Syftet med examensarbetet har varit att undersöka några lärares och elevers erfarenheter av samt hållning till användningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen på gymnasiet. Arbetet har ställts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskämnet, forskning kring nya medier samt lärande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lärare och två elevgrupper på två respektive tre elever. Resultatet visar på såväl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats där det intressanta ligger i motsatsförhållandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, där det senare väger tyngst. De möjligheter som lyfts fram är i form av visuellt hjälpmedel, referenspunkter till litterära och historiska kontexter, spel- och jämförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att väcka elevers lust och motivation.

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering.

Många 5-åriga barns vardagsliv är knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har på senare år fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag på grund av införandet av förskolans läroplan år 1998, vilken reviderades år 2010. I och med förskolans förtydligade lärande-uppdrag så undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lärande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda år 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad.Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och även från den utvecklingspedagogiska lärandeteorin. Syftet med undersökningen är ta reda på hur förskolebarn beskriver sitt eget lärande.

Äganderätten mellan makar har sedan långt tillbaka varit föremål för reformer i lagstiftningen. Orsak till detta har varit att lagstiftaren velat skapa en större ekonomisk rättvisa mellan makar. Dold samäganderätt till fast egendom utgör ett exempel på försök till att utjämna äganderätten mellan makar, och innebär att make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet kan bli samägare. Förutsättningen för att dold samäganderätt skall anses föreligga är att makarna haft för avsikt att gemensamt äga egendomen. Finns ingen uttrycklig överenskommelse kan dold samäganderätt ändå anses föreligga, om make som gör anspråk på dold samäganderätt ekonomiskt bidragit till förvärvet samt om fastigheten köpts för gemensamt bruk.

Det här examensarbetet handlar om orkestermusiker tillika instrumentallärare, och hur de ser på samspelet mellan yrkena. Arbetet har två vinklingar; hur musikern påverkas av läraren, och hur läraren påverkas av musikern. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex informanter som alla jobbar både som stråkmusiker och pedagoger. De har olika bakgrund, och olika erfarenhet av undervisning. Som teoretisk bakgrund använder jag ett förhållningssätt där mästarläran, och läraren som coach står i centrum.

Vi har trädit in i det urbana århundrade. Idag bor vi för första gången fler människor i staden än på landsbygden. År 2050 beräknas 80% av jordens befolning att bo i städer.Att förse den växande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svårt. Jordbruket som idag är uppbyggt kring en storskalig industri på landsbygden följs av en lång förädlingskedja med många mellanhänder.Slakthusområdet är en plats med en över hundraårig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. Området som anlades år 1912 och som idag är ett utav Stockholms 2 partihandelsområden för livsmedel står nu inför en stor förändringsprocess.

The aim of the essay is to investigate how the term ?Third world? is constructed in media. With this I intend to make a historical survey of the conception. With the help of Swedish newspapers and their description of the concept, I am going to answer the following questions: How is the concept ?Third world? constructed in script, in a historical context and in modern time? Is there a tendency of racism in the term?The method I used was discourse analysis.

Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministiskperspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås.Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den.Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lärsig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad..

SammanfattningI detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner på ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet är att förstå hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som är genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tänker om att vara flicka eller pojke nås ny kunskap om genus. Teoretiska utgångspunkter är genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp är genusifiering, socialisation och plats.

Detta examensarbete är ett förslag till en förändring på området Historiska museet och Tegnérsplatsen belägna i Lundagård, Lund. Historiska museets intryck som museum är inte det högst värderade bland Lundabor - för många förmedlar byggnaden snarare känslan av en förvaltnings- eller institutionsbyggnad. Miljön anses varken vara inbjudande eller en museimiljö. Den intill liggande Tegnérsplatsen, belägen på museets baksida väcker ännu mindre intresse hos allmänheten. Det är en folktom plats utan sittmöjligheter eller liknande.

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av våldsbrottslighet beroende på om denna sker på allmän plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprätthåller stratifierade samhällen, där det svenska samhället betraktas som ett samhälle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet är strukturer, såsom de definierats av William Sewell som bestående av scheman och resurser. En jämförande metod i kombination med växelvis parantessättning av det substantiella respektive konstruerande tillämpas på en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett närpolisområde. Skillnader i såväl konstruktion som hanterande av våld på allmän plats respektive i hemmet blottläggs. Skillnaderna är av en sådan art att mål och åtgärder relaterade till våld i hemmet är mindre specifika och konkreta, vilket innebär att sådan brottslighet bestraffas i mindre utsträckning.

Temporära/tillfälliga platser eller aktiviteteranvänds idag som ett verktyg i ett flertal störrestadsbyggnadsprojekt. Idén är att dessa skaparliv och rörelse i stadsbyggnadsområden somännu inte blivit en del av stadens nätverk ochplatser. I Helsingborg planeras ett större stadsbyggnadsprojektvid namn H+. Projektområdetär beläget i södra centrala Helsingborg, på markmed både verksam och nedlagd industri - ochhamnverksamhet. Projektet startade med tävlingenImagine Helsingborg 2008.

Ett brinnande intresse för både gestaltning och ätbara växter utgör grunden för detta kandidatarbete inom landskapsplanering. Arbetet består av en genomgång av grundläggande designverktyg och principer för att nå fram till ett hållbart permakulturdesign, för de internatboende på Naturbruksgymnasiet i Vreta Kloster i Östergötland. Arbetet baseras på kriterier för hur en permakulturdesign byggs upp, samt önskemål från kunden. Målen för att skapa denna utemiljö har varit att samla ett varierat ätbart växtmaterial och att skapa en plats som blir en viktig social mötesplats via ett gestaltningsförslag. Arbetet beskriver hur ätbara växter praktiskt kan användas och ta plats i vid internatboendet.

Jag argumenterar för att man inte kan förstå ?barnet? som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.

Det uppdrivna tempot under både arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohälsa. Långdragen överbelastning kan leda till ett tillstånd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hälsoträdgård.