SammanfattningBakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

Denna uppsats i landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv på det ökande intresset för olika former av lokalproducerade livsmedel. Utifrån detta förs även en diskussion om de förväntningar som finns kring det lokalproducerade för landsbygdsutveckling. Undersökningen är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. Avgränsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i Västmanlands län. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsättningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden.

Uppdragsgivaren heter Index Braille vilka utvecklar och säljer punktskrivare. Punktskrivare är synskadades produktmotsvariget till en traditionell skrivare. Uppdraget gick ut på att formge och konstruera en användarvänlig punktskrivare. Produkten hade redan vid projektets start döpts till Braille Box. Arbetet startade med en analysfas.

Politiker har sedan många år tillbaka satsat pengar inom området IT och undervisning, trots att det från skolans sida inte funnits något egentligt krav på detta eller efterfrågan för detta. Det har därför varit intressant att undersöka pedagogernas syn på IT i undervisningen. Studien, som har hämtat inspiration från fenomenologins idéer, har genomförts med hjälp av intervjuer på skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom två typer av urval. Dels har ett subjektivt urval använts på de skolor där lärarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebär att informanterna blivit slumpmässigt utvalda inom bestämda ramar, använts på de övriga skolorna.

Bakgrund: Patienter med cancer i den palliativa vården lider av olika symtom. Symtom som patienterna kan lida av är smärta, ångest och sömnsvårigheter. Dessa symtom kan bland annat leda till att patienter har svårt att känna ett välbefinnande i sin sjukdom. Palliativa vårdens huvudmål är att lindra patienternas symtom och det vanligaste hjälpen till att lindra symtom är läkemedel men det finns även andra sätt att tillgå som t.ex. massage.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers och elevers uppfattning om och förhållningssätt till högläsning inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks vilka texter som förekommer vid högläsningsstunden, vad som påverkar bokvalet samt elevernas möjligheter att bearbeta det som läses högt i undervisningen. I forskningsbakgrunden framhålls att högläsning kan bidra till att utveckla elevers språkliga förmåga samtidigt som läslusten främjas. Forskning visar att bearbetning av det höglästa gör att elever kan ta del av varandras funderingar och därmed vidga sitt eget perspektiv. Studien är en småskalig kvalitativ studie baserad på observationer i tre olika klasser samt intervjuer med tre pedagoger och tre elever i förskoleklass, skolår ett och skolår två.

Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år. Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt.

Denna uppsats är en fallstudie av Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB):s miljöredovisning. Deras motiv till att miljöredovisa är att deras intressenter ska kunna se vad de har för miljöpåverkan. SÖRAB:s miljöredovisning innehåller ingen finansiell information vilket gör det svårt att skapa sig en bild av miljöarbetets ekonomiska effekter. Även KPMG har intervjuats för att ge en allmän bild av miljöredovisning. Avsaknaden av enhetliga regler och det stora utbudet av olika rekommendationer gör det inte lätt att få klarhet om vad som ska tas med i en miljöredovisning.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Bakgrund: Livsstilssjukdomarna hypertoni och stress är mycket vanligt förekommande i dagens samhälle. Hypertoni är en av världens folksjukdomar och innebär en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Allt fler människor dör till följd av hypertoni. Stress i samband med hypertoni är inget ovanligt. Vetskapen av att ha en sjukdom kan i sin tur påverka upplevelsen av välbefinnande.

This is a qualitative study of high school students? definition of their conception of a ?good? teacher. Its purpose is to provide increased insight for teachers about students? ideas of the phenomenon. The study is based on the reports of six respondents, which was later analysed according to the Interpretative Phenomenological Analysis method (IPA).

Vårt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet är uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter någon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, då de är pilotskola för denna metod. Vårt syfte med arbetet är att få reda på hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. Vår huvudfråga är: På vilka sätt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har även tre stycken underfrågor som är: Var har pedagogerna hämtat inspiration från? Märker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke på skolornas olika förutsättningar, se någon skillnad i förhållningssätt och metoder? Vi har använt oss av intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.

Syftet med studien var att beskriva aktivitetsutförande i hemmet 4-8 veckor efter avslutad korttidsvård, ur gäster och hemtjänstpersonalens perspektiv. För att studera detta valdes en multipel fallstudiedesign. Tre äldre personer samt deras kontaktpersoner i hemtjänsten deltog i studien. Bedömningar enligt ADL trappan genomfördes vid tre tillfällen. Utifrån resultatet i ADL bedömningen genomfördes intervjuer med personen och dennes kontaktperson inom hemtjänsten.

Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och diskutera barns frågor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehåll. En del av syftet är också att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten. Med hjälp av videoobservationer har nio barn i åldern fyra till fem år observerats under experiment som innehåller momenten flyta och sjunka. Det är barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar på att barn ställer många frågor med olika fokus, är intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.