Sedan slutet på 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten användas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjänster i syfte att möta medborgarnas krav och förväntningar på samhällsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlätta både samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den här studien ligger fokus på en e-tjänst som på den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det är en form av informationssystem som börjar synas på kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjälpa medborgare att hitta information och få svar på sina frågor.Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent på Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slår igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra i vilken utsträckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen är: Initiativ till maktutövandet, förmåga att nå avsett resultat, benägenhet att göra maktmotstånd, utsatthet och utövande av tvångsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte användes följande frågeställningar; I vilken utsträckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lärarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhåller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lärare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkätstudie bland 111 elever. En avgränsning gjordes genom att enbart undersöka detta på gymnasiet.

Studien undersöker hur man på ett praktiskt sätt kan knyta samman musikteori-, gehörs- och ensembleundervisningen. Syftet är att undersöka möjligheten att i jazzsammanhang träna sitt gehör i grupp vid sina instrument. Jag har utvecklat tre gehörsövningar som undersöks i den här studien. Övningarna är konstruerade så att exempelvis pianisten skall övas i att höra basgångar, medan basisten övas i att höra ackordläggningar. En av ensembledeltagarna (piano, gitarr, sång, blås eller bas) styr övningen och väljer hur ackordföljden ska fortsätta genom att följa vissa regler (exempelvis upplöses dominanter alltid ren kvart upp/ren kvint ner).

Titel: Klass och hälsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frågeställning:Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur klassbegreppet används för att förklara hälsa och ohälsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hälsa är känt men hur sambandet framställs i dagstidningar har inte tidigare undersökts, därför vill vi explorera området och bana väg för vidare forskning. Vår frågeställning är: Hur används och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hälsa och ohälsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och vår ansats var av explorerande art.

I ungdomsåren skapar vi grunden för de värderingar vi bär med oss resten av livet. För att fylla ett samhälle med deltagande, kunniga och tillitskännande medborgare är det med andra ord viktigt att introducera dessa värden redan i ungdomsåren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara på huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken på socialt kapital än oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Enligt artikel 3 i Europakonventionen får ingen utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater där det föreligger en risk för sådan behandling väljer invånarna oftast att lämna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rätt att själv bestämma vem som ska få vistas inom deras gränser samt att det inte föreligger någon rätt till politisk asyl enligt Europakonventionen. Motstående intressen står således emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att få stanna i en stat och därmed skyddas från behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen står mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpå parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen är att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rättsfall angående utlämning och utvisning under årens gång. Detta för att underlätta i förståelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

Miljö är ett aktuellt ämne världen över som engagerar politiker, företag och vanliga medborgare. I dagsläget finns det många katastrofer som uppmärksammats och den negativa uppmärksamheten dessa katastrofer har fått i media kan innebära stora konsekvenser för företagen. Därför väljer allt fler företag att upprätta så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar.Syftet med uppsatsen är att klarlägga och förstå företagens avsikter med hållbarhetsredovisningar och till vilka målgrupper de vänder sig samt klarlägga och förklara skillnader mellan tillverknings- och tjänsteföretag. De särskilt viktiga forskningsfrågor som därmed genereras formuleras enligt följande; För vem och i vilket syfte hållbarhetsredovisar de svenska företagen? Finns det skillnader mellan de valda branschernas redovisningar och i så fall vilka? Hur uppfattar intressenterna hållbarhetsredovisningen och hur används den av intressenterna?För att förstå fenomenet användes intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori samt GRI:s ramar och riktlinjer.

Enligt artikel 3 i Europakonventionen får ingen utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater där det föreligger en risk för sådan behandling väljer invånarna oftast att lämna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rätt att själv bestämma vem som ska få vistas inom deras gränser samt att det inte föreligger någon rätt till politisk asyl enligt Europakonventionen. Motstående intressen står således emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att få stanna i en stat och därmed skyddas från behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen står mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpå parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen är att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rättsfall angående utlämning och utvisning under årens gång. Detta för att underlätta i förståelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hållbar stadsutveckling, förtätas världens städer i allt högre takt. Större regnmängder, i kombination med hög andel hårdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvämningskatastrofer i många av världens städer. Genom att ta hand om dagvattnet med hjälp av våtmarker, är det möjligt att, förutom flödesutjämning, tillföra ekosystemtjänster såsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa värden. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hållbar planering och förvaltning av urbana våtmarksparker, med avseende på ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehåller en teoretisk genomgång av ovanstående förutsättningar.

I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext.

Öresundsregionen är idag en region i förändring. De senaste åren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller på annat sätt vistas på andra sidan sundet i allt högre grad. Tillväxten är hög och Malmö och Köpenhamn integreras på ett sätt som är ovanligt för städer lokaliserade i olika länder. År 2004 bosatte sig fyra gånger så många danskar i Skåne som under 1998 vilket innebär en ökning från 800 till 3 200 personer per respektive år. Antalet pendlare som bor i Skåne och var dag åker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste året och enligt samma tidning förväntas den totala pendlingen över bron om 10 år vara dubbelt så stor om som idag.

Goodwill är en tillgång som till sin natur är svår att definiera och värdera, då den inte utgör något fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevärd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag måste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebär att företag numera skall pröva goodwillvärdet årligen, istället för att tillämpa årliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, då goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgångar. Många menar dock att den årliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del är baserad på antaganden från ledningen vilket ökar osäkerheten i värdet på goodwill.

Inom den offentliga förvaltningen bedrivs omfattande verksamhetsutveckling mot e-förvaltning i syfte att öka offentliga myndigheters effektivitet samt tillgänglighet för medborgare och företag. Rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten är beroende av att den rättsliga regleringen och styrningen av politiska mål harmonierar samt att det är balans mellan olika intressen. Uppsatsens syfte har varit att belysa vilka brister som finns avseende rättslig reglering och styrning av förvaltnings- och IT-politiska mål samt vilka konsekvenser det får för rättssäkerheten och för skyddet av den personliga integriteten. Den metod som har nyttjats i uppsatsen utgörs av den rättsvetenskapliga samt den rättskonstruktiva. Vid analys av de olika delarna, som består av rättssäkerhet, skyddet för den personliga integriteten och informationssäkerhet visavi politiska mål har det visat på att grunden, den rättsliga regleringen, inte är tillräckligt stabil.

En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell.En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen.

Detta examensarbete är en utredande uppsats som behandlar och jämför medborgardeltagandet i två stora infrastrukturprojekt, Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. Demokratiseringen av Sverige tillsammans med medborgardeltagandets utveckling har förändrat synen på samhällsplaneringen under 1900-talet. Den strikta rationella planeringen har med tiden utvecklats mot att i allt högre grad engagera både enskilda medborgare och privata aktörer i planeringsarbetet. Politikernas och planerarnas sätt att arbeta med medborgardeltagande har därmed behövt anpassas till de nya förhållningssätten och kraven medborgarna ställer. Den historiska framväxten tillsammans med ett antal planeringsteorier och demokratimodeller är uppsatsens utgångspunkter.