Att direktimportera traktorer var tidigare enkelt. Oavsett om nödvändiga dokument medföljde vid köpet eller inte, kunde det alltid lösas när traktorn väl var i Sverige. Efter att en nytolkning av importlagen har blivit antagen är det numera inte möjligt att godkänna traktorer som redan finns i landet utan de rätta dokumenten måste finnas vid importen. Det dilemma importörerna ställs inför är att endast ersättningsdokument för redan godkända traktorer kan bli utskrivna.Syftet med denna uppsattas är att beskriva och lära andra hur man importerar traktorer. Baserat på den stora prisskillnaden mellan Sverige och andra länder är utländska traktorer prismässigt ett intressant alternativ.Dessutom kommer denna uppsatts att undersöka lantbrukares kunskaper och attityder till att importera traktorer på egen hand.Att ha goda relationer med återförsäljare utomlands är avgörande för att undvika att bli lurad i en affär.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Problemställning. Psykisk ohälsa identifieras och åtgärdas ofta inte hos äldre patienter, vilket leder till onödigt lidande och minskad livskvalitet. Sjuksköterskor borde genom sitt holistiska synsätt vara i en utmärkt position för att åtgärda detta, men i praktiken fungerar detta dåligt. Syfte. Syftet med studien var att identifiera faktorer som inverkar på sjuksköterskans förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa.

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvård undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vårdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundläggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

The aim of this study is to bring forward four teachers of Arts-education, their statements and reasoning concerning the condition and meaning of the subject of Arts-education along with their statements in relation to theory and earlier research, give voice and insight in their intentions according to what teaching of Arts-education should contribute to.The basis for the study is brought out of the dilemma that there, in the subject of Artseducation is ?crowding of matter? in the nine-year compulsory school, difficulties in selecting the importance of various subjects and different opinions between teachers, due to curriculum being modified in accordance with the development in society. The earlier research that this study relates to shows how teacher?s opinion of different subjects varies. My questions concerning the subject are the following;How do four teachers of Arts-education reason concerning the condition and meaning of the subject of Arts-education?What are the teachers intentions according to what teaching of Arts-education should contribute to?What are the similarities and differences between the statements of the teachers in this study versus the teachers' statements according to previous research?To find answers on my issues and questions I have made interviews with four teachers of Arts-education and have then put their reasoning and statements against theories , which  all concerns the creative process.

Nano materials can today be found in a wide range of consumer products and the number of new products on the market is expected to inrease. In the shadow of hope for nano materilas potential in various applications, low awareness of its health and environmental risks is hiding. Furthermore, the knowledge about people´s risk perception of nano materials is limited. Parallel to the situation described above, the scholls meet the challenge of incrasing the scientific literacy. To achieve this goal, skills in argumentation in science studies has been emphasized and the concept of socio-scientific issues has been emerged.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige.Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem.

Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsätta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov, men så är inte fallet då de högpresterande eleverna ofta beskrivs som självgående, som klarar mycket på eget hand och deras karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor Wahlström (1995).Många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att långt ifrån alla elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmänhet men matematikundervisningen i synnerhet.För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlärningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som är bra för pedagoger att veta för att fånga de högpresterande elever.

Problem discussion: That empowerment and autonomy can lead to desirable effects on employees is clear. Previous research has found correlations between empowerment and e.g. motivation, job satisfaction, productivity, loyalty and commitment. However, a control problem arises when employees have more freedom in decision-making which could potentially lead to undesirable outcomes. It thus becomes a type of dilemma for management and managers where you have to try to balance a restrictive use of the control system (to maintain control) and an enabling use (to promote empowerment).Purpose: The purpose of this study is therefore to identify how a company can use its control system in order to achieve empowerment while maintaining acceptable levels of control.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Skollagens framskrivna disciplinära åtgärder är tänkta att vara en hjälp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men då forskning pekar på att elevers störande beteende är relaterat till låga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinära åtgärder sätts in istället för att eleven erbjuds stödåtgärder. Syftet med studien är mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lärare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av fem lärare och tre rektorer på sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lärarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lärare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien också visar sker.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningarÄndras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren?Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem.

This study investigates how social interaction affects newly arrived pupils? views on their study situation in the Swedish educational system. The aim is to give a contribution to the discussion on the notion of including ?the Other? in educational practice in multicultural schools. Semi-structured group interviews were conducted to explore how the intercultural perspective and the theory of inclusion can be used to explain the dynamics of social interaction.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras. Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum.

Förskolan ska erbjuda en varierad och utmanande lärmiljö. Miljö och material skiljer sig åt mellan förskolor och materialets tillgång och tillgänglighet ser ofta olika ut beroende på barns ålder. Med utgångspunkt i vår egen erfarenhet av arbete med de yngsta barnen i förskolan har vi kommit att intressera oss för deras förutsättningar  och möjligheter till meningskapande lek och utveckling i olika gruppkonstellationer.Syfte med studien är att ta reda på hur lärare verksamma inom olka gruppkonstellationer på förskolan samtalar kring miljö och material med fokus på barn mellan ett och tre år. Detta gör vi genom tre övergripande frågeställningar som behandlar materialets betydelse för små barns meningsskapande, skillnader och likheter i olika gruppkonstellationer ur materialsynpunkt samt hur lärarna beskriver hinder och möjligheter i organiseringen av miljö och material. Studien tar sin sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vår tanke med studien är att undersöka två avdelningar med olika åldersinriktningar.