Etiska aspekter av vårdyrket spelar inte en framträdande roll i sjuksköterskeutbildningen. Etik är den teoretiska referensramen för ett korrekt moraliskt handlande och sjukvård handlar om att ge rätt omvårdnad till en individ i behov av detta. När moraliska värderingar och verkligheten kolliderar kan en konflikt uppstå, vilket i sin tur kan leda till moralisk stress. Psykisk ohälsa har på senare tid ökat bland sjukvårdspersonal som en direkt följd av moralisk stress. Syftet med denna empiriska enkätstudie är att undersöka i vilken grad undersköterskor och sjuksköterskor upplever moralisk stress i det dagliga arbetet.

Syftet med denna studie är söka få en bild av hur lärare i år 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lärandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där synsättet är induktivt. Studien bygger på en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lärare.Resultatet visar att:- reflektion är en process.- lärare gör en självanalys, där de ifrågasätter sig själva.- lärare anser att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla för att reflektera påbästa möjliga sätt.- lärare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lärandet.De slutsatser som framkommer är att lärares reflektion kan ses utifrån fyra perspektiv med fokus på reflektion-grubblerier, utveckling, självanalys och utvärdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lärare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svårt att släppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus på utveckling har följande områden lyfts fram som betydelsefulla: lärares reflektion tillsammans med andra kollegor, lärares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.När det gäller självanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i någon annan, se sig själv utifrån och sedan revidera det som gjorts.I frågan om utvärdering finner jag att lärares och elevers reflektion gagnar elevers lärande..

Isolering, bältning och tvångsmedicinering är exempel på tvångsåtgärder som förekommer inom psykiatrin världen över. Sjuksköterskor möter patienter som tvångsvårdas, och ansvarar för att skapa relationer med dem. Mötet innebär en komplexitet, eftersom sjuksköterskans uppgift är att individanpassa vården och att bevara patientens autonomi, samtidigt som hen är skyldig att väga patientens önskemål mot läkarens ordinationer, lagtexter och avdelningens säkerhet. Förutom detta etiska dilemma finns även risk för att sjuksköterskan utsätts för våld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas upplevelse av att arbeta med tvångsåtgärder.

Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära.

I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt.

I?ve chosen a subject that's close to my heart, as a student who has experiences the need of a change in the traditional student living.I've focused my theses on ?nding the key ingredients for improving an individuals time as a student. In a time when students are struggling to ?nd accommodation that ful?lls the need of being close to university, close to social places, adequate size and affordable. This is close to impossible! This is not just a problem in Stockholm but an international dilemma.The heart of my thesis is, how can we create clever ways of student accommodation with emphasis on community and a more sustainable way of living?Only when we start embracing change and by breaking out of our traditional individual living, can we then start to realise and recognise the bene?ts of working, studying and living together.

Title: The nurse's dilemma in psychiatric inpatient care - a balancing act between good and evil Objective: To describe the nurse's experience of relieving patient suffering caused by coercive measures on a closed psychiatric ward . Frame of reference : The results are discussed in light of Eriksson´s theory of suffering and caring relationships Method: A qualitative analysis based on focus group discussions Results: The analysis resulted in six categories, to protect the patient , to involve the patient , not to lose control , to remain , to justify compulsion , and to be touched . The results showed that nurses had the experience of being able to relieve the suffering of patients caused by coercive measures. It was also found that the nurses had a tendency to justify coercive measures , the more experience they had of performing these . Conclusion: The results describe that nurses have the experience and knowledge of how to relieve patients' suffering caused by coercion but also their experiences of performing these .

During several years we have been able to follow the victories and disappointments of Ludmila Engqvist through the scrutinising eye of the media. This essay will deal with how media?s picture perception of Ludmila Engqvist has changed by analysing articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen from 1996 to 2001. Why and how the media?s picture has changed will be analysed through the perspectives of Ludmila Engqvist being an elite athlete, immigrant and woman.

Det rådande samhällsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler människor än någonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste åren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, så är rekryteringen till de olika universiteten något skev. Resultatet blir att det uppstår ett enormt söktryck på vissa skolor, medan en del får svårt att fylla platserna. Ett annat dilemma är att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket också bidrar till denna effekt.

The society?s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers? views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support.

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians in a Swedish public library view and discuss mediation of fiction. The questions posed in this study are: How do the librarians want to work with mediation of fiction? What type of literature should be provided according to them? How do they express that they relate and should relate to their users? The theoretical starting-points are three categories extracted from Jofrid Karner Smidt?s doctor?s dissertation Mellom elite og publikum: the approach to users, strategies for mediation, and ideals for mediation. The empirical material was gathered through focus group interviews with librarians in a public library.

Bakgrund: Undersökningar visar att hot och våld är vanligt förekommande inom vården, både i Sverige och internationellt. För att vården ska kunna tillgodose patienternas behov och samtidigt vara säker för sjuksköterskor att arbeta i, är det viktigt att belysa vad våld innebär för sjuksköterskor; deras eventuella erfarenheter av våldsamma situationer samt hur dessa situationer påverkar deras arbetsmiljö.Syfte: Syftet med denna studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelser av möten med patienter som utövar våld. Metod: Denna uppsats är en litteraturstudie. Artiklarna valdes ut genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis bedömningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier.

Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmälan om misstänkta övergrepp. Syftet är vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn på att göra en anmälan och vad som sker där efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda på deras uppfattningar och tankar kring en anmälan till socialtjänsten. Vi har även valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda på hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn är ett allvarligt samhällsproblem eftersom att många barn inte får den hjälp de behöver.

Skolverket anger klart och tydligt i sina programmål för omvårdnadsprogrammet, att samarbete över ämnesgränserna är en förutsättning för att kunna skapa en helhet av utbildningen. Det anges också att kärnämne och karaktärsämne skall sträva åt samma håll (Skolverket 2000). Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera problem och möjligheter som kärnämneslärare erfar och ser vid ämnesintegrering på omvårdnadsprogrammet och hur dessa erfarenheter påverkar arbetet med ämnesintegrering mellan kärnämneskursen Samhällskunskap A och karaktärskurserna Etik och livsfrågor samt Människan socialt och kulturellt. Studien har utgått ifrån ett lärande perspektiv och den sociokulturella teorin. Metoden som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer baserade på en intervjuguide med öppna frågor.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar och serpå bedömning. Huvudfrågorna vi har ställt oss är vad pedagogerna utgår från vid bedömning?Vad de har för tankar kring bedömning? Samt hur de arbetar med bedömning? För att få svarpå våra frågeställningar har vi utfört en kvalitativ undersökning där vi utgått från intervjuersamt använt oss av litteratur kring bedömning. Resultatet av pedagogernas utsagor visar på attbedömning är en viktig del i skolan och att de ser positivt på detta. Enligt pedagogerna ärbedömning ett hjälpmedel i skolan som skall stödja eleverna framåt i deraskunskapsutveckling.