Många av de klassiska sjökrigsteoretiker som vi idag studerar, levde och verkade i entid, då striden till sjöss bedrevs på ett till stor del annorlunda sätt och med annanutrustning. Kan deras beskrivna metoder fortfarande anses tillämpliga idag, eller kan vise en tendens till förändring? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilkenutsträckning som det moderna sjökriget använder de sjökrigsmetoder somsjökrigsteoretikern och historikern, Sir Julian Corbett, tecknade ner i början av 1900-talet. Som empiriskt fall för att pröva hans metoder används Falklandskriget 1982. Föratt uppfylla uppsatsens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilkasjökrigsmetoder finns i den teoretiska litteraturen skriven av Corbett? Tillämpasfortfarande dessa metoder i moderna krig? Kan man eventuellt urskilja några nyametoder? En av uppsatsens slutsatser är att Corbetts sjökrigsmetoder fortfarandeanvänds i moderna krig om än med en något annorlunda tillämpning.

SammanfattningNär en rörledning skall dimensioneras måste den designas för att tåla de tryck som uppstår under stationära förhållanden. Ledningen måste också klara de tryck som kan uppstå under instationära förhållanden, t ex då en ventil stänger eller öppnas. Om en ventil stänger och flödet minskar så omvandlas vätskans rörelseenergi till tryckenergi. Om detta sker snabbt så kallas detta för tryckslag. De tryck som uppstår då kan leda till skador på rörledningar och annan utrustning i ett system.Dessa tryck kan simuleras med hjälp av datorprogram.

Syftet i denna studie är att få ökad förståelse för hur förskollärare använder sagoberättandet i relation till barnens språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt främjas barnens språkutveckling genom sagoberättandet enligt förskollärarna samt vilka metoder säger de sig använda för att gynna barnens språkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberättandets möjligheter för språkutvecklingen. Vi har under arbetets gång haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vårt sätt att se på lärandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lärandet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i två matematiklärobokserier. Vi har sökt svar på frågorna: vilka metoder för addition och subtraktion som läroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare på varandra samt hur böckerna förhåller sig till gällande läro- och kursplaner.Den metod vi har använt oss av är en innehållslig idéanalys, eftersom vi tittat på dels vad, men också hur det tas upp. Materialet vi använt denna metod på är två matematiklärobokserier, som är reviderade till gällande läroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat på vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp.Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader på hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gånger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper.

Statliga byggnadsminnen är byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska värde är extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt äldre byggnader, är inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta är att hålla ett lämpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lämpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; Skyddsvärme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende på vad den byggnad eller det rum som studeras skall användas till och hur de unika förutsättningarna ser ut just där kan olika metoder vara olika lämpliga.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta....

Syftet med denna undersökning är att diskutera hur pedagoger arbetar med läsinlärning där alla olika läsinlärningsmetoder finns tillgängliga, och om läsinlärningen skiljer sig något åt när det rör de lässvaga eleverna. Arbetet utgår från följande frågeställningar; Hur arbetar pedagoger med barns läsinlärning, vilka metoder använder pedagogerna sig av vid barnens läsinlärningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssätt? Är det någon skillnad i arbetet och arbetsmetoden när man arbetar med barn med lässvårigheter jämfört med arbetet med barn utan lässvårigheter? De metoder urvalsgruppen består av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat på enkäten, dessa arbetar alla på tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har ställts mot den tidigare forskning som gjorts på ämnet, den tar både upp olika läsinlärningsmetoder så som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till läsning. Även några forskares åsikter om barn och deras läsinlärning belyses tillsammans med empirin.

