LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema, vilket är ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner använder sig av, för att få en överblick på elevernas läsförmåga.Syftet med denna C-uppsats är att analysera huruvida LUS är ett relevant och användbart instrument i dagens högstadieskola, vad gäller arbetet med elevers läsutveckling.Min undersökning innehåller dels en teoretisk del som bygger på LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig på tre kvalitativa lärarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger på sociokulturella tankegångar, där ? trots en kompetensteoretisk uppbyggnad ? den individuella läsupplevelsen står i fokus och den optimala läsningen anses vara den som ligger inom läsarens närmaste utvecklingszon. LUS relevans på högstadiet är dock mest befogat som en tydliggörande mall av läskompetenser, för uppsättande av delmål i åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kursplanens mål. För de elever som åldersmässigt följer den utveckling läsutvecklingsschemat målar upp, känns LUS överflödigt på högstadiet..

The purpose of this thesis is to present a review of research themes and practice in the field of art image registration. The objectives of the review are twofold. The primary task is to distinguish which problems, in regard to theory and practice, that have been dealt with in the field of art image registration and the secondary task is to investigate which discursive, institutional and tool-related factors have had an impact on theoretical discussions and practice in the art image domain. The empirical content in the review is structured according to four epistemological viewpoints and is analyzed with a domain analytical approach. The result of the study is that two major problems are frequently discussed in the art image domain, namely lack of standardization and which discourse is the best suited for registration of art images.

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela världen. I dagsläget är de vanligare ände traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder återfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillämpas inom organisationer för attfungera på ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter påsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gällande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat på resultaten från denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jämförande analys på metodenoch litteraturen.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters resonemang om livsstilsbalans hos personer inom psykiatrisk öppenvård. Författaren valde en kvalitativ design och genomförde halvstrukturerade intervjuer med fem arbetsterapeuter som arbetar inom psykiatrisk öppenvård i norra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet genererade tre kategorier: ?Att ha balans?, ?Att hitta motivationen? och ?Att stödja förändring?.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.

?Familjecentrerad behandling? (FCB) är ett numer vanligt förhållningssätt inom vård och habilitering av barn. Teorin för FCB är ännu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i växelverkan vilket gör valida och reliabla mätinstrument nödvändiga. MPOC-20 är ett instrument som mäter den familjecentrerade behandlingsprocessen och används i många länder, däribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a.

Författare: Malin Pettersson & Emma SundåkerTitel: ?Typiskt manlig? Då tänker jag på fotbollsspelare som sjunger nationalsången?: En studie om fyra manliga sångares berättelser om sång, självkänsla och maskulinitetTitle in English: ?Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem?: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinityBåde för män och kvinnor är det problematiskt att inkräkta på ett fält som domineras av det andra könet. Populärmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat på kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket därmed gör oss nyfikna på det motsatta. Att som ung kille våga erkänna att man tycker om att sjunga kräver mod samt självkänsla och självförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de män som har sång som primärt instrument förhåller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur manliga sångare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik.Uppsatsen bygger på fyra manliga sångares skrivna levnadsberättelser och är skriven ur ett genusperspektiv med fokus på maskulinitet inom populärmusiken.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Sjuksköterskeutbildningen har förändrats med utvecklandet av omvårdnadsvetenskap och med det har även sjuksköterskans yrkeskompetens utvecklats. Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver de kompetensområden sjuksköterskans yrkesgrund vilar på. Syftet med denna enkätstudie är att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen påbörjat sjuksköterskeutbildningen har om omvårdnad och vilka aspekter i sjuksköterskans kompetensbeskrivning de anser vara viktigast. Resultatet visar att studenterna till stor del definierade omvårdnad som en hjälpande och omhändertagande aktivitet. De ansåg att de vetenskapliga och omvårdnadsteoretiska delarna var de minst viktiga i sjuksköterskans kompetensområde medan egenskaper som förmåga att kunna lyssna skattades högt.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mångkulturell och mångspråkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par månader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen från sociolingvistisk synpunkt och slutligen också ur en andraspråklig synvinkel.Syftet är att belysa de konsekvenser det mångspråkiga och mångkulturella samhället har för skolans praktik och då specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen är att undervisningen påverkas av de mångspråkiga och mångkulturella särdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp också tänkas kunna fungera i en traditionell modersmålssvensk undervisning.

Uppsatsen utgår från syftet att ringa in diskurser kring mens, och att utifrån poststrukturalistisk diskursteori granska hur dessa kan ses som performativt könande av den menstruerande kroppen.Mensdiskurser ska förstås som tal om samt praktik kring mens. Dessa diskurser har jag försökt fånga genom att analysera vad som här kallar mensrådgivningslitteratur. Därutöver har fyra unga tjejer som fått mens intervjuats om hur de förhåller sig till och talar om menstruation och (sitt) menstruerande. Utifrån tre teman har därefter poststrukturalistiska teorier om diskursivt könande praktiker applicerats. Dessa har huvudsakligen hämtats från Bronwyn Davies (2003) resonemang om könade kroppar, samt barn som medkönande agenter.

Arbetet gjordes för att ta reda på vad forskningen säger om laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag läste flera olika forskningsrapporter, bland annat från en stor undersökning inom EU där ett försök gjordes att undersöka måluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda på vilka mål lärare har med sin undervisning, och sedan togs reda på i vilken utsträckning olika typer av undervisning hjälper eleverna att nå dessa mål.Resultaten visar att det bästa sättet att nå de fem huvudmålen (Länka teori och praktik, lära sig att utföra experiment, lära sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) är en blandning av undervisningsmetoder, där laborativa moment är en viktig del. Min egen undersökning visade på samma resultat. För att få eleverna att förändra sina alternativa begrepp, så att de stämmer bättre överens med de vetenskapliga, krävs något mer än en öppen laboration.Variation verkar vara nyckeln till god måluppfyllelse..

Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverigeoch det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta meddemokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olikadatorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar iarbetet att jobba gentemot medborgarna.Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med enpraktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i kommunensarbete när den nya tekniken implementeras.

Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet. Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad.

Efter nio terminers studier på Malmö högskola så var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fått olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berättade för oss av våra medstudenter. Även våra egna erfarenheter varierade. Vi ville därför ta reda på mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lärarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen.