB Atom. De operatörer som skall arbeta med dessa operatörsgränssnitt har intervjuats i en undersökning för att undersöka den visuella presentationen genom bildelement, färg och text. Mentala modeller har studerats för att avgöra hur väl konstruerade operatörsgränssnitten är. Resultaten visar att undersökandet av mentala modeller är ett utmärkt verktyg för att undersöka och ta reda på hur man kan förbättra operatörsgränssnitten..

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att granska den produktion av fyrar som bedrevs i Jävre-Sandholmen mellan åren 1957-1987. Som bakgrund i uppsatsen återfinns en omfattande, om än översiktlig, historisk beskrivning över sjöfart, navigering och fyrväsende ur både svenskt och internationellt perspektiv. Uppsatsen bygger på studier av litteratur samt en intervju med en före detta arbetsledare vid fyrfabriken i Jävre. En slutsats som har dragits är att det var ett flertal samverkande orsaker som ledde fram till att 27 fyrar kom att produceras i Jävre. En av dessa orsaker var att Arbetsmarknadsstyrelsen skapade beredskapsarbeten som en följd av arbetslöshet i regionen.

Denna studie undersökte representativiteten avseende nämndemännens i Linköpings tingsrätts domsaga demografi; nämndemäns attityder till rättsliga frågor; samt om dessa nämndemäns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rättsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nämndemäns autonoma beslut respektive hur rättens enade beslut fattas under överläggningar. Resultaten visade att nämndemän inte var representativa för allmänheten avseende ålder eller emotionellt relaterade attityder till rättsliga frågor, men att varken ålder eller attityder till rättsliga frågor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rättsfall. Inflytande över nämndemännens beslut går att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom området rättsprocessens psykologi diskuteras..

Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi.

Med Köpenhamnsskolans säkerhetiseringprocess som analysverktyg kan man tolka institutionaliserandet av apartheidpolicyn som en följd av att rasfrågan i Sydafrika under tiden efter andra världskriget säkerhetiserades. Den vita identiteten formades, med ett postmodernistiskt perspektiv, i och med denna process. Den samtida politiska diskursens konstruerade föreställningar om ?vi? och ?dem? blev en förutsättning för samhällets uppfattning om apartheidsystemets legitimitet. I och med apartheidregimens fall reverserades emellertid rasfrågan i säkerhetiseringsprocessen och introduceras åter som politisk fråga.

Det är inte lätt att kunna definiera begreppet äldre, det finns yngre äldre och äldre äldre. Det beror helt enkelt på vem man jämför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats är att få bredare förståelse för hur de äldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhället. Jag utgår ifrån socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan människor, dvs. våra uppfattningar om verkligheten är socialt konstruerade.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

BakgrundMusikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund.

Detta examensarbete omfattar generering samt vidareutveckling av koncept av en infästning för ett muckhanteringssystem på en tunnelborrningsmaskin. Maskinen, som går under arbetsnamnet Mobile miner, utvecklas av Atlas Copco tillsammans med bland andra konsultföretaget Svea Teknik AB. Examensarbetet genomförs parallellt med slutskedet av det verkliga utvecklingsprojektet och kan eventuellt komma att inkluderas. Examensarbetet har föregåtts av utvecklingen av tunnelborrningsmaskinen och dess främre muckhanteringssystem som består av en ramp (apron) och en kedjetransportör. Systemets uppgift är att samla upp och transportera bort den bergskross (muck) som genereras vid själva borringreppet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) ? sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar.

Syftet med uppsatsen är att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt våld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en närstudie av hur våldet gestaltas och vad av våldet som kommuniceras mellan roman och film, är min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller våldsförhärligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte går att bortse från kontext och kulturell diskurs och att det sätt man talade om framförallt filmen när den hade premiär, präglade synen på den som våldsförhärligande. Undersökningen visar dock att den litterära textens tekniker och konstruerade språk skapar distans till våldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnärligt formspråk förmår skapa en förståelse för våldet som en kritik mot det våld som en inte förmår distansera sig till..

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner.I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå.Resultaten visade att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att samer är underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter.

I uppsatsen analyseras de två karaktärerna Harry Haller och Hermine, från Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjälp av Judith Butlers queerteori. Karaktärernas förhållande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sätts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktärerna, analyseras det också i sig självt med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion..

Syftet med belöningssystem är att skapa förutsättningar för att alla inom organisationen skall arbeta gentemot de av organisationen uppsatta målen. För att detta skall uppnås är det viktigt för organisationen att skapa tillfredsställande incitament för medarbetarna. Organisationen bör för att lyckas med sitt belöningssystem på förhand veta hur detta skall vara utformat gällande vem som skall belönas, vad som skall belönas samt hur dessa belöningar bör vara konstruerade. Syftet med denna uppsats är att belysa problematiken företag ställs inför vid utformningen av ett belöningssystem. Vi har i uppsatsen valt att utifrån organisationens perspektiv beskriva hur organisationen på bästa sätt kan arbeta för att motivera individen till att arbeta mot de av organisationen uppsatta målen.

Det finns många undersökningar som över tid visar att större delen av alla IT-projekt som påbörjas upplevs som misslyckade av beställaren.De agila metoderna involverar beställaren i hög grad i projektet. Frågan vi vill få svar på är: Vilka effekter får ett projektarbetssätt, med sin grund i Agile Manifestos värderingar, på beställarens upplevelse av projektet och systemet som utvecklas? Vi ville undersöka om ett agilt arbetssätt bidrar på ett positivt sätt till systemutveckling vad gäller beställarens nöjdhet med projektet och leveransen. För att sammanfatta olika agila metoder konstruerade vi ett ramverk. I detta ingår Agile Manifesto samt ett antal, av oss identifierade, kärnbegrepp och styrmedel.