Bakgrund: Många tidigare studier har genomförts där olika objektiva metoder för att ta fram refraktionsvärden utvärderats med den subjektiva refraktionens resultat som guldstandard. Axelläget för astigmatism har dock sällan varit i fokus för dessa studier.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken objektiv metod av retinoskopi, autorefraktor och keratometri som bäst överrensstämmer med resultaten från subjektiv refraktion när det gäller att hitta axelläget för astigmatism. Studien har undersökt vilken eller vilka av dessa objektiva metoder som bäst kan assistera undersökaren i att få fram en utgångspunkt för sin synundersökning.Metod: Studiens resultat har baserats på undersökningar av 21 försökspersoner med en regelbunden astigmatism på ?-0.75 DC på minst ett öga. De objektiva testerna utfördes först varefter en binokulär subjektiv refraktion genomfördes.Resultat: Resultaten analyserades genom att differensen för avvikelsen i axelläge mellan subjektiv refraktion och varje objektiv metod togs fram.

Hur ska läraren välja en bra undervisningsmetod vid inlärning av multiplikationstabellen? Först måste läraren veta hur eleverna lär, vilka arbetsmetoder som finns samt vad som är bra med dem. Svaren söktes i teorier om hjärnan, matematikinlärning samt olika arbetssätt och metoder. Med teorierna i bakfickan gav vi oss ut och intervjuade specialpedagoger, speciallärare och matematiklärare för att ta reda på hur de väljer metod. Resultatet av studien blev att läraren måste känna till varje elevs inlärningsstil och variera undervisningen för att ge eleverna arbetssätt och metoder som passar deras olika sätt att lära..

Det finns i dagsläget få tids- och kostnadseffektiva metoder och tekniker för att mäta och utvärdera användarupplevelse över tid. Detta trots att tidsaspekten av användarupplevelsen under de senaste åren har uppmärksammats som en viktig komponent av användarupplevelsen inom människa-dator-interaktionsforskning. UX Curve och iScale är två metoder framtagna för att mäta förändringar i användarupplevelse över tid med hjälp av retrospektion och skapande av grafer över utvecklingen av användarupplevelsens olika dimensioner.Mot bakgrund av dessa metoder togs ett webbaserat utvärderingsverktyg fram med målet att undersöka verktygets förmåga att mäta förändringar i användarupplevelse under en utvärderingsperiod. Verktyget testades på 9 deltagare i en utvärdering av en mailklient under två veckors tid.Resultatet indikerar att utvärderingsverktygets dimensioner samlar upplevelser av relevans för de dimensioner som undersökts men visar också på att ytterligare testning och validering av metod och verktyg behövs för att fastställa att mätningarna är reliabla och att det som mäts är vad som avses mätas..

Många elever i förskolan är flerspråkiga och det är därför viktigt att lärarna har sådana kunskaper så att de kan arbeta för att språket utvecklas på bästa sätt. Avsikten med undersökningen är att ta reda på vilka metoder lärarna använder sig av och vilka hinder och möjligheter de ser i sitt arbete. Metoden har varit att intervjua lärare med mångårig erfarenhet av att arbeta med invandrarbarn för att ta reda på vilka förkunskaper de har, om barnen får modersmålsstöd samt hur föräldrakontakt och attityder till tvåspråkighet påverkar de metoder de använder i sitt arbete med att utveckla språket hos barnen.Slutsatsen blev att lärarna skaffat sig värdefulla erfarenheter genom långvarigt arbete med invandrarbarn. De använder i stort sett samma metoder, men i de skolorna där det finns många invandrarbarn betonar man vikten av att vara tydlig i kommunikationen med barnen och använda sig av sitt kroppsspråk..

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

TFT (Thought Field Therapy) och EFT (Emotional Freedom Techniques) är två energipsykologiska metoder som använts vid ångestproblematik. Energipsykologi är ett samlingsnamn för metoder med influenser från bland annat traditionell kinesisk medicin. TFT och EFT har diskuterats som ett komplement till vedertagen behandling vid traumatisering. Föreliggande uppsats syftade till att undersöka området energipsykologi och belysa TFT och EFT för traumabehandling. Datainsamling genomfördes i två steg genom en litteratur- och intervjustudie, som jämfördes med varandra.

Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor.